Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Kristine församling—Kristinehov
110
där anordnade kurser. Litt.: Uppsatser av
Hj. Théel i Vet.-akad:s publikationer 1895,
1907 och 1928.
2. Egendom på v. Kungsholmen,
Stockholm, n. om Drottningholmsvägen. Platsen
skänktes 1647 av drottning Kristina till
Lennart Torstenson, som bebyggde den. Vid
reduktionen indrogs gården av kronan och
såldes. Den köptes på 1850-talet av prins
August. Efter nybyggnad var
frimurarbarn-huset 1867—1930 förlagt till K. (se vidare
Frimurarbarnhus, sp. 1194).
3. Egendom i Borlunda (förr Borrlunda)
socken, Malmöhus län, strax s. om Eslöv;
316 har, därav 290 har åker; tax.-värde
732,800 kr. (1927). Lydde förr under Ellinge
(se d. o.) men är sedan 1853 säteri för en
gren av släkten Wrangel.
Kristine församling. 1. I Göteborg, se d. o.,
sp. 187 och tillhörande karta. — 2. I Falun,
se d. o., sp. 91 och 94 samt plansch och karta;
9,779 inv. (1929).
Kristinehamn, stapelstad (sedan 1915) i
Värmlands län, vid Lötälvens inflöde i ån
Var-nan, nära dennas utlopp i den 10 km långa
Varnumsviken av Vänern; 2,994 har, därav
2,969 har land, 12,512 inv. (1930).
Den 1924 fastställda nya stadsplanen
upptager omkr. 495 har. Stadens huvudgata är
Kungsgatan, i s. fortsatt av Skaraborgsvägen
och i n. genom Tullpoi tsgatan förbunden
med
järnvägsstationen. Vid Kungsgatan
ligga många
offentliga byggnader,
banker, teater o. s. v. (se
kartan). Mellan
denna och
Västerlånggatan ligger Stora
torget, av Varnan delat
i N. och S. torget;
ö. därom K:s kyrka,
Värmlands största,
uppförd 1854—57
efter ritningar av K. G.
Brunius. Kring
staden ligga
villasamhällen: Villastaden,
Smedby, Enserud, V.
Fältet, Stenfallet o.
s. v. Kring Varnans
mynning finnas hamn- och
industrianläggningar. Tax.-värdet å samtliga fastigheter
utgör (1929) 42.261,950 kr., därav 1,759,700
kr. på jordbruksfastighet och 5,307,200 kr. på
a.-b. Stadens bokförda tillgångar uppgingo
1 jan. 1929 till 10.597.972 kr. och dess
skulder till 7,185,616 kr. Industrien räknade 1927
36 arbetsställen och 915 arb. Bland större
industrianläggningar märkas den
världsbekanta mek. verkstaden (se Karlstads
mekaniska verkstad), L. A. Larssons
gjuteri och mek. verkstad (Albinmotorer,
Al-binpumpar och brandsprutor), Industri a.-b.
Furu-Plywood, a.-b. Svenska stållinor, a.-b.
Jensens lådfabrik samt två större
borstfabriker m. fl. Modernt utrustad hamn; kajlängd
1,465 m, kajdjup 3,6—5,2 m. 1928 ankommo
och avgingo tills. 1,566 fartyg (261.342
netto-ton), därav 243 (71,237 ton) i utrikes fart.
Ord, som saknas under
Bild 9.
Kristinehamns vapen.
I silverfält en i blått
vatten seglande, enmastad,
röd båt.
Då K. är ändpunkt för Inlandsbanan, når
hamnens uppland långt upp i s. Norrland. K.
ligger vid statsbanelinjen
Laxå—Charlotten-berg och är ändpunkt för delen Mora—K. av
Inlandsbanan. K. har elektricitetsverk och
rundradiostation. Bland allm. institutioner
märkas hospitalet (800 patienter),
länssjuk-stugan, samrealskolan (se bild 7), Statens
hantverksskola för blinda, landstingets
små-skoleseminarium, K:s praktiska skola (se bild
8) samt de efter »paviljongsystem» byggda
nya folkskolorna. Vid det vackra
hamninloppet, Vålösund, finnas ett 1923 anlagt
friluftsbad och ett hundratal sommarvillor.
I K. finnas K:s sparbanks huvudkontor
och avd.-kontor av fyra banker. Nya
Kristi-nehamns-Posten, Värmlands-Posten (båda tre
ggr i veckan) och Sunne-Tidningen utgivas
i K., Kristinehamns-Tidningen i Karlstad.
Bro el. Brohamn, där heitig Karl anlade
»Bro hammare och hytta», fick 1582
stads-rättigheter, men dessa överflyttades 1584
till Karlstad. Bro förblev en mycket besökt
hamn- och marknadsplats, och då dess
betydelse som handelsplats för ö. Värmland och
Bergslagen blev allt större, utfärdades 29
okt. 1642 för den ånyo stadsprivilegier med
namnet K. Åtskilliga större eldsvådor ha
hemsökt staden, bl. a. 1777, då den nästan
fullständigt nedbrann, och 1 maj 1893, då
omkr. 50 gårdar lades i aska. K. bildar med
Varnums socken ett pastorat inom Visnums
kontrakt av Karlstads stift. Lf.
Kristineholm, Christineholm, gods i
Södermanlands län, med huvudgården i
All-helgona socken, vid Nyköpingsån, 8 km n. v.
om Nyköping; 3,650 har, därav 1,290 har åker;
tax.-värde 1,269,100 kr. (1927). Har bl. a.
tillhört släkterna Bielkenstierna, Stiernsköld
(till 1637), Silfverhielm och Creutz,
förpantades 1752 till den berömde bokkännaren C. G.
Warmholtz och har sedan 1830 gått i arv
inom ätten Wachtmeister.
Kristineholm, förr östersätra,
fideikommissegendom i Lohärads socken,
Stockholms län (Roslagen), vid Erkens västligaste
vik; 1,370 har, därav 305 har åker; tax.-värde
394,800 kr. (1927). Ägdes på 1600-talet av
bl. a. fornforskaren Jonas Bure. Sedan 1740
har K. ärvts inom släkterna Oxenstierna och
Beck-Friis på Harg.
Kristinehov, fideikommissegendom i
Kristianstads län, omfattar K:s säteri och
Andra-rums alunbruk i Andrarums (se d. o.) socken
Kristinehovs slott.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
