Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Kristinelund—Kristliga
föreningen av unge män
112
samt spridda hemmansdelar i ett tiotal
socknar; tills. 10,250 har, därav 5,100 har åker;
tax.-värde 3,811,600 kr. (1927). K. hette urspr.
Andrarum och kom 1630 i Joachim Becks
ägo; efter alunbrukets fallissemang inlöstes
K. i början av 1700-talet av grevinnan
Kristina Piper, som uppförde det nuv. slottet
(1737) och 1747 gjorde Andrarums alunbruk
samt Andrarums (K:s), Torups, Högestads och
Baldringe säterier till fideikommiss för
Piperska ätten.
Kristinelund, säteri i Arby socken, Kalmar
län, vid Hagbyån, 18 km s. v. om Kalmar;
800 har, därav 270 har åker; tax.-värde
218,400 kr. (1927). Bebyggdes 1809 av M. J.
Björnstjerna och kom 1833 till släkten Rappe.
Kristinestad, fi. Kri’stiinankaupunki, stad
i Vasa län, Finland, vid utloppet av Tjöck å
i Bottniska viken; 22 kvkm, 3,486 inv. (1928),
övervägande svensktalande. Centrum för den
välodlade sydösterbottniska kustbygden.
Järnväg till Seinäjoki station på
Vasa—Tammerfors—Helsingforsbanan. Sjöfarten
försvåras av det trånga och av grund uppfyllda
inloppet och förmedlar huvudsaki.
trävaruexport, 1928 dock endast omkr. 54,000 kbm.
Staden anlades av Per Brahe 1649 och fick
sitt namn möjl. av drottning Kristina men
sannolikt efter Brahes första hustru, Kristina
Stenbock. — Litt.: [W. Sjöblom] »K:s
historia» (1915). O. Brn.
Kristkatoliker (ty. Chris tkatholiken), se
Gammalkatoliker.
Kri’stler (C h r i’s 11 e r), Hans Jakob,
tysk byggmästare, som inkallades till
Sverige av Jakob De la Gardie före 1638 och åt
denne byggde Jakobsdals (nuv. Ulriksdals)
slott 1642—44 samt därefter palatset
»Makalös» (se D e 1 a g a r d i e s k a palatset).
K. utvidgade Tyska kyrkan i Stockholm enl.
K. F. U. M:s byggnad i Stockholm.
ett förslag, som han uppgjort 1638. Ung.
vid denna tid torde K. också ha påbörjat
Karlberg (se d. o.). K. skall ha dött 1645 i
Moskva, där han varit verksam ett par år
tills, m. en farbror, I w a n K. E. L-k.
Kristliga föreningen av unga kvinnor (förk.
K. F. U. K.) räknar sin upprinnelse från
England, där på 1850-talet miss Emma
Robarts började sammanföra unga kvinnor för
bibelläsning och bön. Samtidigt hade lady
Kinnaird i London bildat hem för de
sjuksköterskor, som genom Florence Nightingales
initiativ skulle utbildas och utsändas till
Krimkriget. Dylika inackorderingshem för
unga kvinnor med kurser, klasser, sällskaplig
samvaro o. s. v. uppstodo småningom på
många platser i England. Dessa båda
verksamhetsgrenar, den ena huvudsaki. syftande
till det inre livets vård, den andra med mera
direkt praktisk inriktning, förenades 1877
till en organisation, Young Women’s Christian
Association (V. W. C. A.), med syfte att verka
för unga kvinnors väl i fysiskt, intellektuellt,
moraliskt och andligt avseende.
Verksamheten utvecklade sig hastigt och omfattade
snart unga kvinnor av många olika
yrkesgrupper och samhällsklasser samt i skilda
länder. K. F. U. K. har nu växt ut till en
världsorganisation av imponerande mått. I
österns länder, Indien, Kina och Japan, är
K. F. U. K:s arbete särdeles betydelsefullt,
då genom den där snabbt fortgående
frigörelsen av kvinnan denna numera vunnit
tillträde till alla slags verksamhetsområden i
stat och samhälle. K. F. U. K. har där ett
stort arbetsfält såväl bland den studerande
kvinnliga ungdomen som bland de i
förvärvsarbete anställda. Inom alla länder, där K. F.
U. K. arbetar, har man upprättat hem, delvis
i ganska ståtliga byggnader, under ledning
av särskilt utbildade sekreterare. Man söker
även möta de ungas behov av rekreation,
utbildning och karaktärsutveckling genom
sommarhem, läger, instruktionskurser,
scoutarbete m. fl. verksamhetsgrenar. För unga
kvinnor, som vistas utomlands, har K. F.
U. K. genom sina hem, restauranger,
plats-anskaffningsbyråer o. s. v. fått stor betydelse.
Sedan 1904 är rörelsen organiserad som ett
världsförbund, vartill omkr. 50 länder äro
anslutna med ett medlemstal av över en mill.
i omkr. 9,000 föreningar (1929). Ledningen
har varit förlagd till London men flyttas
1930 till Genève. Världsförbundets styrelse
är sammansatt av representanter från de
olika anslutna länderna. I världsförbundet
ingår -Sveriges K. F. U. K. med 36
lokalföreningar och över 7,000 medl., varav över
2,000 tillhöra ungdomsgrupper och över 1,700
K. F. U. K:s till ett fyrtiotal uppgående
scoutkårer (1929). Flera lokalföreningar, ss.
Stockholms centralförening, Göteborg och
Eskilstuna, äga egna byggnader, nio
föreningar ha egna sommar- och vilohem, andra
förhyra dylika. I. W-r.
Kristliga föreningen av unge män (förk.
K. F. U. M.), eng. Young Men’s Christian
Association (förk. Y. M. C. A.), en över hela
världen spridd ungdomsorganisation, vars
uppgift är att verka för unge mäns och pojkars
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
