Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Kristlig socialism
116
1922) ävensom möten och konferenser för mer
begränsade arbetsområden. Dessutom hålla
de skilda nationella rörelserna varje år en
mångfald studentmöten. — Inom de
enskilda föreningarna bedrives arbetet medelst
föredrag över kristna tros-, livs- och
samhällsfrågor, bibel- och missionsstudier,
kyrkligt och socialt arbete m. m. Åtskilliga
länders studentrörelser ha egen
bokförlagsverksamhet, utge tidskrifter, bedriva
studenthems-verksamhet o. s. v. — Som underavd. under
den allmänna kristliga studentrörelsen finnes
i de flesta länder en
studentfrivillig-rörelse för missionsändamål. Genom
denna rörelse torde omkr. 6,000 missionärer ha
utgått. — Förbundets storaitade
hjälpverksamhet för nödlidande studenter påbörjades 1920
under namn av European student relief och
omorganiserades sedermera till International
student service. Under de första fyra åren
fingo 105.000 studenter inom 17 olika länder
hjälp i form av kläder, livsförnödenheter,
böcker o. s. v. Dessutom insamlades 11 mill.
schweiz. frcs (därav över ^4 mill. från Sverige).
De första begynnelserna till Sveriges
kristliga studentrörelse äro att
söka i studentsammanslutningar för
uppbyg-gelse och bibelstudier på 1850 talet i Uppsala
och Lund. På 1880-talet tillkommo särskilda
studentmissionsföreningar och senare även
andra grupper, tills småningom de fyra
kristliga studentförbunden
bildades (i Uppsala 1901, Lund 1902, Stockholm
1904 och Göteborg 1909), vilka f. n. tills, ha
1,000—1,100 medl. Studentförbunden liksom
anknutna rörelser för liknande arbete vid
gymnasier, seminarier och flickskolor äro
samtliga representerade i Styrelsen för
Sveriges kristliga studentrörelse, vilken tillkom
1907 som ett centralt organ. — Hittills ha
13 svenska studentmöten med
kristligt program hållits, det första
1905 på Bjärka-Säby, det senaste i Sigtuna
1929. Före 1905 höllos blott nordiska
studentmöten, det första 1890 i Hilleröd i Danmark.
Dessa möten återupptogos 1919 och ha sedan
dess hållits vartannat eller vart tredje år.
Inom Upsala kristliga studentförbund
uppstod efter studentmötet i Huskvarna 1907
den s. k. korstågsrörelsen (se
Ungkyrkliga rörelsen). Sedan 1909 utges
tidningen Vår Lösen, numera hela den
svenska kristliga studentrörelsens organ. Den
kyrkliga inriktning, som studentrörelsen i sin
helhet fick genom Ungkyrkliga rörelsen, ledde
1912 till de frikyrkliga studenternas
separation. Deras organisation, Fria kristliga
studentföreningen, införlivades 1926
i Studentvärldsförbundet efter
överenskommelse med Sveriges kristliga studentrörelse
om tillsättande av en permanent
samarbets-kommitté. — Genom studentrörelsens
bokförlagsverksamhet ha hittills utgivits omkr.
400 olika arbeten i religiösa och kyrkliga
ämnen. Anknutna äro Sveriges kristliga
gymnasiströrelse, Sveriges kristliga
seminariströ-relse och Sveriges kvinnliga studerande
ungdoms kristliga förbund. Den förstnämnda
utger tidningen Gymnasisten. Samtliga ha
särskilda resesekreterare. Även dessa rörelser
anordna sommarmöten och ledas av resp,
centrala styrelser. A. W-r.
Kristlig socialism och Kristligt
sociala strävanden äro beteckningar för
i övrigt skiftande socialekonomiska och
socialpolitiska strömningar. Rörelser och
partiorganisationer, som sedan 1800-talets mitt
gått under namn av »kristligt socialistiska»,
ha blott i undantagsfall förtjänat denna
beteckning, såvida man gör begreppet
socialism liktydigt med ett principiellt
motstånd mot den privata äganderätten till
förmån för en kollektivistisk (eller
kommunistisk) gestaltning av de ekonomiska
samhällsförhållandena (jfr Kollektivis m,
Kommunism och S o c i a 1 i s m), vilken
kristendomen varken teoretiskt stöder eller
motsätter sig. Dessa kristligt sociala läro- och
verksamhetsriktningar ha dock gjort front
mot en ytterligtgående individualism. Rent
filantropiska rörelser och anstalter under
kristliga auspicier böra skiljas från den
kristligt sociala rörelsen, och med denna böra
förstås endast de idériktningar och organiserade
strävanden, som i namn av kristendomens
etiska grundsatser åsyfta mer el. mindre
vittomfattande sociala reformer. Deras
framträdande och utveckling stå, ehuru de ägt
tidigare motsvarigheter, i omedelbart
sammanhang med 1800-talets industrialism. Inom
Frankrikes katolska värld voro
saint-simo-nisten Buchez och abbé Lamennais rörelsens
föregångare (se S a i n t - S i m o n, C. H.). —
Namnet »kristlig socialism» har sin egentliga
upprinnelse i England, näml, inom den krets
av präster, jurister o. a., som 1849 bildade
Sällskapet för befrämjande av
arbetarassociationer, till vilket hörde bl. a. F. D. Maurice,
Ch. Kingsley och J. M. Ludlow. De kallade
sig kristliga socialister för att därmed
tillkännage sin avsikt »att bringa den osociala
kristendomen och den okristliga socialismen
på bättre vägar». Efter mitten av 1800-talet
växa de kristligt sociala strävandena fram
i olika länder, inom den rom.-kat. såväl som
inom de protestantiska kyrkorna.
Den socialreformatoriska katolska rörelsen
fick påvlig sanktion genom Leo XIILs
en-cyklika »Rerum novarum» av maj 1891, som
gav staten vidsträckt rätt att inskrida för
en rättfärdigare gestaltning av
produktions-och fördelningsförhållandena. I Frankrike
fick den av greve de Mun 0. a. ledda gruppen
Catholiques sociaux ett
statsinterventionis-tiskt och patriarkaliskt kynne, medan den
1896 framträdande Démocratie chrétienne
företer en mer demokratisk prägel. I Belgien
uppkom i slutet av 1860-talet en på
självhjälps- och välgörenhetsprincipen grundad
föreningsrörelse, Federation catholique, och i
början av 1890-talet uppstod ett krisil.gt
folk-och arbetarparti med utpräglat progressistisk
läggning. Den katolsk-sociala rörelsen i
Tyskland är oupplösligt förbunden med biskopen
i Mainz frih. W. E. v. Ketteler (se d. o.) och
hans 1864 framlagda socialpolitiska program.
Inom det katolsk-sociala Tyskland, som
partipolitiskt närmast hör hemma hos centern (se
Center 2) och socialpolitiskt följer ett
moderat framstegsprogram, verka, jämte
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
