Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127 Kristusmonogram—Kristvalla 128
grammatisk koncentration; den har därför
städse också stått i medelpunkten för
kyrklig kult (se Krucifix) och enskild
fromhet. Andra, mer eller mindre rent symboliska
motiv äro: Den gode herden (Joh. 10,
Luk. 15); senantika bilder av en yngling,
bärande ett lamm (bild 1), ha tolkats som
Kristusframställningar enl. Joh. 10. —
Smärtornas man, den lidande Kristus,
törne-krönt, bunden och gisslad (bild 11); ofta
framställes kring Kristus hans pinoredskap
(kors, stege, lans, stång med svamp, gissel,
spikar, t. o. m. tuppen, som gol »tredje
gången», och Judas’ 30 silverpenningar, ibland
också huvud och händer av Kristi domare
och bödlar m. fl. personer). Varianter av
detta motiv äro Kristus i graven (it.
Gristo deposto), framställd antingen
realistiskt som ett sargat lik (se H o 1 b e i n, H.,
d. y., bild 2) eller levande, upprättstående i
sarkofagen och stödd av två änglar, och den
mindre vanliga framställning, i vilken
Kristus visas med törnekrona, naken och sargad
men levande, visande sina sår och omgiven
av Maria och Johannes (bild 13). —
Kristus i vinpressen (jfr Jes. 63) är en
starkt symboliskt tänkt men stundom krasst
realistiskt utformad framställning av
förso-ningsdöden. — Kristus i härlighet
(lat. Majestas domini), Kristus i himmelen,
tronande som världshärskare (grek,
pantokra’-tor), oftast på regnbågen och omgiven av en
spetsoval nimbus, mandorla (se bild 3 och
Gloria, bild sp. 766). — Marias
kröning, Kristus, tronande som himmelens
härskare, kröner den bredvid honom sittande
Maria (bild 6); ofta förekommer detta motiv
förenat med framställningen av Maria som
förebedjerska för mänskligheten. —
Yttersta domen (Matt. 24, 25).
Autentiska porträtt av Kristus finnas icke
och ha säkerligen ieke funnits. Såsom
sådana ha av gammalt några Kristusbilder
utgivits, främst av dessa de »icke av händer
gjorda» (grek. achéi’ropoi’eta), som skola ha
tillkommit på övernaturlig väg. Tidigast, på
500-talet, omtalas Abgarsbilden i Edessa, som
av Kristus själv skall ha sänts till Abgar
Ukama (se Abgar); från 700-talet
känner man sägnen om Veronikaduken, som bar
ett avtryck av Kristi anlete, sedan den heliga
Veronika (se d. o.) låtit Kristus på vägen
till Golgata torka svett och blod från sitt
ansikte med den (bild 10). Även andra
achei-ropoieta omtalas i mer eller mindre spridda
sägner. Några gamla Kristusbilder utgivas
för arbeten av evangelisten Lukas, som
sä-ges ha varit målare, eller av Nikodemus. —
Sedan den yngre medeltiden har Kristus
framställts i konsten med ett täml. ensartat
ansikte, som i det allmänna medvetandet har
kommit att gälla som ett autentiskt porträtt.
Denna ansiktstyp är närbesläktad med den
äldre medeltidens strängare, mera
majestätiska typ, som i sista hand torde återgå till
de antika Zeusbilderna. De allra äldsta
Kristusbilderna, katakombmålningar och
sarkofagreliefer (se Kors, bild 1), visa ett
ungdomligt, skägglöst ansikte av varierande typ.
— Se också Djävul, bild 1, M ar i a b i 1-
d e r och Treenighet. — Den
ikono-grafiska litteraturen om K. är synnerligen
rik och behandlar mestadels enskilda motiv.
Sammanfattande framställning: L.
Dietrich-son, »Christusbilledet» (1880). H. W-n.
Kristusmonogram, förkortning av namnen
Jesus och Kristus, nyttjat som symboliskt
tecken i stället för Kristusbilder eller som
förklarande bihang till dylika. Den
vanligaste formen är sammanställd av de två
första bokstäverna i det grek, ordet Xqioto^
(Christo’s) och förekommer i varianterna
eller (jfr Bysantinsk konst, bild
13). Begynnelsebokstaven i det grek, ordet
lyoov^ (Jesüs) infogas stundom, varvid
monogrammet får formen z^.. Alla dessa former
härstamma från den urgamla, vanligen
fyr-armade men stundom också sexarmade
kors-symbolen, tecknet urspr. för solen och
solguden, sedan för gudomen i allmänhet (jfr
Kor s). Rena abbreviaturer äro däremot IHS
eller IHC av IH2(pv<;), XP eller XPC av
XP(iøto)2, ICXC av l(yoov)X X(qioto)2 samt
INRI av l(esus) N(azarenus) R(ex)
l(udaeo-rum), d. v. s. Jesus av Nasaret, judarnas
konung (Joh. 19: 19). På gränsen till
symbolerna stå monogrammen AQ, AO (»Jag är
A och O, begynnelsen och änden», Upp. 22:
13) och 1X&Y2 (ichthy’s) av grek. Hgoovg)
XfjMOTogj &(eov) Y(to^) X(coTyg) (Jesüs Chris to’s
Theü IIyio’s Sotör = Jesus Kristus Guds Son
Frälsare). Ordet ichthys betyder »fisk» (jfr
Kristussymboler). — Monogrammet
IHS, som under medeltiden och nyare tiden
varit det vanligaste, har genom
missuppfattning och symbolisk omtolkning tillagts många
olika betydelser, såsom lesus Hominum
Sal-vator: Jesus människornas frälsare, lesum
Habemus Socium: vi ha Jesus till följeslagare,
In Hoc Signo (vinces): i detta tecken (skall du
segra); jfr In hoc signo vinces. En
folklig svensk tolkning är lesus Herrans
Son. H. W-n.
Kristusorden, portugisisk, påvlig och
brasiliansk orden. Stiftades i Portugal som
andlig riddarorden och stadfästes av påven 1319.
Orden sekulariserades 1789 och upphävdes i
Portugal 1910. Med portugisiska dynastien
kom K. till Brasilien men upphävdes där
1890. Om den påvliga K. se Ordnar.
Kristussymboler. Som symbol för Kristus
användes redan på 100-talet bilden av en
fisk (grek. ichthy’s, se K r i s tu smo n
o-g r a m). Tidigt förekommer också lammet
med hänsyftning på Joh. 1: 29 och Upp. 5:6;
det är ofta försett med kors eller korsfana
(seAgnus Dei och Korsfana).
Dessutom framställes Kristus symboliskt i gestalt
av ett lejon, kopparormen,
enhörningen, vinstocken o. s. v. Som
gammaltestamentlig prototyp för Kristi seger
över dödsriket framställes Simson,
uppbrytande lejonets käftar. Under den äldsta
kristna tiden symboliseras Kristus stundom
av O r f e u s. H. W-n.
Kristvalla, socken i Kalmar län, N. Möre
härads skogsbygd, n. v. om Kalmar; 119,68
kvkm, 1,106 inv. (1930). Genomflytes i s. av
Ljungbyån. 1,503 har åker, 8,671 har skogs-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
