Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Krobatin—Krogh, G. Chr. v.
138
hälften, skulle styras av en
ban, utnämnd på förslag av
Ungerns ministerpresident,
men ha autonomi inom inre
förvaltning, rättskipning, kult
och undervisning. Ungerska
försök till magyarisering av
landet möttes av våldsam
opposition. Kroaternas
oskickliga taktik, obstruktion i
kroatiska lantdagen och inre
söndring ledde ofta till
ungerskt övervälde, särskilt då
Khuen-Héderväry (se d. o.) som
ban 1883—1903 hänsynslöst
styrde landet. Det ungerska
förtrycket gjorde, att
kroaterna närmade sig serberna
i Slavonien och även fingo
känning med sina
stamfrän-der utom K.-S. En skandalös
högförräderiprocess 1909 mot
serber i K.-S., vilka
anklagats för förbindelser med
Serbien (jfr Friedjung), och
banen P. Kauchs (jan. 1908—febr. 1910) många
övergrepp svetsade serber och kroater i K.-S.
alltmera samman. 29 okt. 1918 proklamerade
kroatiska lantdagen K.-S:s oberoende av
Ungern, och nov.—dec. s. å. uppstod så
Jugoslavien, i vilket K.-S. ingick. Se vidare J
u-g o s 1 a v i e n, sp. 1249—50.
Litt.: »Die österreichisch-ungarische
Mo-narchie in Wort und Bild», 14 (1902); R.
Seton-Watson, »Die südslawische Frage im
Habs-burger Reich» (utvidgad ty. övers. 1913 av
ett 1911 utkommet eng. original); H. Wendel,
»Der Kampf der Südslawen um Freiheit und
Einheit» (1925). A.A-t.
Krobatin [krå’-], Alexander von, frih.,
österrikisk fältmarskalk (f. 1849). Gjorde sig
som artilleriofficer mycket förtjänt om
artilleriets utveckling, blev fälttygmästare 1910,
var krigsminister 1912—17, blev därefter chef
för 4:e armén på galiziska fronten samt hösten
1917 överbefälhavare på Kärntenfronten. K.
blev samma höst fältmarskalk. M. B-dt.
Krocketplan.
Kro’cket (fr. croguet), sällskapsspel, trol.
uppkommet ur m a i 1 s p e 1 e t, som förekom i
Languedoc redan på 1200-talet. K. spelades
1856 i England, varifrån det sedan spreds
över hela världen, men har numera gått
tillbaka. I England är krocketspelet organiserat
(Croquet association, bildad 1897) med årliga
tävlingar; i Sverige förekommer det däremot
mest som tidsfördriv vid sommarnöjena. Med
en träklubba drives ett träklot i en viss
ordning genom ett antal bågar och mot pin-
Ord, som saknas under
Kroatisk bondstuga.
nar. Den i Sverige vanliga uppställningen
framgår av bilden. Å. S-n.
Krodegang (C h r o d e g a n g), frankisk
prelat (d. 766). Av Pippin 742 utnämnd till
biskop av Metz, ledsagade K. 753 den av
langobarderna hårt ansatte påven Stefan II
till Gallien (Frankrike) och utnämndes
därefter till ärkebiskop. K:s största insats var.
att han för prästerskapet vid domkyrkan i
Metz i anslutning till Augustinus’ regel
skapade en regel, som påbjöd gemensamt
kloster-liknande liv (vita canonica) men var mildare
än Benedictus’ klosterregel. K:s regel vann
snart vidsträckt utbredning inom kyrkan. K.
hävdade också den frankiska kyrkans
självständighet, samtidigt som han arbetade för
dess förbindelse med Rom. — Litt.: H. v.
Schubert, »Geschichte der christlichen Kirche
im Frühmittelalter» (1921). HgPl.
Krogh [kråg], von, norsk-dansk
officers-familj, inkom 1644 med major Bernhardus v.
K., som medföljde värvade tyska trupper. —
Georg Frederik von K., norsk
general (1732—1818), ingick 1757 (då kapten)
som frivillig i Fredrik II:s stab, deltog i
slagen vid Prag och Kolfn s. å., återvände
hem 1758 och avancerade till general 1793.
Under kriget 1807—14 förde han
självständigt befäl i nordanfjällska Norge,
varifrån hans truppavd. två gånger (1808 och
1809) ryckte in i Jämtland och Härjedalen.
— K. var en av Norges största jorddrottar,
och såväl han som hans son överste Georg
Fredrik v. K. (1777—1826) nämnas som
föregångsmän på lantbrukets område; den
sistnämnde anlade även betydande fabriker
vid Lerfossene nära Trondhjem.
Krogh [kråg], Frederik Ferdinand
von, norsk amiral (1806—90), sonson till
G. F. v. K. Var 1851—67 chef för
sjökadett-kåren och 1876—82 för marinkommandot. K.
utgav nautiska läroböcker och utmärkte sig
både som sjöman och skolchef.
Krogh [kråg], Gerhard Christoph
von, dansk officer (1785—1860). Blev sekond-
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
