Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Kroatien-Slavonien
136
Sjöar på det kroatiska taffellandet.
1699 förlorade Turkiet sina erövringar i K.
1809—13 ingick västra K. i Napoleon I:s
illyriska provinser (se 111 y r i e n), och denna
förening av besläktade folk stärkte i hög
grad nationalkänslan. Vid Napoleons fall koin
Dalmatien till Österrike och K. jämte
Slavo-nien under ungerska kronan. Förhållandet
mellan Ungern och K. var ofta spänt, särskilt
1848, då banen Jelacic (se d. o.) på Österrikes
sida stred mot Ungern. 1868 genomtrumfades
en överenskommelse, »kompromissen» el.
»försoningen», mellan Ungern och
Kroatien-Slavonien (se vidare d. o., med litt.-anv.). —
Litt.: K:s hist. skildrad på kroatiska av bl. a.
V. Klaic (5 bd, 1899—1911; går till 1608) och
F. Sisic (2 bd, 1916; går till 1873). A. A-t.
Kroätien-Slavönien, kroat.
Ilrvatska-Slavo-nija, område i n. Jugoslavien; inräknat ön
Landskapsbild vid Sava. Slavonien.
Krk 43,822 kvkm, 2,739,593
inv. (1921), sydslaver
(kroater och serber), tyskar (ung.
135,000) och niagyarer (omkr.
100,000).
K.-S. omfattar
karstområ-det längs Adriatiska havet
och de småkulliga el. jämna
slätterna mellan Drava,
Donau och Sava. Från den
smala adriatiska kustremsan
stiger Velebit brant upp och
bildar en omkr. 15 km bred
mur mot det inre. Högst nå
Vaganjski vrh (1,758 m) och
Monte Santo (1,750 m).
Sluttningarna mot Adriatiska
havet äro kala; i n. ö. täckas
sluttningarna av täta skogar.
I ö. övergår området i ett
taffelland, som här och där
vidgar sig till poljer; störst
är poljen kring Lika (se
plansch vid Jugoslavien).
Lågslätterna vid Donau och
dess bifloder äro täckta av
tertiära flod- och havsavlagringar och
mycket bördiga.
I karstregionen försvinna floderna i
kalkgrunden. Störst är Lika. Donau bildar
områdets n. ö. gräns under en sträcka av 200
km, mellan inflödet av Drava och Sava, vilka
även delvis bilda gräns. Till K.-S. höra vidare
Savas bifloder Kupa (delvis gränsflod mot
Krain), Una (bitvis gräns mot Bosnien) och
Bosut. K.-S är rikt på varma mineralkällor.
Om klimatet se Jugoslavien, sp. 1243.
Huvudsädesslagen äro majs och vete.
Plommon odlas rikligt och vid Adriatiska havets
kust sydfrukter. Av plommonen tillredes ett
brännvin, slivovica. Skogarna bestå mest av
ek, bok och gran. På de frodiga
betesmarkerna uppfödas nötboskap, får, hästar och
getter och i Slavoniens ekskogar svin. I
Slavonien har silkesmaskaveln
på senare tid börjat
uppblomstra. Syrmien är K.-S:s
bästa vinland. Industrien är
obetydlig; trävaruindustrien
har dock tilltagit avsevärt
under senare år. Hemslöjden
står i vissa trakter högt;
folkdräkterna äro vackra.
K.-S. exporterar trä, hudar
och skinn, textilier och
plommonbrännvin. De viktigaste
hamnarna äro Bakar (Buccari)
och Senj (Zengg). Huvudort
är Zagreb (Agram), centrum
för det kulturella livet. Se
vidare Jugoslavien, sp.
1245—47. K.-S. tillhör
sedan okt. 1929 administrativt
Savabanatet, mindre delar av
Slavonien Donau- och
Drina-banaten. E.L-r.
Historia. Enl.
överenskommelsen 1868 (se Kroatien),
reviderad 1873, blev K.-S. ett
kronland i den ungerska riks-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
