Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krona - Kronadvokat - Kronan (staten) - Kronan (stjärnbilder) - Kronan (Göteborg) - Krona och klave - Kronbenet - Kronberg, Cronberg - Kronberg, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Kronadvokat—Kronberg
156
Skansen Kronan i Göteborg.
kunglig, kronprinslig, hertiglig, grevlig,
fri-herrlig och adlig (se bild 4—9). över svenska
städers vapen nyttjas dessutom m u r k r
o-n a n (bild 10).
Som furstliga rangkronor i
utlandet nyttjas i regel avbildningar av
vederbörande länders verkliga kejsar- el.
ko-nungakronor etc. (se om dessa Regalier).
Ett undantag är Tyska rikets kejsarkrona,
som aldrig har funnits annat än som ritning
(fastställd 1889, bild 11).
I Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien,
Belgien o. s. v. bruka grevar föra en k.
med 9 synliga spetsar med pärlor el. kulor;
friherrar i de flesta av dessa länder
föra dylik med 7 och adelsmän med 5
synliga spetsar. I Frankrike föra hertigar
k. med 5 synliga blad, snarlik den svenska
grevliga, markiser k., snarlik den
svenska adliga, vicomter k. med 3 synliga
pärlor, baroner en kronring, omlindad
några varv med en pärlsnodd, adelsmän
en hjälmkrans. — I Storbritannien föra
hertigar en k., vilken liknar den svenska
grevekronan; markiser en k. lika med
den svenska adliga; earler en k. med 5
synliga höga stolpar, slutande med pärlor,
mellan dem kronblad; viscounter en k.
med 7 pärlor på ringen och baroner en
k. med 4 pärlor på ringen. Engelska k. äro i
allm. fyllda med en hög mössa. H. F-d.
2. (Bot.) Blomkrona, se Blomma.
3. (Sjöv.) Föreningen mellan ett ankares
lägg och armar (se Ankare, med bild 1).
4. Se K 1 o c k a 1.
5. Se Ljuskrona.
6. (Num.) Svenskt mynt, räkneenhet i det
nuv. på guld grundade svenska
myntsystemet. Se Mynt och Sverige, mynt, mått
och vikt. Motsv. mynt heta i Danmark och
Norge krone och i Tjeckoslovakien koruna.
Jfr Crown.
Kronadvokat, se Kronjurist.
Kionan, ett uttryck, som betecknar såväl
staten, särskilt såsom
förmögenhetsrätts-ligt subjekt (jfr R. F. §§ 27 och 77 samt
F i s k u s), som regeringen (jfr R. F.,
inl., och S. O., inl. och § 3 »krona och
regering»). S. B.*
Kronan. 1. Norra K. (Coröna boreälis),
stjärnbild på n. himlavalvet, belägen vid 16
Ord, som saknas under
timmars rektascension och 30° nordlig
deklination (mellan Björnvaktaren och Herkules).
Den karakteriseras av sju ljusstarkare, i en
båge liggande stjärnor. Den starkaste,
Gem-ma, är av 2:a storleken. — 2. Södra K.
(Coröna austrina), stjärnbild på s.
himlavalvet vid 181/2 timmars rektascension och 40°
sydlig deklination. Ingen stjärna är
starkare än 4:e storleken. C. S-én.
Kronan. Fäste på bergshöjden Ryssåsen,
numera inom Göteborgs stad. Redan 1639
påbörjades här en skans till försvar för Göteborg
mot s., och 1687—1700 uppfördes ett
kasemat-terat torn enl. ritningar av Dahlbergh; det
synes 1691 ha fått namnet Kronan. 1756
bestämdes, att K. skulle underhållas, tills
cita-dellet på Otterhällan kommit till stånd. 1806
slapp K. dela stadsbefästningens öde att
slopas, men som fästningsverk var dess roll
utspelad. 1854 ditflyttades en del fångar från
Karlsten. 1903 inrättades i K. ett
militärmuseum, som står under vård av Göteborgs
museum. L. W:son M. (L. af P.)
Krona och klave (»krona och vase», »gubbe
och pil», »singla slant»), spel el. lottning
genom att kasta ett mynt i luften. Den vinner,
som gissat vilken sida, som kommer upp vid
nedslaget. — Klave, två korslagda pilar,
fanns förr på många svenska mynts åtsida.
Kronbenet, se Hov, sp. 47, och Kota 2.
Kronberg [krä’nbärk], C r o n b e r g, stad i
Hessen-Nassau, Preussen, vid s. foten av
Tau-nus, s. v. om Homburg; 3,575 inv. (1925).
Handel med frukt och fruktträd. I K. finnes
ett slott från 1500-talet, bekant bl. a. för ett
politiskt möte aug. 1906 mellan Vilhelm II
och Edvard VII. Invid K. ligger i n. slottet
Friedrichshof, kejsarinnan Fredriks
änkesäte, där hon 1901 avled.
Kronberg, Julius, målare (1850 “/12—
1921 17/io). Föddes i Karlskrona, studerade vid
Konstakad. i Stockholm 1864—70 och som
dess stipendiat från 1873 i Paris (tre mån.),
Düsseldorf, Kassel och
München. Påverkades
starkt av gamla
mästare (Rembrandt,
Kubens); i München
till-kommo intryck av
Makarts kolorism. K:s
brådmogna »Jaktnymf
och fauner» (1875)
väckte i Stockholm
enastående sensation.
»Våren» målades 1876,
dess sidostycken
»Sommar» och »Höst» 1881
i Rom, där K.
vista
des 1877—89 — en resa till Egypten 1879
oberäknad. I Rom tillkommo ytterligare
»Kleopatras död» (se bild), »David och Saul»,
»Drottningen av Saba». Ansatser till
dekorativa målningar stannade vid skisserna —
utförd blev endast en fris i sgraffito (lekande
pufti på Thaveniusska huset vid Strandvägen i
Stockholm). Efter sin hemflyttning till
Stockholm utförde han en serie plafondmålningar
för slottets v. trapphus (»Svea», »Aurora»,
»över djupet mot höjden». 1890—94). flera
dekorativa målningar i Hallwylska palatset,
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
