Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Krona
154
Bild 4. Kunglig krona. Kronan, som är av guld,
består av en med ädelstenar och pärlor besatt
kron-ring, från vilken åtta spetsar uppstiga, vardera
slutande med ett bladornament, anordnat kring en på
spetsens yttersta del sittande pärla. I varje
mellanrum mellan spetsarna finnes en mindre spets,
slutande med en pärla. Från bladspetsarna uppstiga åtta
med pärlor besatta byglar, vilka upptill förena sig
över kronringens mittpunkt och där uppbära en
kors-prydd glob (riksäpple), blå med gyllene band och
gyllene kors. Kronan är fylld med röd (purpur-)
sammet. Vid avbildning synas blott fem av de åtta
byglarna. Kunglig krona begagnas av konungen samt
över riksvapnet. — Rörande konungens verkliga krona
se Regalier. — Bild 5. Kronprinsens krona.
Kronan, som är av guld, består av en med ädelstenar och
pärlor besatt kronring, från vilken sex höga, med
ädelstenar besatta spetsar uppstiga, var och en
slutande med en stor pärla. Mellan de två främre
spetsarna befinner sig, uppstigande från kronringen, en
svart vase. Mellan de övriga höga spetsarna
uppskjuta fem låga spetsar. Kronan är fylld med blå
sammet. Vid avbildning synas blott fyra av de sex
höga spetsarna och mellan de båda mellersta av dessa
den svarta vasen.
6 7
Bild 6. Hertiglig krona. Kronan, som är av guld,
består av en med ädelstenar och pärlor besatt
kronring, från vilken uppstiga åtta höga, med ädelstenar
besatta spetsar, var och en slutande med en stor
pärla. I varje mellanrum mellan spetsarna befinner
sig, uppstigande från kronringen, en svart vase.
Kronan är fylld med blå sammet. Vid avbildning synas
blott fem av de åtta spetsarna. Denna krona
begagnas av Sveriges arvfurstar och kungliem prinsessor
samt över landskaps och läns vapen. — Bild 7.
Grev-lig krona. Kronan är gyllene och består av en med
ädelstenar och pärlor besatt kronring, från vilken åtta
lika höga spetsar uppstiga, vardera slutande med en
pärla, vilken är omgiven av ett bladornament. Vid
avbildning synas fem av kronans spetsar, därav de
två yttre i halv profil.
trol. varit anbragt på huvudet på en
Kristus-el. helgonbild (se bild vid Erik, sp. 967).
Ty-pologiskt står den nära de äldsta bevarade k. i
Europa, näml, den langobardiska järnkronan
(se Järnkronan, med bild) och de
väst-gotiska votivkronorna i Clunymuseet i Paris.
Dessa, som röja bysantinskt inflytande, bestå
blott av en ring, besatt med pärlor och stenar.
Av de västgotiska k. har dock sannolikt ett
par varit verkliga, på huvudet burna k.
Konungarna Karl Sverkerssons och Knut
Erikssons k. i deras sigill äro av ung. samma typ.
Dessa svenska k. skilja sig dock från sina
utländska föregångare genom från ringen
uppskjutande uddar, på S:t Erikskronan helt
små, på de båda andra större, uppbärande
Ord, som saknas under
8 9
Bild 8. Friherrlig krona. Kronan är gyllene och
består av en med ädelstenar och pärlor besatt kronring,
på vilken tolv stora pärlor eller silverkulor vila.
Ovanpå dessa äro diagonalt placerade fyra liknande
pärlor. Antalet pärlor i den nedre raden varierar (10,
12, 14). Vid avbildning synas i nedre raden vanligen
åtta eller sex, i övre tre. — Bild 9. Adlig krona.
Kronan liknar den grevliga, men blott varannan av
spetsarna har bladornament. Vid avbildning synas tre
spetsar med och två utan bladornament, de två yttre
i halv profil.
11
Bild 10. Murkrona. Kronan, som nyttjas över svenska
städers vapen, framställes i regel gyllene,
tegelstens-formigt rutad och består av en bred kronring, vars
övre kant är krenelerad. Från denna uppskjuta åtta
spetsar i form av krenelerade hängtorn. Vid
avbildning synas blott fem av spetsarna. — Bild 11. Tyska
rikets kejsarkrona.
kulor, och på k. i Erik Knutssons och Erik
Erikssons sigill fullt utvecklade liljespetsar.
Kronorna voro av guld el. förgylld metall,
besatta med stenar och pärlor samt ofta
prydda med filigransarbete. Beskrivning av
1451 finnes på Eriks av Pommern och
drottning Filippas till Vadstena kloster skänkta,
rikt ädelstenssmyckade k. Invändigt voro k.
i allm. fyllda med en mössa. — Under
medeltiden var den öppna k. Sveriges
kungakrona och användes även av Gustav Vasa.
Erik XIV införde den s. k. slutna k.,
d. v. s. en k. med byglar, som uppbära ett
riksäpple.
Heraldiken skiljer mellan 1) heraldiska
k. (ofta även kallade hjälmkronor) och
2) rangkronor. Den heraldiska k., till
typen äldst, är öppen, vanl. försedd med tre
synliga spetsar. Den nyttjades för att kröna
heraldiska bilder i och utom sköld samt som
självständig figur i sköld, t. ex. svenska
riksvapnet tre kronor. På hjälm förekommer den
ofta och är eg. den enda typ av k., som så
bör användas, ehuru i Sverige sedan
1600-talet även rangkronor på hjälm användas.
— Rangkronor, som avse att utmärka viss
bördsrang, böra blott användas på sköld, ej
i sköld el. på hjälm. Under heraldikens
förfall på 1600- och 1700-talet förekomma de
dock både i sköld och på hjälm.
Erik XIV instiftade greve- och
friherrevär-digheterna i Sverige, vilkas innehavare vid
kröning buro k. (dessas utseende är okänt).
Ännu på 1600-talet var rangkronornas form
ej fastställd.
De svenska rangkronorna äro:
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
