Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronobergs kanal—Kronobrevbärlng
163
Kronobergs reg:te 1778—1919, i Lekaryds
socken, Kronobergs län, vid Grännaforsa (se
d. o.) på Södra stambanan. På K. hållas
fortfarande övningar av det numera i Växjö
kasernerade reg:tet. (Wdt.)
Kronobergs kanal el. R ä p p e - A s a
kanal i Kronobergs län förbinder Räppe vid
Helgasjöns sydspets, 4 km v. om Växjö, med
det norrut belägna Asa vid Asasjöns
nordända; längd 42,9 km, därav 1,6 km
bearbetade, 1 sluss, tröskeldjup 1,15 m. Byggdes 1870
och 1886—87.
Kronobergs län omfattar s. Småland utom
kustlandet (Möre); 9,909,87 kvkm, därav
8,906,66 kvkm land, 157,095 inv. (1929), 18
inv. per kvkm. Residensstad: Växjö.
Folkmängd: 67,283 inv. 31 dec. 1751, 87,604 inv.
1800, 136,623 inv. 1850, 159,124 inv. 1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920):
Jordbruk med binäringar 51,o %, industri och
hantverk 25,7 %, handel och samfärdsel 7,7 %, allmän
tjänst och fria yrken 3,o %, husligt arbete 2,3 %,
f. d. yrkesutövare m. fl. 10,s %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 1,869 har (0,2 %}, åker o. a. odlad jord 97,376
har (10,9 %), naturlig äng 50,471 har (5,7 %),
Bkogbärande mark 631,683 har (70,9 %), övrig mark
109,267 har (12,3 %).
Brukningsdelar (1919) : 18,471 st. (med i
medeltal 5,4 har åker), varav 3,336 brukas av
arrenda-torer. 16,492 st. ha 0,26—10 har åker (tills. 64,599
har), 1,908 ha 10—50 har åker (tills. 30,232 har)
och 71 över 50 har (tills. 6,977 har).
Skörd (medeltal ton 1921—25) : Vete 3,129, råg
21,349, korn 7,591, havre 45,352, blandsäd 3,122,
baljväxter 476, potatis 89,036, sockerbetor 60,
foderrotfrukter 84,723, hö 127,590.
Husdjur (1927) : 16,143 hästar, 107,014
nötkreatur, 37,741 får, 230 getter, 52,050 svin, 237,100
höns, 9,386 bisamhällen.
Mejerihantering (1927) : 9 andels-, 6 gårds-, 1
gårdsuppköps- och 29 uppköpsmejerier; tillv. smör
362 ton, ost 550 ton.
Skog (enl. riksskogstaxering 1923):
Skogsproduk-tiv mark 547,000 har; kubikmassa 27,6 mill. kbm (48,1
per har); årstillväxt 1,261 mill. kbm (2,19 per har).
Industri (1927) : 344 arbetsställen, 7,943 arb.,
därav på landsbygden 7,604.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar 724 km, därav 82 km statens (del av
linjen Malmö-Nässjö), 257 km enskilda
normalspå-riga (Växjö—Alvesta samt delar av Borås—Alvesta,
Hässleholm—Markaryds, Kalmar, Sävsjöström-Nässjö,
Karlskrona—Växjö, Kristianstad-Hässleholms,
Marka-ryd—Veinge, Skåne—Smålands och
Sölvesborg-Olof-ström—Älmhults järnvägar) samt 385 km enskilda
smalspåriga (Hönshylte—Kvarnamåla, Kosta, Växjö—
Tingsryds, ö. Värends samt delar av Blekinge
kustbanor, Halmstad-Bolmens,
Karlshamn—Vislanda-Bol-mens, Nättraby-Alnaryd—Älmeboda, Ruda—Älghults och
Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägar). Vägar (1926):
530 km lands- och 2,865 km bygdevägar.
Omnibus-linjer (1929): 1,651 km.
Indelning (1929): Stad: Växjö. Fögderier:
Upp-vidinge, Konga och Kinnevalds, Allbo och
Norrvi-dinge, Sunnerbo. Domsagor: Ö. Värends, Mellersta
Värends, V. Värends, Sunnerbo. Härad:
Uppvi-dinge, Konga, Kinnevald, Norrvidinge, Allbo,
Sunnerbo. 84 lands- och 3 köpingskommuner.
Bebyggelsen är gles och karakteriseras av
spridda odlingsbygder, de hundratals »små
landen», främst dal- och sjöbygder (utmed
Lagan, Helgeån, Mörrumsån o. s. v.) men
n. om Växjö även platåbygder, samt
stations- och industrisamhällen; huvuddelen av
K. upptages doek av skogsmarker och myrar.
Huvudorter: Växjö i ö., Ljungby i v.;
viktiga järnvägsknutar äro Alvesta. Vislanda,
Älmhult, Åseda och Markaryd. östra K.
bildar huvuddelen av Sveriges förnämsta
glas-bruksområde, som inom K. räknar ett
trettio
164
tal glasbruk, de förnämsta vid Kosta och
Orrefors, och omkr. 2,500 arb.
Träförädlingsindustrien sysselsätter i 120 fabriker 1,663 arb.
(1927), pappersindustrien i 18 fabriker 1,875
arb., främst i Lessebo (se d. o.). Om övrig
industri se resp, härad. Länets folkhögskola
ligger i Grimslöv (se d. o.), länssanatoriet
vid Lugnet, Växjö; länslasarett finnas i
Växjö och Ljungby, hospital i Växjö. K.
tillhör Södra arméfördelningsområdet
(Kronobergs inskrivningsområde), bildar tills, m.
Hallands län valkrets till Första kammaren
(med 8 representanter) och egen valkrets till
Andra kammaren (med 6 representanter). —
K. erhöll i huvudsak sitt nuv. område 1687.
Det lydde enl. 1634 års R. F. under
landshövdingen i Småland och blev 1674 eget län.
Litt.: J. Rosengren, »Ny Smålands
beskrif-ning», 1—4 (1920); P. G. Vejde, »Kronobergs
läns herrgårdar» (1928). G. R-ll.
Kronobergsmanshemman, kronohemman i
bergslagen, med vilkas innehav varit förenad
skyldigheten att idka tackjärnsblåsning el.
gruvbrytning. Se Kronohemman.
Kronobergs regemente (I. 11) tillhör S.
ar-méfördeln. och mottager värnpliktiga från
Kronobergs inskrivningsområde (Karlshamns,
Karlskrona, Ljungby, Växjö, Kalmar södra
och Kalmar norra rullföringsområden). K. är
förlagt med huvuddelen i Växjö och ett
de-tachemang i Karlskrona, övningsplats var
intill 1919 Kronobergshed i Lekaryds socken,
Kronobergs län. — K. utgjorde ett av de båda
mindre inf.-reg:ten (det andra var Kalmar
reg:te), vilka med början 1623 organiserades
i st. f. det till Kronobergs och Kalmar län
hörande Smålands (stor-)reg:te. Det
roterades sedermera med 1,100 n:r inom Kronobergs
län; dess knektekontrakt uppgjordes 1685.
— Litt.: G. Hyltén-Cavallius, »Kongl.
Kronobergs regementes officerskår 1623—1896»
(1897); F. Wernstedt, »Kungl. Kronobergs
regemente 1623—1923» (1923). M. B-dt.
Kronobetjänte, förr sammanfattande
benämning på kronolänsmän och fjärdingsmän.
Kronobonde, åbo på kronohemman (se d.
o., Bonde och Å b o r ä 11).
Kronoborg, fi. Ku’rkijoki. 1. Socken vid
Ladoga sjö, Viborgs län, Finland; 538 kvkm,
10,640 inv. (1929), finsktalande. — 2. Äldre
namn på det medeltida fästet Tavastehus.
Kronobrevbäring, den skyldighet att
fort-skaffa allmänna kungörelser, brev och
kallelser i tjänsten, som fordom ålåg krono-,
skatte- och frälsehemman. För k. åtnjöto
hemmansinnehavarna frihet från vissa onera.
Man skilde mellan ord. k. och extra k.,
vilken senare förekom endast vid särskilda
tillfällen. K. var fullt fristående från
postverket, och således uppehölls på statens
bekostnad en särskild postinrättning vid sidan om
postverket. K. anlitades för brev, som
utväxlades mellan länsstyrelserna och deras
underordnade, samt för befordran av kyrkans
brev. Dessutom brukades k. av vissa
kommunala inrättningar, som icke ägde fribrevsrätt.
Nästan varje riksdag efter 1809 behandlade
frågan om reglering av k. för att bereda
jordbruket lättnader. Så stadgades bl. a.,
att k. skulle äga rum högst 2 ggr i veckan
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
