Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Kronobrännerier—Kronohemman
166
och inskränkas att omfatta blott sådana
brev, för vilka postverket icke kunde
anlitas. Slutligen begärde 1869 års riksdag
utredning. Generalpoststyrelsen förklarade, att
postverket kunde övertaga hela k., om det
finge uppbära full ersättning enl. taxa även
för tjänsteförsändelser. 1873 års riksdag
beslöt i överensstämmelse härmed, och k.
upphörde genom k. kung. 5 dec. s. å.
Postverket övertog all postbefordran och inrättade
nya postanstalter (mer än 1,300 nya åren
1874—75), varigenom upphävandet av k.
medförde en betydande utveckling av
postverket. E. G-e.
Kronobrännerier. En av hörnstenarna i den
finansplan, som statssekr. J. L. Liljencrants
1774 föreläde Gustav III, var upphävandet av
1772 års bränningsförbud men med bränningen
kronan allena förbehållen. Ett stort antal
soc-kenbrännerier skulle upprättas, där allmogen
hos förpaktare mot avgift skulle bränna sin
säd. När bränningen 1775 gjordes till regale,
beslöt dock konungen på tillskyndan av frih.
G. G. Wrangel (»Brännvins-Wrangel»), att
kronan själv skulle driva hanteringen på
större brännerier. Ett 50-tal k. anlades nu
inom kort av den tillsatta Regale
bränneri-direktionen, och av ekonomiska skäl ändrades
t. o. m. flera gamla slott (bl. a. i Vadstena,
Kalmar och Åbo) till brännerier el.
spannmålsmagasin. Vid Gripsholm anlade Gustav
III själv ett bränneri, ehuru för egen
räkning. Från 1776 förbjöds all införsel av
utländskt brännvin. I maj s. å. frigavs
försäljningen av kronans brännvin, och drastiska
åtgärder vidtogos för att skaffa det största
möjliga avsättning. Förbudet mot
husbehovs-bränning väckte dock starkt missnöje,
särskilt bland allmogen, och trots överflöd på
kronobrännvin förekommo lönnbränning och
lurendrejeri i oerhörd omfattning, vilket starkt
hämmade den legala försäljningen. Då
därjämte efter hand en del k. utarrenderades
mot bl. a. viss andel av tillverkningen,
uppstod ofta hård konkurrens mellan detta
kronans brännvin, som t. o. m. såldes av
krono-betjäningen, och arrendatorernas. Åtskilliga
arrendatorer blevo samtidigt härigenom
ur-ståndsatta att fullgöra de ekonomiska
förpliktelserna till kronan. De stränga
förordningar, genom vilka staten sökte skydda
detta regale, och ej minst det skräckvälde
kronobetjäningen utövade vid dess
tillämpning ökade det allmänna missnöjet. Den
statsfinansiellt förfelade och för
folknykterheten fördärvliga kronobränningen
avskaffades med ingången av 1788 utom i Stockholm,
Göteborg och några andra städer jämte
bohuslänska skärgården, vilka områden alltjämt
skulle förses med brännvin från k. De sista
resterna av dessa brännerier borttogos 1824.
Jfr Brännvinsbränning. H. G-n.
Kronoby, socken i Vasa län, Finland; 317
kvkm, 3,743 inv. (1929), svensktalande.
Kronobäck, fordom kloster i Mönsterås
socken, Kalmar län. Det medeltida hospitalet i
Norrabygd el. öknabäck blev 1480 ett
munkkloster av johannitorden, i viss mån lydande
under Eskilstunaklostret. 1529 förändrades
klostret åter till hospital. Jfr P. G. Berggren,
»Kronobäcks kloster» (i Meddelanden från
Kalmar Läns Fornminnesförening, 4, 1904).
Kronodomän, se Domän och
Domänstyrelsen.
Kronofartyg, fartyg, som äges av staten.
Kronofisken, se Fiskerilagstiftning.
Kronoflagg, dets. som örlogsflagg.
Kronofogde. Under medeltiden funnos
kungl. fogdar för uppbörd och
verkstäl-lighetsåtgärder av myndigheters beslut. I en
instr. 1555 nämnas fogdar och b e f a
Ilning s m ä n, vilka i instr. 1563 kallas
häradsfogdar och i instr. 1687
kronofogdar. Enl. instr. 10 nov. 1855 skulle i
varje fögderi finnas en k. Han hade bl. a.
uppsikt över allmän ordning och säkerhet
samt hälsovård, bevakade kronans rätt i
skatte- och taxeringsärenden, befordrade
domar till verkställighet, handhade
polisväsendet och förrättade uppbörd. Befattningen
indrogs vid landsstatens omorganisation 1918.
K:s verksamhet övertogs då huvudsaki. av
landsfogdar och landsfiskaler. Jfr
Fogde. Ldht.
Kronofotografi, en med korta intervaller
upptagen fotografisk bildserie av ett
röielse-förlopp; vanl. framställd för att i anatomisk
-fysiologiskt syfte analysera rörelser hos
människor och djur. J H-g.
Kronofrälseränta, se Frälse, sp. 1254.
Kronogods, dets. som domän (se d. o.).
Kronogräf, instrument, som nyttjas vid
noggranna astronomiska tidsbestämningar med
passageinstrument (se d. o.). Principen är
följande, ehuru olika typer av k. finnas. Två
elektromagneter stå medelst strömkretsar i
förbindelse den ena med ett pendelur, den
andra med en tast (telegrafnyckel) vid
passageinstrumentet. En penna är förbunden
med vardera magneten; dessa pennor rita
två parallella linjer på en framglidande
pappersremsa (el. en med papper beklädd
roterande rulle). Vid varje sekundknäpp av uret
slutes dess strömkrets, varvid den med uret
förbundna pennan gör ett särskilt hack i
linjen på remsan. Stjärnpassagen över trådarna
i passageinstrumentets synfält registreras
med den andra pennan genom att
observatören trycker på tasten och därmed sluter dess
strömkrets (stundom sker detta rent
automatiskt med s. k. självregistrerande
mikrometer). Ett hack uppstår då i den andra linjen
på remsan, och tiden kan noggrant avläsas
från remsan. C. S-én.
Kronohemman, Allmänna, sådan
kro-nojord, som innehaves av enskild person
under åborätt (se d. o.), vilken rätt av
innehavaren kan överlåtas på annan. Innehavaren
av ett sådant hemman, k r o n o å b o n, är
underkastad vissa skyldigheter med avseende
på jordens hävd och byggnadernas underhåll
men äger använda skog efter
hushållnings-plan, dock med den inskränkningen, att
mastträd och mastspiror (s. k. storverksträd) och
ek äro kronan förbehållna och ej få utan
särskilt tillstånd fällas (jfr k. f. 26 jan. 1894). —
Särskilda slag av k. äro stubbe- och
röjselrättshemman, sämje- och
stadgehemman samt
kronobergs-manshemman (se dessa ord). Kbg.*
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
