Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Kronovärdi—Kronstadt
176
Huvudbyggnaden på Kronovall.
Kronovärdi, Kronovärde, det
penningvärde på de gamla räntepersedlarna, som på
1600-talet blev bestämt och med vilket vissa
persedlar även senare fingo lösas. Jfr
Grundskatt.
Kronoöverloppsmark, den mark, som vid
avvittring bibehållits som kronans egendom
och ej disponeras för något särskilt ändamål.
Jfr Avvittring.
Kronprins, i några monarkiska stater
officiell titel för tronföljaren. I Sverige bars
titeln k. först av Gustav III som tronföljare
(hans far, Adolf Fredrik, kallades som
tronföljare officiellt arvfurste, dennes gemål,
Lovisa Ulrika, däremot kronprinsessa). Titeln
k. bars senare även av två valda och av
re-genten adopterade tronföljare, Karl August
och Karl Johan, däremot ej av Karl XV:s
bror Oskar som tronföljare. Utom i Sverige
förekommer numera titeln k. officiellt endast
i Danmark och Norge (kronprinds); t. o. m.
1918 fanns den även i Tyskland (och tyska
kungariken) samt Österrike. Den motsvaras
i några andra stater av »arvprins» (i Italien,
Japan, Rumänien etc.) el. av särskilda andra
titlar (»prins av Wales» i England, »prins av
Oranien» i Nederländerna, »hertig av
Bra-bant» i Belgien, »prins av Asturien» i
Spanien). Jfr D a u p h i n. (V. S-g.)
Kronprinsens husarregemente (n:r 7) ledde
sitt ursprung från det 1758 genom värvning
uppsatta Svenska husarreg:tet, som
förlädes i Sveriges tyska provinser. Efter att
1761—66 ha varit tudelat (»Blå husarreg:tet»
och »Gula husarreg:tet») förenades det åter till
ett reg:te, kallat Kongl. husarreg:tet
el., efter sin chef, M ö r n e r sk a
husar-r e g : t e t. 1772 överfördes till Finland 2
skvadroner och till Sverige 6, vilka förlädes
i de skånska kuststäderna. Efter att någon
tid ha kallats Hornska husarreg:tet kallades
det från 1801 åter Mörnerska
husar-r e g : t e t och utmärkte sig särskilt i
striden vid Bornhöft (7 dec. 1813). 1816—22
kallades det Cederst römska
husar-r e g : t e t, 1822—59 Kronprinsens h
u-sar reg : te, 1859—60 Konungens
värvade husa r reg : te, 1860—82
Husar-r eg : t e t konung Karl XV och från
1882 K. Från 1897 var K. sammanfört till
Malmö och upphörde på grund av 1925 års
försvarsbeslut att finnas till fr. o. m. 1928.
Monogr. av B. Cederström (1913). C. O. N.*
Kronprinsessa, gemål till kronprins.
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
Ord, som saknas under
sjuka barn, tillhörig Kronprinsessan Lovisas
förening för barnsjukvård i Stockholm,
tillgodoser huvudsaki. fattiga barns
sjukvårdsbehov. Det gamla sjukhuset vid
Hantverkaregatan 14, med 40 sängplatser, öppnades 4
febr. 1854. Den nuv. anstalten ligger vid
Polhemsgatan 30 och invigdes 1 dec. 1899.
Den delas i en med. och en kir. avd. med
tillhörande polikliniker och rymmer 134 platser.
Anstalten, som står under kronprinsessan
Louises beskydd, fungerar genom avtal med
Karol. inst. som en dess undervisningsanstalt
för med. kandidater. Stockholms stad har
mot villkor, att sjukhuset till dess
disposition ställt 98 platser, upplåtit fri tomt och
ger årl. 26,400 kr. samt har på senare år även
täckt den rätt stora bristen i
driftkostnaderna. 1928 vårdades där 2,150 barn med
40,065 underhållsdagar, och på dess
polikliniker behandlades 4,950 barn. Tillgångarna
uppgingo till 2,577,674,13 kr. Inkomster och
utgifter balanserade med 298,949,84 kr.
Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd
för de blinda, stiftad 1917 med säte i
Stockholm, söker främja och vidga området för de
blindas självverksamhet samt underlätta
deras strävan efter andlig och materiell
förkovran. Nämnden är länsvis organiserad i
kårer av »skyddsvänner». Se B 1 i n d
anstalter. K. G. P-n.
Kronrand, se Hov, sp. 48.
Kronråd kallas i vissa monarkiska stater
utomordentliga regeringskonseljer under
re-gentens eget presidium, stundom bevistade
även av politiskt framträdande män utanför
ministären och anlitade särskilt vid
avgörande av utrikespolitiska frågor av synnerlig
vikt. I Rumänien kallas till k. samtliga i
livet varande f. d. ministerpresidenter. I
en-tentepropagandan spelades under och efter
världskriget en framträdande roll av ett
uppdiktat k. i Potsdam 5 juli 1914, vid vilket
krigsutbrottet skulle ha planerats. V. S-g.
Kronskikt, Kronslut, se Skogsbestånd.
Kronstadt, stad och krigshamn i guv.
Leningrad, Ryssland, på ön Kotlin (fi.
Retu-saari) i Finska viken; 31,189 inv. (1926). N.
om ön är vattnet för grunt för större fartyg,
s. om ön går seglationsrännan fram till
Leningrad, tillgänglig för de största skepp, tätt
intill land, åt s. markerad av en sandbank.
K. är regelbundet byggt. S:t
Andreaskate-dralen är från 1700-talets slut.
Fästningen K., Leningrads skydd mot
sjösidan, är Rysslands viktigaste sjöfästning
och förnämsta krigshamn samt station för
ryska östersjöflottan. Den bildade basen för
Peter den stores f ä s t n i n g (se d. o.).
Inloppet n. om ön Kotlin är genom en
försänkning h. o. h. spärrat för fartyg med mer
än 4,5 m djupgående och försvaras dessutom
av sju äldre pansarbatterier enl. Totlebens
förslag samt två nyare fort. Det s. inloppet
försvarades före 1855 av en grupp trevånings
granitdonjoner, och försvaret stärktes enl.
Totlebens förslag med fyra pansrade
batterier och fort Konstantin. Sedermera ha
tillkommit nya moderna verk, särskilt på
inger-manländska kusten, och ett utvecklat
minsystem. K:s landbefästning består av två ra-
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
