Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronopark - Kronorden - Kronos - Kronoskatte - Kronoskjuts - Kronoskog - Kronoskogvaktare - Kronosäteri - Kronotionde - Kronotorp - Kronouppbörd - Kronoutskylder - Kronovall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Kronorden—Kronovall
174
1925, därav över 4 mill. har inom Norrbottens
och Västerbottens län. K:s antal 1925 var
1,345. Inkomsten av k. upptogs i
rikssta-terna under särskild titel först 1870 (då
236,300 kr.). I 1929—30 års riksstat
beräknas inkomsten av alla »statens domäner» (se
Domän och Domänfonden) till 12 mill.
kr. (netto). Den faktiska inkomsten av
domänerna 1928 var 12.967,563 kr., därav från
k. enbart 11,618,374 kr. Jfr K r o n
o-s k o g. A. A.*
Kronorden, se Ordnar.
Kro’nos (grek. Kro’nos), grek, myt., enl.
Hesiodos son till Uranos (himlen) och Gaia
(jorden). Enl. sagan stympade K. sin fader,
Uranos, på Gaias anstiftan och bemäktigade
sig herraväldet över världen. Då han
fruktade att själv störtas, åt han upp de barn,
som hans syster och gemål Rhea födde
honom, men vid Zeus’ födelse räcktes honom i
stället en i lindor invecklad sten. Sedan Zeus
vuxit upp i hemlighet, övermannade han K.
och tvang honom att giva ifrån sig hans
syskon. K. och hans bröder titanerna
inspärrades djupt under jorden i Tartaros. Åt
K. firades i Aten en fest under
uppsluppenhet och vällevnad, vid vilken slavarna
jämställdes med de fria. Därav uppstod
sagan om den gyllene tidsåldern under K:s
regemente. K:s ursprung och egentliga betydelse
äro ovissa. Mycket osäker är hypotesen, att
han och de övriga titanerna voro förgrekiska
gudar, som undanträngts av de grekiska.
Romarna likställde K. med Saturnus, till
vars ära festen saturnalier firades.
Dessutom jämfördes K. med den feniciske gud
(Moloch), åt vilken barn offrades Hans
namn tillädes den yttersta för antiken
bekanta planeten, Saturnus. I filosofiska
myttolkningar likställdes K. på grund av
ordlikheten med chro’nos, tiden. M. Pn N-n.
Kronoskatte, äldre beteckning på
jordnaturen skatte; sammansättningen med
»kro-no» föranledd av uppfattningen, att all
skat-tejord förvärvats från kronan eller att kronan
hade en överäganderätt till skattejord. Se
Jordnatur och Äganderätt.
Kronoskjuts, en på innehavare av jord
vilande skyldighet att vid anfordran med skjuts
fortskaffa personer med officiell ställning (el.
eljest i statens tjänst) och statens
tillhörigheter. Den tidigare rådande skyldigheten att
utan ersättning prestera skjuts i dessa fall
kallades kronoskjuts och togs i anspråk,
då konungen, drottningen, medlem av
konungahuset och hovet voro på resa, s. k.
kungsskjuts, då trupper och
krigsmateriel eller andra kronans tillhörigheter skulle
forslas, k. i egentlig mening, samt
fångskjuts (se Fångtransport).
Numera skall k. ej anlitas i fredstid för att
fortskaffa kronans manskap och persedlar i
andra fall, än där stor skyndsamhet är av
nöden eller då fullt betryggande uppgörelser ej
kunna åstadkommas utan drygare ersättning,
än som motsvarar det för entreprenadlegan
fastställda maximibeloppet. Kungs- och
kronoskjuts betalas med enahanda belopp, som
är bestämt som maximilega för
entreprenad-skjuts inom den ort, där den äger rum. Kungs-
Ord, som saknas under
skjuts kommer numera praktiskt aldrig i
fråga, sedan tillgång finnes på andra, bättre
fortskaffningsmedel. (Schg.)
Kronoskog, i vidsträckt bemärkelse ej blott
kronoparker (se d. o.), odisponerade
kropo-överloppsmarker, vid avvittringen oavmätta
kronomarker i de norra länen (jfr K r o n
o-marker), staten tillhöriga
flygsandsplante-ringar samt skogar på statens utarrenderade
eller till boställen upplåtna hemman utan
även renbetesfjällen i Jämtland, skogar på
allmänna kronohemman och nybyggen.
Samtliga dessa skogar äro ställda under
Domänstyrelsens tillsyn och kontroll. De skogar,
vilkas avkastning tillfaller staten, förvaltas
av nämnda styrelse. Skog på krono- samt
allmänna inrättningars hemman, som innehas
med stadgad åborätt, må i allm. endast till
husbehov av åbon användas. Kronoparkerna
oberäknade, utgjorde k:s ytvidd 31 dec. 1925
omkr. 3,260,000 har.
Skogar, som innehas av städer (omkr. 51,000
har), allmänna inrättningar (kyrkor,
universitet m. fl., omkr. 43,000 har), tillhöra
ecklesiastika boställen (omkr. 370,000 har) eller
utgöra bärads- och sockenallmänningar (omkr.
831,000 har), stå, ehuru ej k., även under
Domänstyrelsens förvaltning el. kontroll. Jfr
Domän och Domänfonden. Schg.
Kronoskogvaktare, den bevakande
skogs-personalen på de av skogsstaten förvaltade
häradsallmänningarna m. fl. skogar. K.
tillsättas och avskedas av Domänstyrelsen.
Kronosäteri, kronan tillhörig egendom av
säterinatur (se Säteri).
Kronotionde, den tionde, som i
sammanhang med reformationen indrogs till
statsverket och sedan ökades genom skattläggning
av nya eller ur ödesmål upptagna hemman.
Denna nya statsinkomst nyttjades till att
»nödtorfteligen» försörja kyrkor, skolor och
hospital, varefter med återstoden »rikets
börda och last skulle understödjas». Jfr
Bibel-tryckstunnan, Domkyrkotunna
samt Vin- och byggnadssäd. Om
avskrivningen av kronotionde se
Grundskatt, sp. 1123. Kbg.*
Kronotorp, se Odlingslägenheter
på kronoparker.
Kronouppbörd, uppbörd av kronoutskylder
(se Uppbörd och U p p b ö r d s s t ä m m a).
Kronoutskylder, skatter och avgifter, som
utgå till kronan. Se Bevillning
(bevillning av fast egendom och av inkomst
avskaffad fr. o. m. 1929), Inkomstskatt
och Utjämningsskatt. Kbg.*
Kronovall, gods i Kristianstads och
Malmöhus län, med huvudgården (2,250 har, därav
1,260 har åker; tax.-värde 1,729,400 kr., 1928)
i Fågeltofta socken på Linderödsåsen, 21 km
n. v. om Simrishamn, och underlydande i S:t
Olof, Eljaröd och Lövestad; tax.-värde tills.
2,444,500 kr. (1928). Huvudbyggnaden, från
1700-talets mitt, ombyggdes på 1890-talet av
I. G. Clason. Godset ägdes under den danska
tiden av släkterna Sinclair, Lindenow, Lykke,
Tott och Rosenkrantz samt sedan av
släkterna Banér, Palmcreutz, von Essen,
Hamil-ton och Sparre. Nuv. ägare är grevinnan
Alexandra Sparre. — Se bild sp. 175.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
