Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Kropotkin—Kroppsstraff
180
Handeldvapen, sp. 448);
generalinspektör för österrikisk-ungerska artilleriet.
Kropotkin [krapå’tkin], västeuropeisk
stavning Krapotkin, Petr
Alekseje-vitj, furst, rysk lärd, författare (1842 ö/i2
—1921 8/2). Var 1862—67 officer vid ett
ko-sackreg:te i
Amurlan-det och Manchuriet,
studerade sedan
matematik och
naturvetenskaper vid
Petersburgs univ. och blev
sekr. i kejserliga
geografiska sällskapet.
1871 undersökte han
de glaciala
avlagringarna i Finland och
Sverige (avh. därom
1876) och skrev en
studie om ö.
Sibiriens bergssystem. K.
slöt sig till den soeialrevolutionära
rörelsen, gjorde propaganda för denna,
fängslades 1874 men lyckades 1876 fly ur
Peter-Paulfästningen. 1877 bosatte han sig i
Genève, där han 1879 utgav det anarkistiska
bladet La Révolte. 1881 utvisades han ur
Schweiz, dömdes 1883 i Lyon till 5 års fängelse
för uppvigling men benådades 1886 och
flyttade till London. Han återvände till Ryssland
juni 1917, mottogs högtidligt som
revolutions-veteran och tillbragte sina sista år i
tillbakadragenhet. Mest bekant är K:s utmärkta
självbiografi »Memoirs of a revolutionist»
(1889; sv. övers. 1901), en storartad rysk
kulturbild med värdefulla bidrag till den
europeiska arbetarrörelsens historia. Hans
viktigaste socialekonomiska skrifter (se Ana
r-k i s m) äro »Fields, factories and workshops»
(1901), »Mutual aid» (1902; sv. övers. 1903)
och »Å la recherche du pain» (1892; sv. övers.
1898). Dessutom skrev K. »In russian and
french prisons» (1887) och »Paroles d’un
ré-volté» (1885; delvis övers, i Fria Ord, VI:
»Ryssland i revolution», 1905) och
»Russian literature» (1905; sv. övers. 1906). I
sv. övers, finnas vidare »Anarkism och
modern vetenskap» (1914), »Den anarkistiska
verksamheten under revolutionstider» (1920),
»Syndikalism och anarkism» (1922) m. fl. och
»Franska revolutionen 1789—93» (1925—26
såsom 1—2 av »Samlade skrifter»). A-d J.*
Kropp. 1. (Mat.) I allm. varje fullt
begränsad solid figur. En kropp har således tre
dimensioner: längd, höjd och bredd. — 2. (Bot.)
Se Duntravsläktet.
Kropp, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, närmast ö. om Hälsingborg; 34,66
kvkm, 1,240 inv. (1930). Kullig, bördig
slättbygd. 3,029 har åker, 367 har skogs- och
hag-mark. Egendomar: Rosendal och Vasatorp.
Ingår i K:s och Mörarps pastorat, Lunds
stift, Luggude n. kontrakt.
Kroppa, socken i Värmlands län, Färnebo
härad (se d. o.), s. ö. om Filipstad; 251,85
kvkm, 4,243 inv. (1930). Sjörik bergslagsbygd.
705 har åker, 19,454 har skogs- och hagmark.
Större samhällen: Nykroppa och Storfors
(jfr Uddeholmsverken). Vid
Gammal-kroppa kolar- och skogvaktarskola. Ingår i
K. och Lungsunds pastorat i Karlstads stift,
Nyeds kontrakt.
Kroppefjäll, bergsträckning i Dalsland,
vilken högst når 213 m ö. h.; se Dalsland,
sp. 388 ff.
Kroppef jällsgranit, se Dalsland, sp. 389,
och Granit, sp. 947.
Kroppefjälls sanatorium, Älvsborgs läns
tuberkulossjukhus i Gunnarsnäs socken,
Dalsland, på n. Kroppefjäll, 2 km från Dals
Rostocks järnvägsstation. Uppfördes 1909—11
av Älvsborgs läns förening mot tuberkulos
och skänktes till landstinget, som utbyggt
det till 120 vårdplatser. Paviljongsystem.
Kroppkakor, en i flera svenska landsdelar,
särskilt Öland och Kalmartrakten, bruklig
maträtt, bestående av en utav kokt el.
halvkokt riven potatis, (råg-, korn- el. vete-)mjöl,
ägg och (stundom) mjölk tillredd deg, som
formas till platta bullar och förses med
in-kråm av fint skurna tärningar av rökt skinka
el. annat fläsk. K. kokas i saltat vatten och
serveras (stundom även stekta) med smält
smör el. löksås.
Kroppsbesiktning, se Kroppsrannsakan.
Kroppshåla, anat., se C e 1 o m.
Kroppspulsådern, Stora, se A o r t a.
Kroppsrannsakan, undersökning av en
persons kropp och kläder för att uppdaga gömda
föremål eller spår av brott. Allmän
bestämmelse om k. saknas i sv. rätt, men antagas
kan, att häktningsmyndighet och vid fara
i dröjsmål även underordnad polisman äger
rätt företaga k. å för brott skäligen misstänkt
person. Härför fordras dock, där det gäller
eftersökande av genom brott åtkommet eller
förbrutet föremål, att frihetsstraff skall
kunna följa på brottet, och i övriga fall att
straffarbete ingår i straffskalan. Enl. § 19
p. 21 i promulgationsförordn. till
strafflagen må k. verkställas å häktad person till
utrönande av om han har något på sig, varav
säkerheten i häktet eller under hans
forslande kan äventyras. Specialfönfattningar, t.
ex. lagen 8 juli 1923 om straff för olovlig
varuinförsel § 14, innehålla stadganden om
k., som i inskränkt bemärkelse stundom
kallas kroppsbesiktning. Å.H.
Kroppsstraff, straff, som innefatta intrång
i den kroppsliga integriteten
(stympnings-straff) eller det kroppsliga välbefinnandet
(prygelstraff). S t y m p n i n g s s t r a f f e n
voro i äldre straffrätt synnerligen vanliga.
Deras framträdande betecknar nog urspr. ett
framsteg i rättsutveckling, i det att
självhämnden begränsades enl. ius talionis, se I u s
21. Bl. a. förekomma de i mosaisk rätt (se
2 Mos. 21:23—25). I Västerlandet försvinna
de fullständigt under 1700-talets förra hälft
(1734 års lag känner till stympning blott som
kvalifikation vid dödsstraff).
Prygelstraffen (i form av spö, ris el. hudstrykning av
bödeln) försvinna däremot först senare, i allm.
under 1800-talets lopp. I Sverige upphävdes
de som förvandlingsstraff 1841 samt h. o. h.
1855, i Finland först 1889. I några länder,
t. ex. Norge (till 1896) och Danmark (till 1911),
ha de bibehållits längre som verkliga straff
för minderåriga förbrytare. Försök att
återuppliva prygelstraffet för vuxna förbrytare, i
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
