Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuang-si - Kuang-sü - Kuang-tung - Kuang-tung - Kuannon Kwannon - Kuan-tung, Kwanto - Kuan-yin - Kuanza, Cuanza - Kub, Tärning el. Hexaeder - Kuba, Cuba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Kuang-si—Kuba
236
Kuannon. Kinesisk trästaty från Sungdynastiens tid.
Kuang-si [koaq-], provins i s. Kina, kring
Si-kiang och bifloder; 222,500 kvkm, 12,258,300
inv. (1923). K. är fyllt av berg (500—800 m
ö. h.), som skäras av floderna i ofta djupa
kanjoner; även större slätter finnas. K.
exporterar ris, socker, bönor, majs m. m. till
Kuang-tung. Huvudstad: Kuei-lin i nordöstra
Kuang-si. K. har lidit svårt genom strider
under senare delen av 1800-talet mellan
kineser på slätterna och miaotsi i berglandet.
Kuang-sii [koan-], kinesiskt regentnamn
för Tsai-tien (1872—1908), Kinas kejsare
från jan. 1875. Han
tillträdde regeringen
1889, ställde sig några
år senare i spetsen för
en brådstörtad
reformrörelse, som i sept.
1898 framkallade ett
reaktionärt bakslag:
han måste lämna
makten åt sin
adoptivmo-der, änkekejsarinnan
Tsi Hi. K., som lär ha
varit intelligent och
fint bildad men
energilös och svag, levde
sedan som fånge i sitt eget palats. Se K i n a,
sp. 713—714. V.S-g.*
Kuang-tung [koan-ton], provins i Sydkina,
utmed kusten; 228,000 kvkm, 37,167,700 inv.
(1923); genomflytes av nedre Si-kiang och
Pei-kiang, som bilda det stora Kantondeltat,
samt av Tung-kiang och Han-kiang.
Provin
sen är till stora delar fylld av öde berg, men
dalar, slätter och deltaland, särskilt
Kantondeltat, äro rikt uppodlade och tätt bebyggda.
Jordbruket ger intill tre skördar årl. och
frambringar, utom ris och te, framför allt
bomull, silke, socker, jordnötter, även
syd-frukter och trädgårdsväxter. Provinsen är
rik på kol; även finnas järn, koppar, bly,
silver m. m. Europeiska makter ha förvärvat
egna besittningar vid kusten (Hong-kong,
Macao, Kouang-tchéou-wan). K. är den av
Kinas provinser, som haft de livligaste
förbindelserna med utlandet; över K:s hamnar
går den starka kinesiska emigrationen.
Industrien har bär delvis moderniserats.
Huvudstad: Kanton (se d. o.). Till K. hör ön
Hai-nan (se d. o.).
Kuang-tung [koan-ton], kin., Kanton (se d. o.).
Kuannon, K w a n n o n, jap. (kin.
Kuan-yin), en av den östasiatiska buddismens och
konstens populäraste gestalter: en
bodhisatt-va (se d. o.), som på sanskrit heter A v a 1
o-kitesvara, i Tibet anses reinkarneras i
Dalai lama och i Kina och Japan tagit
kvinnlig gestalt, »barmhärtighetens gudinna». Hon
framställes ofta såsom månghövdad och
mång-armad. B. Kgn.
Kuan-tung [koan-ton], jap. Kwanto,
japanskt arrendeområde i kin. prov.
Feng-tien, Manchuriet; omfattar sydligaste
delen av Liao-tunghalvön; 3.462 kvkm, 1,095,903
inv. (1927), därav 227,301 japaner (utom
militär). Säte för generalguvernören är Ryojun
(Port Arthur, se d. o.), hamnstad och
kommersiell huvudort Dairen (208,506 inv.; se d.
o.). K. avträddes som arrende på 25 år av
Kina till Ryssland 15 (27) mars 1898 och kom
1905 genom freden i Portsmouth från
Ryssland till Japan med bibehållna
arrendevillkor; 1915 utvidgades arrendetiden till 1997
(99 år från 1898 räknat).
Kuan-yin, kin. namn på Kuannon (se d. o.).
Kua’nza, Cua’nza, flod i Västafrika, portug.
Angola (se d. o.); omkr. 1,000 km. Är
segelbar omkr. 250 km.
Kub, Tärning el. Hexaeder, solid
figur, begränsad av sex lika stora kvadrater.
Jfr Deliska problemet och Dignitet.
Küba? C ü b a, off. Repiiblica de Cuba,
republik i Västindien, till namnet självständig
men politiskt i starkt beroende av U. S. A.,
omfattar ön K., den västligaste och största
av Stora Antillerna (107,783 kvkm), samt
omgivande småöar; 114,524 kvkm, 3,579,507 inv.
(1928); huvudstad: Habana. — Det omgivande
grundhavet, särskilt i s. av betydlig bredd,
är översållat av korallöar, rev och bankar,
öarna skiljas från huvudön av svårnavigabla
kanaler och sund och bilda långsträckta
kedjor, ss. Sabanaarkipelagen och Jardines del
Rey (Camagüeyöarna) i n., Jardines de la
Reina och Canarreosarkipelagen i s.; den
senare ansluter sig till den stora Isla de Pinos
(2,544 kvkm), geologiskt en del av huvudön.
Brant kust förekommer i s. ö. längs Sierra
Maestra, K:s mäktigaste bergskedja (Pico
Turquino 2,560 m ö. h.), en rest av den forna
västindiska kordilleran och uppbyggd av
eruptivbergarter (diorit, granit m. m.). Resten
av K. bildar en relativt låg platå med
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
