Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kröyer, Peter Severin - Ksattriya - K. S. S. S. - Ktesias - Ktesifon (stad) - Ktesifon (statsman) - Ktonisk - Kuala Lumpur - Kuando - Kuang-chou-wan - Kuango
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
K§attriya—Kuango
234
vecklade belysningsproblem
lösta med överlägsen
skicklighet. Sina skisser utförde
han med intensiv målarglädje,
porträtteckningar med stark,
koncentrerad karakteristik.
Hans konst var skaparglädje
och sorglös seger över
svårigheter. Han utförde även
raderingar och porträttbyster
(S. Schandorphs byst i östre
Anlæg, Köpenhamn). K.
erhöll många utmärkelser, bl. a.
grand prix vid
världsutställningarna i Paris 1889 och
1900. I Köpenhamn tillhörde
han opponenterna mot akad.
och var en av ledarna för den
fria studieskola, som
upprättades 1885. Han blev dock
led. av akad. 1887 och 1894
av sv. Konstakad. Han är
ly
sande företrädd i Köpenhamns samlingar, i
Kunstmuseum, Hirschsprungs museum (nära
50 målningar) och Glyptoteket. Verk av K.
finnas även i Nationalmuseum i Stockholm, i
Göteborgs och Oslo museer,
Luxembourgmu-seet i Paris, Nya pinakoteket i München och
Uffizigalleriet i Florens (ett självporträtt i
friluft och solsken; se bild 27 vid art. Dansk
konst). Litt.: K. Madsen, »Skagens malere
og Skagens museum» (1929). G-g N.
Ksattriya, namn på den andra i ordningen
av de fyra kasterna i det ursprungliga
kastsystemet i Indien (jfr Kast). Tills, m.
bra-manerna och vaiäyas (se d. o.) räknas k. såsom
»två gånger födda», varmed avses dels den
fysiska födelsen och dels den andliga genom
anläggande av offer snöret och påbörjande av
vedastudiet. Denna kast omfattade urspr.
vad man skulle kalla adeln i medeltida
mening, d. v. s. en feodal sådan. I det nutida
Indien göra i landets n. del särskilt räjputer
(se d. o.) anspråk på att representera den
ursprungliga ksattriyakasten, vilket historiskt
näppeligen låter sig försvaras; i Sydindien
finnas — utom en del furstefamiljer med
högst tvivelaktiga anspråk på att räknas dit
— inga medlemmar av denna kast. J. Ch-r.
K. S. S. S., förk. för Kungliga
svenska segelsällskapet (se d. o.).
Kte’sias (grek. Ktesi’as), grekisk
historieskrivare från Knidos i Karien, vistades 415—
397 f. Kr. vid det persiska hovet som
livmedikus åt Artaxerxes II. Efter återkomsten
till hemlandet skrev han en persisk historia
i 23 böcker och ett kortare verk över Indien;
av båda finnas endast fragment bevarade.
K:s fantastiska skildringar av Indien ha
tydligen starkt inverkat på den antika uppfatt
ningen av detta land. Fragmenten äro utg
av C. Müller i W. Dindorfs uppl. av »Hero
dotus» (1844) och av J. Gilmore (1888); eng.
övers, av -T. W. Mc Crindle (1882). J. Ch-r.
Ktesifön (grek. Ktesifön, lat. Ctésiphon),
forntida stad i Babylonien på ö.
Tigrisstran-den, mitt emot Seleukia. Uppblomstrade
under de partiska konungarna, vilka gjorde K.
till sitt vinterresidens och efter Seleukias
förstöring 165 e. Kr. till huvudstad. Sasa-
Ruin av palatset Tak i Kesrä vid Ktesifön.
niderna uppförde där storartade byggnader.
Ståtliga ruiner finnas ännu kvar av
konungapalatset (Tak i Kesrä). Under araberna
förföll K. och ersattes av Bagdad. — Om K.
under världskriget se Mesopotamiska
krigsskådeplatsen. A. M. A.*
Ktesifön (grek. Ktesifön, lat. Ctésiphon),
grekisk statsman på 300-talet f. Kr., atenare,
se A i s c h i n e s.
Ktönisk (av grek, chthön, jord), jordisk,
underjordisk. — I forngrekisk religion
beteckning för vissa gudar, som hade sin boning
under jorden och härskade över de döda eller
därifrån uppsände markens fruktbarhet.
Moderna forskare ha sökt genomföra en skarp
skillnad mellan ktoniska och olympiska el.
himmelska gudar. Till de senare räknas i
allm. de homeriska, till de förra ej blott
de i egentlig mening ktoniska gudarna utan
även vissa andra, som träda tillbaka hos
Homeros men dyrkades av lantbefolkningen,
t. ex. Dionysos och Demeter. Denna skillnad
är alltför schematisk särskilt i antagandet,
att herraväldet över de döda och
uppsändandet av fruktbarhet alltid äro förenade, och
den förbiser, att många gudar ha sin
verksamhetskrets p å jorden. M. Pn N-n.
Kuala Lumpur, huvudstad i sultanatet
Se-langor och säte för Federerade malaj staternas
styrelse, vid Sungai Klang, 320 km n. v. om
Singapore; 80,424 inv. (1921). Från K. L.
utstråla vägar i alla riktningar, järnväg till
Singapore, Port Swettenham och norrut.
Staden har många moderna byggnader och elektr.
belysning. I omgivningen tenngruvor,
kalk-stensbrott för tillverkning av cement och
stora gummiplantager.
Kua’ndo, biflod fr. h. till Sambesi,
Sydafrika. Upprinner i Angola och kallas under
nedersta loppet genom Okawangobäckenet
Chobe samt mynnar ovanför Victoriafallen.
Kuang-chou-wan [koarj-tjåo-oan], se K o
u-a n g-t c h é o u-w a n.
Kua’ngo, biflod till Kassai inom Kongos
flodsystem, under en del av sitt lopp
gränsflod mellan Angola och Belgiska Kongo.
Omkr. 1,000 km lång, varav de nedersta omkr.
300 km äro segelbara.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
