Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuba, Cuba - Klimat, växtformation, djurvärld, befolkning - Näringsliv m. m. - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.31
Kuba
238
Republiken Kubas vapen.
En med chef försedd kluven
sköld, omgiven av en gyllene
bård; i chefen ett naturfärgat
landskap, visande mellan
tvenne från sidorna framskjutande
bergsuddar en ur havet
uppstigande sol; mellan
bergsuddarna synes i vattnet en
bjälk-vis ställd gyllene nyckel; högra
. fältet fyra gånger ginstyckat i
blått och silver; i vänstra
fältet ett naturfärgat landskap
med en palm framför tvenne
berg.
ofta sumpig kust, uppbyggd av kritkalksten
och -märgel, diskordant överlagrade av
ter-tiära lager; dess högsta delar äro Sierra de
los Örganos (960 m) och Lonia de Banao
(1,670 m).
Koiall-rev ovan havsytan
och djupa,
förgrenade havsvikar
tyda på
omväxlande landhöjning och
-sänkning.
Karst-fenomen äro
vanliga; s. kustens
floder, av vilka Rfo
Cauto är
betydligast (330 km lång),
utmynna ofta i
vidsträckta
sumpmarker. —
Klimatet är
tropiskt-oceaniskt och
företer obetydlig årlig
temperaturväxling
(Tiabana har i jan.
22,2°C, i juli 27,8°);
regntid under maj
—okt. (Habana
1,060 mm årlig
nederbörd). Neder-bördsfördelningen
växlar efter landets
höjd ö. h. och dess
exponering mot den
året om blåsande nordöstpassaden; orkaner
äro sällsynta. — K:s typiska växtformation
är den tropiska savannen, karakteriserad av
palmer, ss. Copernicia hospita och den
praktfulla kungspalmen (Oreodoxa regia), samt
barrträd, särskilt Pinus caribea; regnskog
förekommer på bergens n. sluttningar.
Djurvärlden överensstämmer med det övriga
Västindiens. Av K:s befolkning äro 71 % vita, de
flesta av spansk härkomst (särskilt från
Galicien och Asturien), 26 % färgade (negrer
och mulatter, ättlingar av de under
kolonialtiden införda slavarna, samt några tusen
kineser). En ansenlig invandring från Spanien
äger alltjämt rum men motverkas av ökad
emigration. De största städerna äro
Habana, Santiago, Camagiiey, Matanzas och
Cienfuegos. De flesta inv. äro rom. katoliker.
Skolväsendet var på den spanska tiden rätt
försummat men har efter frigörelsen från
Spanien betydligt förbättrats;
primärundervisningen är obligatorisk; univ. finnes i
Habana. Spanskan är statsspråk.
K:s näringsliv domineras h. o. h. av den
tropiska plantageodlingen och dess binäringar.
Huvudprodukterna äro framför allt socker och
tobak; övriga produkter, ss. olika slags frukt,
kakao, kaffe och sisalhampa, träda relativt
tillbaka. Sockerröret odlas över hela K.;
odlingens centrum, tidigare i det s. k. Vuelta
Arriba i prov. Habana, Matanzas och Santa
Clara, har förskjutits mot ö. till prov.
Camagiiey och Cautoclalen. Sockerplantagerna
upptaga mer än hälften av den odlade ytan; 1927
var antalet sockerbruk (centrales) 177.
Anläggningarna ägas eller kontrolleras till ung.
3/4 av från U. S. A. finansierade företag. Pro-
Ord, som saknas under
duktionen växlar betydligt efter
konjunkturerna och har vissa år inskränkts genom
lag. Melassen nyttjas till kreatursföda eller
sprittillverkning. Tobaksodlingen är framför
allt koncentrerad till Vuelta Abajo i prov.
Pinar del Rfo. Stora cigarrfabriker finnas i
Habana m. fl. städer, men en betydlig del av
skörden exporteras obearbetad.
Boskapsskötseln gynnas av god betestillgång på
savannerna (4,785,921 nötkreatur, 759,267 hästar
1927); skogarna lämna mahogny och
ceder-trä. Bergsbruket är av vikt i prov. Oriente,
där järnmalm brytes vid Daiquiri och Caney
(541,055 ton 1926), koppar vid El Cobre och
mangan vid Bueycito. Ett betydande
svampfiske har sitt centrum i Batabanö på s.
kusten. — Samfärdseln gynnas av goda vägar
och ett rikt förgrenat järnvägsnät (4,904 km
1928), det senare kontrollerat av U. S. A.
Exporten värderades 1927 till 322.7 mill. pesos
(79 % till U. S. A.), framför allt socker och
tobak, importen till 257,4 mill. pesos (62 %
frän U. S. A.), bl. a. näringsmedel,
textilfabrikat och maskiner. Förnämsta importhamnen
är Habana, viktiga exporthamnar äro
Nue-vitas, Matanzas, Cärdenas och Caibarien. K.
anlöpes av talrika reguljära passagerar- och
fraktlinjer på Europa och U. S. A. (bl. a.
ångfärjeleden Habana—Key West). K. är
målet för en livlig turisttrafik från U. S. A.
K. har guldmyntfot, och myntenheten kallas
peso (= 1 dolk), delad i 100 centavos; U. S.
A:s mynt utgör lagligt betalningsmedel.
Metersystemet är off antaget, men gamla
spanska mått och vikter äro alltjämt i bruk. —
K:s flagga finnes avbildad på pl. till art
Flagga. Armén uppgick 1926 till 619
officerare och 11,954 meniga; flottan är obetydlig.
Av U. S. A. arrenderas sedan 1903 Bahfa de
Guantänamo som flottbas. — Den gällande
författningen antogs 1901 och ändrades senast
1928. Verkställande makten utövas av
presidenten, vald på 6 år och därpå ej genast
omvalbar. Lagstiftningen utövas av kongressen,
delad på två kamrar, senaten med 37 medl.
och representanternas hus (Cämara de
repre-sentantes), f. n. med 118 medl., utsedda
genom allmänna val. De sex provinserna styras
av guvernörer. S. F.
Historia. K. upptäcktes 28 okt. 1492
av Columbus och kringseglades 1508 av
Ocampo. ön erövrades 1511 ff. av
spanjorerna, varefter indianerna utsattes för grymt
förtryck och redan efter några årtionden voro
nästan utrotade; i deras ställe importerades
negerslavar till bergverk, tobaks- och
socker-plantager. Genom olika exportförbud på K.
och importmonopol för Spanien hindrades
utrikeshandeln, men smugglingen florerade. K.
härjades ofta av engelska och franska
friby-tare (Drake m. fl.). 1762—63 innehade
engelsmännen Habana, som gjordes till frihamn, öns
handel blomstrade upp, och handelstvånget
minskades sedan något. Under krigen omkr.
1800 var K. under dugliga styresmän, bl. a.
Luis de las Casas, 1790—96, rätt oberoende
av Spanien och nådde ett visst välstånd.
Under 1800-talets förra hälft styrde spanska
generalkaptener absolutistiskt på K.; Miguel
Tacon, 1834—39, gjorde sig högt förtjänt om
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
