Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulblixt—Kuliss
253
på luftkulbanans (ObM) ekvation. Ett är
vari a är en på luftmotståndet och
belastningen beroende faktor. Ett annat uttryck
är det av italienska officerarna Braccialini
och Siacci framställda
y = xtg cp[l—
vari A* och A äro integralvärden, som kunna
uppslås i särskilt utarbetade tabeller, då man
känner projektilens Vo och s. k. b a 11 i
s-tiska koefficient, d. v. s. en faktor,
som huvudsaki. beror av projektilens
belastning och form. De ursprungliga tabellerna
ha av överste H. Holmberg utvidgats till ett
för yttre ballistiska beräkningar synnerligen
värdefullt, allmänt brukat tabellverk.
Luft-kulbanan skiljer sig från parabelbanan däri,
att skottvidden för samma utgångsvinkel är
kortare, nedgående grenen mera krökt än den
uppgående (sålunda xp > q>) och toppen
belägen närmare nedslagspunkten. Av det sagda
framgår, att en viss skottvidd kan nås
antingen genom litet (p och stort Vo, d. v. s.
flack k. (fl ack eld), i vilket fall k. blir
mer el. mindre bestrykande längs
marklinjen, eller genom stort <p och litet Vo,
kastbana (kasteld, fordom b å g s k o 11), då
k. träffar målet uppifrån. I senare fallet blir
luftmotståndet mindre, och k. närmar sig
mera parabelbanans form och egenskaper.
K:s planbild (bild 2) utgör i lufttomt rum en
rät linje, men genom luftmotståndets
inflytande samt projektilens rotation kring sin
längdaxel uppkommer en kroklinje (OM).
Projektilen avviker sålunda ur kärnlinjens
lod-plan, skjutplanet (OK), vid
höger-(vän-ster-)räfflade vapen åt höger (vänster); den
så uppkomna avvikningens (KM) storlek
kallas avdrift. Jfr B a 11 i s t i k. G. af W-dt.
Kulblixt, dets. som klotblixt, se Blixt,
sp. 520.
Kuldéer, eg. »Guds män», asketer inom den
medeltida iro-skotska kyrkan.
Kuldscha (K u 1 d j a), huvudstad i
distriktet K. (kin. Ili-ho) i kin. östturkestan, vid
Ili (se d. o.); inv. ha uppskattats till omkr.
30,000. Viktigt handelscentrum. Jfr
östturkestan.
Kulform. 1. Form av sand, i vilken större
projektiler gjutas. — 2. Form el. tång av
järn, i vilken gevärskulor av bly gjutas
(stöpas). G. af W-dt.
Kulgård, se K u 1 s t a p e 1.
Kuli (eng. coolie, möjl. av koll, en indisk
stam), från Indien spritt namn på asiatiska
dagsverkare, som i andra länder arbeta i
gruvor, vid plantager o. s. v. Sedan
negerslaveriet avskaffats, blev det ytterligt svårt
att skaffa billig arbetskraft till tropiska
plantager främst i Västindien, Sydamerika
och på Mauritius. 1844 började den off.
reglerade trafiken med kontraktsbundna
ku-lier från Kina till Brittiska Guayana, och
den närmast därpå följ, tiden fortgick
exporten i ökad grad, särskilt till Kuba och Peru,
men missförhållandena visade sig snart här
vara nästan lika svåra som på
negerslave
254
riets tid. Engelska parlamentet utfärdade
1855 stränga bestämmelser i den s. k. Chinese
passengers’ act, vilket hade till följd, att
trafiken till största delen överflyttades till
portugisiska Macao, varifrån den fortgick under
mycket svåra missförhållanden, tills
portugisiska regeringen 1873 nödgades helt förbjuda
den. Till brittiska kolonier insläpptes till
1904 blott indiska k., sedermera gjordes ett
undantag för Transvaal, vilket dock upphörde
1910. Till Singapore o. a. hamnar i Bortre
Indien går dock en stark invandring av
kinesiska k., medan Australien sedan 1901 är
så gott som stängt för dem, och i Kanada
har man på allt sätt sökt motarbeta deras
invandring. I U. S. A. började invandringen
— mest till Kalifornien — 1848, nådde sin
höjdpunkt på 1870-talet men har sedermera
genom invandringsförbud nästan helt
upphört. — Indiska regeringen har sedan 1837
genom upprepade emigrationsförordningar
sökt reglera och trygga kulitrafiken från
Indien och på detta sätt skapat åt de indiska
k., som uteslutande gå till engelska kolonier
(med undantag för det nederl. Guayana),
en täml. tryggad ställning. Ett mycket stort
antal indiska k. beger sig årl. — dock i
betydande utsträckning på egen risk — till
teplantager i Burma, Assam och på Ceylon.
Kontrakten rörande indiska k. äro i regel
femåriga; vanl. medtaga de i motsats mot de
kinesiska sina familjer. — Kanaker (se d. o.)
började 1860 införas till plantagerna i
Queensland och på Fidjiöarna; deras rättsliga
ställning reglerades 1868 och har sedan
förbättrats; de arbeta eg. i Nederländska Indien
och Federerade malajstaterna i Bortre
Indien. (J. Ch-r.)
Kulikovo po’lje [-kå’va-], »Snäppfältet».
Om en stor rysk seger där över tatarerna se
D i m i t r i j, sp. 935.
Kulinarisk (av lat. cullna, kök), som hör
till matlagningen.
Kuling, en relativt kortvarig vind av större
el. mindre häftighet.
Kuli’sj, Panteleimon
Aleksandro-vitj, lillrysk författare (1819—97). Utgav
en mängd arbeten om Ukraina, skrev
romaner, noveller och dikter, översatte
Moseböckerna och Shakespeare m. m. samt uppgjorde
en lillrysk ortografi, »kulisjevka», som
förbjöds av myndigheterna. Under större delen
av sitt liv var K. en hängiven ukrainofil men
sadlade slutligen om och förfäktade till sist
storryska synpunkter. A. A-t.
Kuii’ss (fr. coulisse). 1. Det på ram spända
dekorationsstycke, som i sin med rampen
parallella ränna i scengolvet på en under scenen
löpande vagn skjutes fram och tills, m. andra,
bakom varandra ställda k. bildar sidan i en
öppen teaterdekoration. K. målas
perspekti-viskt för att tillsammans ge illusion av att
bilda ett helt, t. ex. sidoväggen i ett rum.
K. infördes först i Italien 1532 för att genom
flera system av k. möjliggöra snabb
deko-rationsförändring och belysning av scenen
även från sidan. Gatan mellan två k. kallas
även k. och begagnas för entréer och soitier.
Jfr Teater. G. K-g.
2. (Skogsv.) Se Kulisshuggning.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
