Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Kuku-nor—Kulbana
252
Imperial wizard talar vid en sammankomst i Ku Klux
Klan.
Han förklarade 1869 centralorganisationen
upplöst; förvildade lokala grupper hade då
börjat förfalla till mordbrand o. a. våldsdåd,
som först in på 1870-talet stävjades genom
kraftigt ingripande av unionsmyndigheterna.
Det yngre sällskapet stiftades nov. 1915
invid Atlanta i Georgia av förre
metodistpredikanten och handelsresanden William
Joseph Simmons. Som dess
huvudsyfte angavs att värna »den rena
amerika-nismen» mot katoliker, negrer, judar och
invandrare, varjämte sällskapet även uppträdde
som sedernas väktare. Namnet och delvis
funktionärstitlarna övertogos från det äldre
sällskapet, så även bruket av nattliga
parader som agitationsmedel. Ledaren antog
titeln imperial wizard (»kejserlig trollkarl»),
medlemsanskaffarna kallades kleagles (av kl
och eagles, örnar) o. s. v. Vid paraderna
uppträdde medlemmarna i vita kåpor och
kapuschong med allenast ett par små öppningar
för ögonen. Misshagliga personer infångades
och skymfades (t. ex. genom att intjäras
och beströs med fjäder). Vida betänkligare
våldsbragder tillskrevos sällskapet. Det var
först sommaren 1920 rörelsen fick fart, sedan
Simmons med sig associerat reklamexperten
E. Y. C 1 a r k e, som på ett år drev upp
medlemsantalet till omkr. 100.000. Senare
uppges det ha vuxit till mer än 800,000. K. K. K.
var nu en tid (1922—26) en lokalpolitisk makt
i flera av Söderns och mellersta Västerns
stater (särskilt Texas och Oklahoma),
störtade och tillsatte guvernörer o. s. v. Därpå
inträdde plötsligt nedgången: inre söndring,
massavfall av medlemmar. Simmons
dekreterade 1928 sällskapets upplösning, och även
därav oberörda lokala grupper torde
småningom avtyna. Hela rörelsen, ett motstycke
till 1850-talets knownothings (se d. o.), är
kännetecknande för den »infödda»
medelklassens svärmeri för ordensmystik och
»hundraprocentig amerikanism».
Litt.: Susan L. Davis, »Authentic history,
Ku Klux Klan, 1865—77» (1924); J. M.
Meck-lin, »The Ku Klux Klan» (s. å.). Jfr G.
Bagge i Sv. Tidskr. 1925. V. S-g.
Kuku-nor, kin. Tsing-hai (»blått hav»),
avloppslös, fiskrik, nov.—maj tillfrusen
stäpp
saltsjö i n. ö. Tibet, mellan kedjor av Kun-lun
(Richthofenbergen). 4.800 kvkm, 2,933 m ö.
h. (enl. Hedin). Största djup 38 m.
Ku’kurbeta, rum. Bihar Cucurbetä, se B
i-harbergen.
Kukurbitacéer, bot., se Cucurbitaceae.
Kula, artill., se Projektil.
Kulak [kola’k], ry., knytnäve; ockrare;
storbonde.
Kulbana, ur ett eldvapen avskjuten
projektils bana. K. är dubbelböjd, d. v. s. dess
projektion såväl på lodplanet genom
utgångs-riktningen (k :s profil) som på
horisontalplanet (k:s p 1 a n b i 1 d) är en kroklinje. Vid
Bild 1. Kulbanans profil.
bestämmandet av k:s profil (bild 1) utgår
man från den k., som skulle erhållas vid
skjutning i lufttomt rum. Denna, k u 1 b a n a
i tomrummet (OaN), beror främst av
utgångsvinkeln (<p) mellan
projektilens utgångsriktning (OK) och
horisontalplanet. Denna sammanfaller på grund av
vapnets vibrationer vid skottlossningen ej med
el e va ti on svin k el n mellan kärnlinjens
ställning före skottlossningen och
vågplanet utan är vid de flesta vapen större.
Skillnaden mellan de båda vinklarna anses för
samma vapen vara konstant (jfr
Avvik-n i ngs vi n k el). Banan beror vidare av
projektilens utgångshastighet (Vo) och
tyngdkraften. Banans ekvation visar, att banan
är en parabel, vars topp ligger mitt emellan
mynningen (O) och nedslagspunkten (N). I
parabelbanan är kulans hastighet
överallt densamma, nedslagsvinkeln, tp, är = <p,
och skottvidden (ON) ökas, då q) ökas intill
45°; vid fortsatt ökning av q> minskas
skottvidden. Luftmotståndet (L) strävar
oavbrutet att minska projektilens hastighet.
Luftmotståndets storlek har ej kunnat
bestämmas exakt utan blott approximativt och
växlar f. ö. under projektilens gång. Mot-
Bild 2. Kulbanans planbild.
ståndet beror av luftens täthet,
projektilens (särskilt spetsens) form, dess
genomskär-ningsarea vinkelrätt mot rörelseriktningen
och hastighet (Ys). Projektilens
hastighets-minskning (retardationen) beror utom
av L även av projektilens vikt. Liten
retarda-tion erhålles genom stor vikt och liten
ge-nomskärningsarea på projektilen; dessa
faktorer sammanfattas i uttrycket
belastning, d. v. s. projektilens vikt per ytenhet
av genomskärningsarean. Stor belastning är
av största betydelse för alla projektiler. Man
har blott kunnat ge approximativa uttryck
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
