Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Kullager—Kullberg
258
Enradigt spårkullager.
Dubbelradigt sfäriskt kullager.
Kullager, axellager (se d. o.), i vilket
glidfriktionen genom användandet av stålkulor
ersättes med rullfriktion. Efter axeltryckets
riktning skiljer man mellan r a d i a 1- ocb
axial kullager, varjämte såväl en- som
tvåradiga lager förekomma. De flesta k.
bestå av två löpringar, en yttre och en
inre, ett antal kulor och en ku 1 h åll a r e,
som hindrar kulorna att komma i beröring
med varandra och ger dem styrning. De
härdade löpringarna kunna vara utförda på olika
sätt: ofta äro de försedda med slipade
löpspår för kulorna (spår lager). S. G.
W i n gqu i st (se d. o.) är uppfinnare till
det sfäriska k., som kännetecknas av den
sfäriska utformningen av den yttre
löpringens insida (S. K. F.-lagret). Denna
konstruktion jämte förefintligheten av två rader
kulor gör, att den inre löpringen är
oförhindrad att inställa sig efter axeln, om denna
skulle ställa sig snett mot lagerhuset, och
att någon brytning i denna ej kan uppstå
på grund av lagret. K. ha därigenom blivit
lämpligare för transmissionslager. — K. ha,
till stor del tack vare denna uppfinning,
numera fått mycket vidsträckt användning i
maskintekniken; de spara mycket kraft och
smörjmedel. Se vidare Svenska
kullagerfabriken. O. B-n.
Kullagerfabriken, Svenska, se
Svenska kullagerfabriken.
Kulla-Gunnarstorp, gods i Allerums
socken, Malmöhus län, ligger naturskönt vid
Öresund, 8 km n. v. om Hälsingborg; 2,210
har, därav 1,690 har åker, tax.-värde 3,024,500
kr. (1928). Den nuv. huvudbyggnaden, K:s
slott, är uppförd 1865—78 i
engelsk renässans av dåv.
ägaren, greve Baltzar von
Plåten; även finnes en äldre
borg, uppförd på 1570-talet
av riksrådet Jörgen Brahe.
Bland senare ägare märkas
greve G. A. Sparre (från
1775), som på K. samlade ett
av landets förnämsta
tavelgallerier, hans dotterson greve
G. A. Fr. De la Gardie och
dennes fader, som 1837 sålde
K. till greve Carl De Geer
på Leufsta. Tavelsamlingarna
gjordes av denne till
fideikommiss för dotterdottern
Elisabet von Plåten (g. m.
greve Axel Wachtmeister).
K. ärvdes av släkterna von Plåten och
Wachtmeister; nuv. ägare: greve Otto Wachtmeister.
»Borgen», den forna huvudbyggnaden på
Kulla-Gun-narstorp.
Kullak [ko’-], T h e o d o r, tysk
pianopedagog (1818—82). Grundade 1855 en egen
mu-sikakad. i Berlin, som fick högt anseende.
Utgav berömda pianotekniska arbeten. Hans
son Franz K. (1844—1913) ledde
akademien 1882—90 samt utgav pianopedagogiska
arbeten. K:s broder Adolf K. (1823—62)
utgav en högt skattad skrift, »Ästhetik des
Klavierspiels» (5:e uppl. 1916). T. N.
Kullberg, a f, svensk släkt, härstammar
från snickaren Anders Kullberg (d. 1751) i
Hälsingborg. Hans sonson Anders adlades
1818 med namnet af K.
Kulla-Gunnarstorps slott.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
XII. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
