- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
259-260

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259

Kullberg, A. C. af—Kulle

260

Kullberg, Anders Carlsson af,
biskop, författare (1771—1851), fil. dr i Lund
1793, docent i grekiska och österländska
språk 1797, protokollssekr. i K. m:ts kansli
1807, 1820 t. f.
hovkansler, 1822 t. f. och
1826 ord. statssekr. i [-Ecklesiastikexpeditionen,-]
{+Ecklesiastikexpeditio-
nen,+} 1830 teol. dr och
biskop över Kalmar
stift. K. vann 1793 ff.
flera gånger pris i Sv.
akad. (1802 stora
priset för lärodikten
»Ålderdomen»), invaldes
1817 i Sv. akad. och
adlades 1818. Han var
en sengustaviansk
epigon och började skriva

vers för att som akademisk pristagare göra
lycka i världen. Av intresse äro hans
tolkningar av Bürgers och Lewis’ förromantiska
ballader (»Leonora» och »Alonzo den tappre»),
som blevo oerhört populära. »Poetiska
försök» (2 bd, 1816). Se C. A. Hagbergs tal över
K. (i Sv. Akad:s Handl., 26, 1853). R-n B.

Kullberg, Karl Anders af, författare
(1813—57), son till A. C. af K.; blev student
i Uppsala 1829, kammarjunkare 1835, tog
1838 examen för inträde i rättegångsverken,
innehade några
domarförordnanden och
var notarie vid
riksdagen, vistades dels
på resor, dels i
Kalmar och Stockholm,
där han 1836—38 var
red. av Freja. — K.
skrev lätt och
mycket: dikter, skisser,
kåserier, berättelser,
samtids- och
historiska romaner,
teaterstycken. Hans före-

bilder voro bl. a. Walter Scott, Bulwer,
Eugène Sue och Jules Janin. Tendensen
är socialt liberal och moraliserande,
stilen skattar åt blomstrande salongsretorik
och jagar efter spiritualiteter. Romantik och
sensationspatos förenas med realism och
pikanteri. K. skrev sedesatirer om
aristokratien, småstadens borgerskap och
landsbygdens godsägare; bäst lyckas han i skissen. Av
hans verk må nämnas »Carl Gustaf Wrangel»
(1833), »En ung mans memoirer» (3 bd, 1835
—36), »Gustaf den tredje och hans hof» (2
bd, 1838—39), »16—20» (1836), »Domaren»
(1842), »Genre-målningar af en
plankstry-kare» (3 bd, 1842—43), »En sommar i
Småland» (1847), »Samlade smärre berättelser och
skizzer» (3 bd, 1847—48) samt »Bref,
anteckningar och skizzer från utlandet» (2 bd, 1844)
och mystifikationen »Minnen från en vistelse
i Stockholm åren 1844—45 af Frangois Rouel»
(1847). Jfr A. Ahnfelt, »Ur K. af K:s
portfölj» (1879). R-n B.

Kullberg, Karl Anders, författare (1815
—97). Blev student 1835 i Uppsala, där han
studerade till 1844 utan att taga examen,
bosatte sig i Västergötland, invaldes 1865 i

Ord, som saknas under

Sv. akad. och kallades 1877 till fil. hedersdr
i Uppsala. 1850 utgav han »Dikter»,
däribland de med Sv. akad:s 2:a pris
be-lönta »Qvinnans skapelse» och »Sonetter
till Julia», Tegnérsk
epigonpoesi. K.
översatte av Tasso
»Befriade Jerusalem» (1860),
sedan hans tolkning
av episoden om
Armi-da 1857 fått l:a
priset. av Ariosto »Den
rasande Roland» (4 bd,
1865—70) samt
Petrar-cas canzoner, ballader,
sestiner (1880) och
sonetter (urval tr. i
Sv. Akad:s Handl.. 9,
1894), ett jätteverk av

flit och tålamod men i det hela torrt och
misslyckat. Se K. A. Melins inträdestal över
K. (Sv. Akad:s Handl., 13. 1898). R-n B.

Kullblomsläktet, A’nthemis, släkte bland de
korgblommiga växterna. Till k. hörande
växter likna mycket sötblomstret men skilja sig
från detta genom sitt fjälliga blomfäste. Den
märkligaste bland de tre svenska arterna är
den fleråriga färgkullan (A. tinctoria),
med vackra, höggula blomkorgar, vilka förr
användes mycket på landsbygden till att
färga ylle gult. (G. M-e.)

Kulle, skånsk konstnärssläkt. Henrik
Axel K., målare (1846—1908), föddes i
Lund, studerade i Stockholm och i
Düsseldorf och vistades i Paris 1880—83. Från hans
tyska studietid
stammar »Kyrkoråd på
landet»
(Nationalmuseum), i Paris
målades bl. a. »Den
förlorade sonen» (i
modern miljö), i
Sverige bondegenrer o. a.
— Hans bror Nils
Jakob K. (1838—
98) var elev vid
Koust-akad. och målade
motiv ur skånskt
bondeliv, där han närmade
sig danska
folklivs-skildrare i
typframställning och
etnogra

fisk trohet (»Kardegille», »I kistekammaren»,
»Linskäktning», »Söndagsmorgon»). Hans
målningar blevo ofta torrt redogörande. Han
väckte intresse för textil konst och deltog i
stiftandet av Handarbetets vänner (se d. o.),
upprättade tills, m. sin svägerska T h o r a K.,
f. Nilsson (f. 1849), en vävskola och blev
en vägbrytare för kännedomen om svensk
allmogekonst. — Sven Servatius K. (f.
1860 13/s), medaljgravör, bror till H. A. K.
och N. J. K., utbildade sig i stålgravyr 1876
—87 i Stockholm (hos A. Lindberg) samt 1887
—92 i Paris, där han var bosatt till 1902.
K. har utfört ett stort antal utställnings- och
belöningsmedaljer samt porträttmedaljer av
bl. a. Arvid ödmann (1918) och Carl
Snoil-sky (1919). — Axel Teodor K. (f. 1882
7/3), brorson till de föregående, har visat goda

K, torde sökas under C.

Jakob Kulle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 12:19:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free