Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Kumpan—Kunersdorf
280
»K:s utlopp fordom och nu» (i Fennia, III,
1890). O. Brn.
Kumpan (av lat. compänio, brödbroder),
stallbroder.
Kumulatiön, se Kumulativ och K
u-m u 1 e r a.
Kumulativ kallas effekten av medikament,
som, då de ges i vanliga, ej för tätt
upprepade doser, framkalla en alltjämt stegrad
verkan, som snart övergår till förgiftning.
Företeelsen beror vanl. på en anhopning av
läkemedlet i kroppen, möjligen också på att
vissa läkemedel kemiskt bindas, »fixeras», i
vissa organ, varigenom verkan på dessa vid
upprepade doser småningom stegras. Sådana
läkemedel äro t. ex. digitalis och
stryknin-salt. I regel får man ej ge sådana medel i
fulla doser mer än få dagar i sträck. C. G. S.
Kumulöra (lat. cumuläre, hopa), hopa på
vartannat. Subst.: Kumulatiön. — Jur.
I processrätten betecknar kumulatiön ett
sammanförande av flera olika yrkanden i en
rättegång, antingen så, att flera parter
uppträda på kärande- el. svarandesidan (s u
b-j e k t i v kumulatiön), eller så, att käranden
gör flera yrkanden gällande mot samma
svarande (objektiv kumulatiön). I
straffrätten betecknar kumulatiön en summering av
straff, som för särskilda brott ålagts en
förbrytare (jfr Konkurrens 2). N. S-g.*
Kumundu’ros (K o m u n du r o s), A 1 e
x-a n d r o s, grekisk statsman (1814—83).
Tillhörde en mainotfamilj, deltog 1841 i ett
uppror på Kreta och spelade senare en
framträdande roll i Greklands parlamentariska liv.
K. var bl. a. justitieminister efter kung Ottos
fördrivande och hade stor andel i den nya
grundlagen. Under åren 1865—82 var han tio
ggr ministerpresident, bl. a. 1880—82, då
Grekland 1881 förvärvade s. Epirus och
Tes-ealien. (A. A-t.)
Kumy’s, en av kirgiser, kalmucker och
tatarer av stomjölk (ibland även av kamel- och
åsninnemjölk) beredd musserande, sur och
svagt alkoholhaltig dryck, som i likhet med
kefir (se d. o.) även funnit användning i
västerländsk medicin såsom dietiskt medel vid
vissa sjukdomstillstånd. Vid mjölkens
jäsning, som räcker 3—7 dagar och som
igång-sättes medelst en liten återstod från föreg.
jäsning, medverka huvudsaki.
långstavfor-miga mjölksyrebakterier (laktobaciller),
sur-mjölksbakterier (laktokocker) samt
mjölksockerjäsande jästsvampar (Torula).
Alkoholhalten kan uppgå till 2—3 %, mjölksyrehalten
utgör ung. 1 %. Chr. B-l.
Kun [kön], B é 1 a,
ungersk revolutionär
av judisk börd(f. 1886).
Studerade en tid
juridik i Cluj
(Klausen-burg), blev sedan
socialistisk tidningsman,
förestod en kort tid
en
arbetarförsäkrings-kassa i Cluj men
anklagades för
underslev, avskedades och
blev sedan medarb. i
den socialistiska Buda-
Ord, som saknas under K,
pesttidningen Népszava. Inkallad i
militärtjänst vid världskrigets utbrott 1914, blev K.
snart tillfångatagen av ryssarna och fick
efter revolutionen 1917 tillfälle att driva
kommunistisk propaganda bland de ungerska
krigsfångarna. Han återvände i slutet av 1918
till Ungern samt blev folkkommissarie för
utrikes ärenden och ledande man i den
kommunistregering efter ryskt mönster, som 21
mars 1919 efter M. Kärolyi övertog styrelsen
i Ungern (se d. o., historia). K:s terroristiska
»proletärdiktatur» blev ohållbar vid
rumänernas frammarsch mot Budapest, och han
nödgades 1 aug. s. å. fly till Österrike, där
han en tid hölls internerad. Han tilläts snart
att återvända till Ryssland och har sedan dess
varit en av ledarna för Tredje internationalens
propaganda. Under sina resor i dennas tjänst
arresterades han april 1928 i Wien, hölls där
fängslad några månader men fick, sedan en
ungersk anhållan om hans utlämnande
avslagits, återvända till Ryssland. V. S-g.
Kunäma, landskap i Eritrea. Om
Evangeliska fosterlandsstiftelsens arbete där se
Mission.
Kunar, se C h i t r a 1.
Ku’naxa (grek. Künaxa), ort i det forna
Babylonien vid floden Eufrat, n. om Babylon,
platsen för Kyros d. y:s (se d. o.) död.
Kundt [kont], August, tysk fysiker (1839
—94), prof, i Zürich 1868, i Würzburg 1870,
i Strassburg 1872 och i Berlin 1888. Ett
område för K:s studier är anomala dispersionen,
vilken han visat
sammanhänga med vissa
ämnens benägenhet att
absorbera vissa färger.
Förtjänstfulla äro
även hans
undersökningar av gasers
friktion och
ledningsförmåga för värme samt
polarisationsplanets
vridning hos gaser.
Under slutet av sin
levnad undersökte K.
tunna metallplattors
egenskaper, ss. deras
brytningsförmåga för ljus,
polarisationsplanets vridning i ett magnetiskt fält m. m.
Kundts rör, en av A. Kundt (se d. o.) 1866
angiven och på fysiska laboratorier mycket
begagnad apparat, i vilken stående
ljudsvängningar i en gas själva avteckna sin våglängd,
varigenom man kan jämföra ljudets hastighet
i olika gaser. K. medger bekväma mätningar
även vid mycket höga temp. el. andra eljest
ogynnsamma betingelser. G. I.*
Kunène (Cunene), flod i s. v. Afrika från
Bihéplatån i Angola söder- och västerut; under
sitt nedre lopp gränsflod mellan Angola och
Sydvästafrika. Når endast efter regntid med
smal ränna Atlanten.
Kunersdorf [kö’n-], by i Brandenburg, 6
km ö. om staden Frankfurt. K. är känt
genom det nederlag, som här 12 aug. 1759
under sjuåriga kriget (se d. o.) tillfogades
Fredrik II av den överlägsna
rysk-österri-kiska armén under Saltykov och Laudon.
Preussarna förlorade över 18,000 man, ryssar
torde sökas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
