Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Kungsbackaf jorden—Kungsfåglar
292
Kungsfiskare, Alcedo ispida.
linjer utgå från K. I K. finnas kommunal
mellanskola och tre bankkontor. Stadens
tillgångar utgjorde 1 jan. 1928 859,371 kr., dess
skulder 408,530 kr. Tax.-värdet å fast
egendom var 1928 5,978,200 kr., bev.-tax.
inkomsten 2,669,100 kr. I K. utgivas
tidningarna Nordhalland (2 ggr i veckan) och N.
Hallands Veckoblad (1 gång i veckan). K.
bildar tills, m. Hanhals ett pastorat i
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontr. G. R-ll.
K. omtalas 1366 som slott, då Valdemar
Atterdag där utfärdade brev. Urspr. låg på
denna plats ett fäste, Hunahals, uppfört trol.
i slutet av 1200-talet och nämnt sista gången
1328. Under unionstiden omtalas K. även som
köpstad; under grevefejden synes staden ha
blivit skövlad och återfick först 1557 sina
privilegier. 1846 ödelädes K. av brand. (Ä. S-n.)
Kungsbackaf jorden, vik på n.
Hallandskusten, i v. begränsad av halvön
Onsalalan-det (se karta vid art. Halland).
Kungsbackaån, vattendrag från Ingsjöarna
i Västergötland, förbi Kungsbacka till
Kungsbackaf jorden; flodområde 300 kvkm, längd
omkr. 45 km.
Kungs-Barkarö, socken i Västmanlands län,
Äkerbo härad, på Mälarslätten, vid Mälarens
västligaste ända; 21,70 kvkm, 599 inv. (1930).
Begränsas i s. av nedre Arbogaån; längs
Mälarens strand löper Köpingsåsen. 1,156 har
Kungsfågel, liegulus cristatus.
åker, 540 har skogs- och hagmark. I K.
ligger Kungsörs n. kungsladugård. Ingår i
Björkskogs och K. pastorat i Västerås stift,
Köpings kontrakt.
Kungsberg, se Vårfruberg a.
Kungsboa, se Boaormar.
Kungscobra, se Glasögonormsläktet.
Kungsfasau, se F a s a n s 1 ä k t e t.
Kungsfisk, se Kungsfisk släkte t.
Kungsfiskare, Alcedinidae, en fam. av de
blåkråkartade fåglarna. Kroppen är kraftig,
halsen, vingarna och benen korta, tårna
delvis sammanvuxna och näbben lång, rak och
spetsig. Tungan är mycket liten.
Fjäderdräkten är fast och i regel livligt färgad.
Omkr. 200 arter äro kända huvudsaki. från
tropikerna. I Sverige finnes, ehuru sällsynt,
kungsfiskaren el. isfågeln (av ty.
Eisenvogel), Alcedo ispida. Den når en längd
av 17 cm, är ovan metallglänsande
mörkgrön till azurblå, under rödbrun. Den vistas
vid smärre vattendrag och kastar sig snabbt i
vattnet och griper sitt byte (småfisk, kräftor
o. dyl.) med näbben. Boet anlägges längst
in i en meterlång gång, som utgräves i en
torr strandbrink. I Sverige har k.
anträffats vid vattendrag i Svealand och
Götaland och kan trol. anses vara stadd på
invandring. Den finnes f. ö. i hela Europa.
Den flyttar ej, om den har tillgång till
öppet vatten. Flertalet k. tillhör underfam.
brednäbbade k., som igenkännas på
sina längre vingar och bredare näbb. De
saknas i Europa och Amerika och äro så gott
som uteslutande skogsfåglar, som leva av
insekter och smärre ryggradsdjur. Till de större
arterna hör den 45 cm långa j ä 11 e k
ungsfiskaren el. skrattfågeln, Dacelo
gi-gas, från Australien och Nya Guinea. Den är
ovan brun, under vit och hör på grund av sitt
karakteristiska skrattande läte till de mest
bekanta australiska fåglarna. Den hålles ofta
i djurparker i Europa. T. P.
Kungsfisksläktet, Seba’stes, tillhör fam.
skorpänfiskar, Scorpaenidae, bland
benfiskarna. Hithörande fiskar ha från
sidorna sammantryckt kropp, täckt av sträva
fjäll, stora ögon och leva på djupt vatten.
Alla äro rödfärgade och föda ungar. Större
kungsfisken, Sebastes marinas, som blir
90 cm lång, hör hemma i n. Atlanten och
angränsande delar av Ishavet, där den vanl.
lever på ett djup av minst 100 m. Den
anträffas även i Skagerak. Köttet är mycket
välsmakande, varför den är föremål för fångst.
Mindre kungsfisken, S. viviparus,
blir endast 30 cm lång och är mindre nordlig
till sin utbredning. Den fångas ofta utanför
Bohusläns kust. T. P.
Kungsfågel, Kungsfågelsläktet, se K
ungs-få g 1 a r.
Kungsfåglar, Regu’linae, en underfam. av
mesfåglarna bland tättingarna. De äro små,
insektätande fåglar med smal, tunn näbb.
Till kungsfågelsläktet, Regulus, som
omfattar de minsta av alla europeiska fåglar,
hör k u n g s f å g e 1 n, R. cristatus. Den är
ovan olivgrön, under grå öch bär över
hjässan ett i mitten rödgult band, på vardera
sidan omgivet av en svart strimma. Längden
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
