Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungsgam—Kungs-Husby
293
överstiger ej 10 cm. I Sverige är den allmän
i alla barrskogar, där den livnär sig av
insekter och puppor, som uppsökas i springor
i trädens bark. Det av mossa, lavar, fjädrar
och spindelvävstrådar konstrikt byggda boet
anlägges hängande under en grangren. Några
k. kvarstanna under vintern och sluta sig då
till mesflockarna; andra flytta. En sydligare
form, dock anträffad i Danmark, är
brand-k r o n a d e kungsfågeln, R. ignicapillus,
Europas minsta fågel. T. P.
Kungsgam, se Gamfåglar.
Kungsgård och Kungsladugård äro
de ansenligaste och äldsta bland statens
jordbruksfastigheter. K. hade i allm. stort
jordbruk, vid vilket ortens allmoge var
skyldig att biträda med s. k. hjälpdagsverken,
något alldeles speciellt för k. (se Dag
s-verke). Det var jämväl allmogen ålagt att
bygga och underhålla k:shus (se
Byggnings-hjälpen). Kungsladugårdarna däremot voro
huvudsaki. anlagda för ladugårdsskötsel. K:s
ståtliga, ofta befästa huvudbyggnad var före
1600-talet stundom residens för K. B. i
orten, och länet uppkallades då efter gården.
Genom freden i Köpenhamn 1660 tillföllo
ganska många adliga gods i Skåne svenska
kronan i betalning för Bornholm. Den största
tillökningen i kronogods vanns dock genom
de andliga och adliga reduktionerna. Av den
mängd k., vilken sålunda samlats, anordnade
Karl XI en del till boställen vid indelta
armén. Vid regleringen 1875 återkommo dessa
till kronans omedelbara disposition.
Åtskilliga andra, som varit anordnade för
landshövdingar, återfördes 1884. Enl. R. F. § 77
får konungen icke utan riksdagens samtycke
avhända kronan k. och kungsladugårdar
med därtill lydande hemman och
lägenheter. F. n. disponerar konungen endast
Tullgarn samt delar av prottningholms,
Grips-holms, Haga, Ulriksdals, Rosersbergs och
Strömsholms gårdar (slott, trädgårdar och
parker). Till Arméförvaltningen äro upplåtna
delar av Herrevadskloster, Karlberg och
Ma-rieberg (största delen), Gudhem m. fl.
fastigheter (delvis för övningsfält), till
hästföräd-lingsväsendet Flyinge och delvis Strömsholm,
till lantbruksinstitut Alnarp och Ultuna, till
tvångsarbetsanstalt Svartsjö samt under s. k.
perpetuellt arrende Lindhovs k. med Getterön
i Halland. Med dessa undantag äro samtliga
k. och kungsladugårdar utarrenderade för
statens räkning. Jfr Domän och
Domänstyrelsen. Kbg.*
Kungsgården i Stockholm, se K r o n
o-bageriet.
Kun’gshall, befästning på ett skär vid
Karlskrona (se d. o., sp. 422 och kartan), byggd
på 1680-talet, utgjorde stadens sjöfronts ö.
flygelverk. Numera förråd. L. W:sonM.*
Kungshamn, församling och kommun i
Bohuslän, Sotenäs härad, n. v. om Lysekil; 2,66
kvkm, 2,187 inv. (1930). Omfattar sydligaste
strandremsan av Sotenäs samt närliggande
skärgård. Odlad jord och skog saknas.
Befolkningen bor huvudsaki. i fisklägena
Tången, Gravarne och Bäckevik, vilka tills, bilda
två municipalsamhällen. Brytning och
utskeppning av gatsten. Ingår i K:s, Smögens,
294
Askums och Malmöns pastorat i Göteborgs
stift, Vikornas (Vikarnes) s. kontrakt. K:s
jordebokssocken omfattar f. n. även Smögen
(se d. o.). Kyrkan har även kallats Gustav
Adolfs kyrka.
Kungshatt, ö i Mälaren, vid segelleden v.
om Stockholm, Lovö socken; 192,4 har.
Tegelbruk, som äges av K:s tegelbruks-a.-b. En
sägen (upptagen i en dikt av K. A. Nicander)
berättar, att en konung här räddade sig
undan förföljare genom ett djärvt språng på sin
häst från klippspetsen ned i sjön; kungens
hatt var det enda, som blev kvar på klippan.
Till minne härav krönes klippan av en stång
med en plåthatt. K. torde dock ej ha fått
sitt namn efter sägnen, som är betydligt
yngre än öns namn (där »hatt» torde ha
betydelsen »bergstopp»). Enligt L. Bygdén
har sägnen sin historiska rot i en strid vid
Brunkeberg 29 sept. 1497, då Sten Sture d. ä.,
förföljd av danskar, räddade sitt liv genom
ett hopp på sin häst ned i Norrström. Han
skall då ha uppsatt en hatt som
parlamentär-tecken på Stockholms slottsmur. Se vidare L.
Bygdén, »K.» (i Nord. Tidskr. 1893). Lqr.
Kungsholmen. 1. Stadsdel i Stockholm
(se d. o.).
2. Sjöfästning 6 km s. om Karlskrona, vid
stora inloppet mellan Aspö och Tjurkö. 1680
uppgjordes förslag till befästningar, men till
en början uppfördes endast ett stort
jordbatteri för ett större antal grova pjäser.
På 1720- och 1730-talet utfördes en del
befästningsarbeten, och förbindelselinjer
byggdes längs stränderna, så att befästningen
1741 var sluten men dock ej färdig. Efter
påstötning av 1770 års sekreta utskott (se
Karlskrona, sp. 423) utfördes en del
ändrings- och avslutningsarbeten. 1831
fastställdes en plan, som gick ut på norra
reduttens ombyggnad till donjon. Nordöstra
och södra fronterna ombyggdes, varjämte på
1860-talet provisoriska pansarbatterier
byggdes till försvar av stängsellinjerna i stora
inloppet. 1867 års befästningskommittés
förslag till K:s förstärkande var genomfört 1877.
K. förstärktes ytterligare på 1890-talet och
har sedermera avsevärt moderniserats. Se bild
på pl. 2 vid Karlskrona. (L. af P.)
Kungsholms el. Ulrika Eleonora församling
i Stockholm omfattar ö. delen av ön och
stadsdelen Kungsholmen; 24,654 inv. (1929). Lydde
urspr. under Solna, hörde jämte Solna 1529—
1636 till Storkyrkoförsamlingen, 1636—43 till
Solna, lades 1643 till Klara och blev enl. k.
br. 22 mars 1671 egen förs. 1925 utbröts ur
K. S:t Görans förs. S. å. överflyttades till
Klara förs, ett ö. om Klara sjö beläget
område, som tidigare räknats till K. G. R-ll.
Kyrkan är uppbyggd som korsformad
centralkyrka efter ritningar av M. Spieler 1672
—89. Först 1757 välvdes kyrkan, och ännu
senare byggdes centraltornet, 1808—10.
Kyrkan restaurerades ganska genomgripande
1882 och 1915. Den rikt skulpterade
dopfunten är ett arbete av Caspar Schröder 1707.
Litt.: M. Olsson, »Ulrika Eleonora el.
Kungsholms kyrka» (1915; »Sveriges kyrkor.
Stockholm», bd 3, h. 1). E. L-k.
Kungs-Husby, socken i Uppsala län, Trögds
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
