Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Kungsådra—Kungsörnsläktet
302
Kungsådra, i äldre tid del av vattendrag,
som jämte farled (se d. o.) och liknande
institut enl. rättspraxis, först styrkt 1454,
skulle hållas öppen. K. var under medeltiden
en inskränkning i strandägares vattenrätt i
syfte att möjliggöra vandringsfiskens
framkomst. Gustav Vasa gjorde i en del fall
gällande, att k. vore kronans fiskevatten, och
en dylik åsikt tillämpades under följ, tid vid
en del åtgärder av de kamerala
myndigheterna. Denna regalrättsliga uppfattning av
kungsådra fick en viss betydelse särskilt
för fiskeregalets utveckling. Bland riksens
ständer var emellertid jordägarintresset
starkt företrätt, och till följd härav
framträdde k. i den lagstiftning och de
förvalt-ningsåtgärder, som under landslagens senare
tid vidtogos under deras inflytande, med
samma karaktär som under medeltiden. Häri
medfördes ej heller ändring av 1734 års lag, som i
anslutning till äldre författningar och praxis
fastslog: »där k. av ålder varit haver, skall
tridjung av vattnet öppen lämnas», och detta
»i djupaste vattnet». Stadgandet var en
kompromiss mellan fiskets och industriens
intressen. Enl. 1766 års fiskestadga behövde k.
hållas öppen blott i »det djup och den arm
eller åder, varest all slags fisk uppstiga kan»,
och tillika infördes i vissa nya fall den en tid
s. k. mindre kungsådran, som utgjorde en
sjättedel av vattnet. I anslutning till
tidigare utveckling var enl. 1766 och 1852 års
fiskestadgor k:s syfte vidgat till att tillgodose
en mångfald olika intressen, särskilt fiske,
samfärdsel, flottning, förebyggande av
däm-ningsskada. I sina huvuddrag kvarstod k.
orubbad enl. förordn. 30 dec. 1880 om
jordägares rätt över vattnet å hans grund och i
lag 27 juni 1896 om rätt till fiske, ehuru
utformningen i flera detaljer ändrades och
särskilt viktiga bestämmelser i industriens
intresse meddelades om möjlighet att erhålla
konungens tillstånd att bygga i k. för att
tillgodogöra vattenfall.
Genom nu gällande vattenlag (se
Vattenlagen) har k. grundligt ombildats. Där k.
finnes, innebär den numera en skyldighet för
ägare av strömfall eller annat område i
vattendraget att utan ersättning underkasta sig
förlust av vattenmängd eller vattenkraft
intill en tredjedel, därest detta kräves för
farled, flottled, fiske, torrläggning eller
bevattning av mark. Genom k. f. 27 juli 1923 har
meddelats förteckning på de vattendrag, där
k. finns. I samband med denna lagstiftning
om k. ha lagändringar vidtagits bl. a. med
avseende på fisket (se
Fiskerilagstift-n i n g) och flottningen (se
Flottnings-1 a g s t i f tning).
Litt.: H. v. Sydow, »Aktstyckena i striden
om kungsådran 1911—mars 1913» (1913); K.
G. Westman, »Aktsamling till
kungsådreinsti-tutets historia» (1920), »Kungsådran i den
svenska rätten under medeltiden» (i
Uppsala Univ:s Ärsskr. 1927) och »Kungsådran
inför konung och ständer under nyare tiden
intill 1734 års lag» (ibid. 1929). K. G. Wn.
Kungsåra, socken i Västmanlands län,
Siende härad, på Mälarslätten, innanför
Granfjärden av Mälaren, ö. om Västerås; 30,34
Ord, som saknas under
kvkm, 429 inv. (1930). 1,112 har åker, 1,694
har skogs- och hagmark. Pastorat, som 1 dec.
1930 förenas med Kärrbo (se d. o.), i Västerås
stift, Domprosteriet.
Kungsängen, se Uppsala.
Kungsängslilja, se F r i t i 11 a r i a.
Kungsäter, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, nära Hallandsgränsen, strax s. om
Viskan; 34,82 kvkm, 770 inv. (1930). Odlad
mindre dalbygd kring Kungsätersån, f. ö. berg,
skog och sjöar. 725 har åker, 2,151 har
skogs-och hagmark. Linneväveri (ägare: Marks
linnemanufaktur-a.-b.). Ingår i K:s,
Gunnar-sjö, Grimmareds o. Karl Gustavs pastorat,
Göteborgs stift, Marks o. Bollebygds kontr.
Kung Karls kyrka i Kungsör.
Kungsör, köping o. kommun i v.
Södermanland, Äkerbo härad, Västmanlands län, s. om
Arbogaåns mynning i Mälarfjärden Galten;
1,48 kvkm, 2,092 inv. (1930). Ligger vackert
invid och på Köpingsåsen. K. har station vid
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg och
livligt frekventerad hamn; 1927 ankommo och
avgingo tills. 1,236 fartyg om 103,666
nettoton. Kajlängd 110 m, djup 2,7—3 m.
Industrien omfattade 1927 17 arbetsställen och
535 arb., bl. a. K:s bleckkärlsfabrik (160 arb.,
årligt tillv.-värde 1,2 mill. kr.) och flera mek.
verkstäder. K. ingår i Kung Karls församl.,
vars kyrka (från 1690-talet, ritad av N.
Tes-sin d. y.) ligger i K. Tax.-värde å fast
egendom 4,950,500 kr. (1928), bev.-tax. inkomst
1,894,390 kr. — K. är en gammal kungsgård,
som bebotts av bl. a. Gustav I, Karl XI och
Karl XII, vilka senare jagade björn vid K.
Karl XI lär ha tänkt anlägga en stad vid
K. 1907 inträdde K. i köpingsrättigheter.
Kungsörnsläktet, A’quila, tillhör de
falk-artade dagrovfåglarna, Falconidae, av ordn.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
