Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Kungälv
304
Kungsörn, jagande en hare. Målning av Bruno Liljefors. Thielska galleriet i Stockholm.
rovfåglar. De omkr. 15 hithörande arterna —
alla från Gamla världen och Nordamerika —
igenkännas på den starka näbben utan
tandutskott, de helt fjäderklädda tarserna och de
tillspetsade nackfjädrarna. Den största och
ståtligaste arten är kungsörnen, 1.
chry-saètos, symbolen för kraft och styrka,
urformen för heraldikens örnar. Längden uppgår
hos honan till 95 cm och bredden mellan
vingspetsarna till över 2 m. Hanen är något
mindre. Nacken och halsen baktill äro rödbruna,
kroppen i övrigt mörkbrun. Stjärten är
nedtill svart och hos unga fåglar vid basen vit
men blir hos äldre mörkfläckig. Dunungen
är först vit. Boet bygges vanl. av trädgrenar
på en klippavsats, stundom i ett högt träd,
och kan nå en diam, av nära 2 m. Äggen
äro vanl. två. Ungarna matas av båda
föräldrarna, som även annars ständigt jaga
tillsammans och år efter år återvända till
samma boplats. I Sverige utgöres rovet
företrädesvis av hare men även av allehanda
fåglar. Unga kungsörnar flytta, men de gamla
stanna i regel. Kungsörnen fanns tidigare
över hela Europa, n. Afrika samt n. och
mellersta Asien, där den även användes till
jakt, men är nu på många håll utrotad. I
Sverige, där den nästan uteslutande häckar
i högfjället, är den t. v. fridlyst. I mellersta
Europa och Asien finnas två mindre arter,
större och mindre skri k örnen, A.
maculata och A. pomarina, som båda några
gånger anträffats i Sverige. I s. och s. ö.
Europa förekommer kejsarörnen, A.
he-liaca, som når en längd av intill 86 cm. I
mindre grad än kungsörnen är den bunden till
bergstrakter och är även mindre skygg. T. P.
Kungälv, stad i s. Bohuslän, Göteborgs och
Kungälvs vapen.
I silverfält en med
gyllene portar försedd röd
borg, åtföljd till höger av
ett upprätt blått svärd
och till vänster av ett
gyllene lejon.
Bohus län, vid Göta älvs förgrening, på n.
stranden av Nordre älv; 6,84 kvkm, därav 5,70
kvkm land, 2,280 inv. (1930). Till K. höra
även holmar i älven,
bl. a. Älvebacken el.
Fästningsholmen med
Bohus (se d. o.) ruin,
omgiven av en vacker
stadspark. Det
stads-bebyggda området
utgöres av den 100—200
m breda strandremsan
vid foten av det
skog-täckta berget Fontin.
Staden genomdrages
av en längsgående
gata mot ö. och en
mot v. (se kartan),
vilka kantas av
trähus och vackra
trädgårdstomter. Vid
torget märkas den
vackra träkyrkan,
uppförd 1679, det
oansenliga rådhuset och
stadshotellet. De förnämsta industriföretagen
äro (1929) a.-b. Bröderna Claesson,
sportartikel- och lädervarufabrik (280 arb., årligt
tillv.-värde 900,000 kr., aktiekap. 200,000 kr.),
och Göteborgs kexfabriks a.-b. (aktiekap.
2,238,000 kr., 150 arb., årligt tillv.-värde 2
mill. kr.). Ångbåtsförbindelser med Bohus
station ö. om Göta älv samt Göteborg. I K.
finnas tullexpedition och sjömanshus.
Omnibus-förbindelser bl. a. med Göteborg och
Trollhättan samt Ytterby vid
Göteborg—Strömstads-banan. Tillgångar 1 jan. 1928 989,268 kr.,
skulder 314,854 kr. Tax.-värde å fast egen-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
