Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Kungörelse—Kunskap
306
dom 7,390,000 kr. (1928), bev.-tax. inkomst
2,513,050 kr. K. har eget elektricitets- och
vattenledningsverk samt länslasarett. Ingår
i K:s, Rödbo och Ytterby pastorat i
Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontrakt. G. R—11.
Historia. K:s föregångare, Konungahälla el.
Kungahälla — namnet möter i sagorna redan
i slutet av 900-talet —, låg vid nuv.
Kastclle-gården (se d. o.), var en av Norges främsta
städer och ofta uppehållsort för dess konungar.
Sommaren 1101 hölls där det märkliga
skandinaviska kungamötet mellan Inge d. ä.,
Magnus Barfot och Erik Ejegod. Sin
blomstrings-tid hade staden under Sigurd Jorsalafar, men
kort efter hans död plundrades den i grund
av vendiska vikingar (1135) och återfick
sedan aldrig sitt forna välstånd. Konung
Håkon Håkonsson anlade Mäklaborg, på
Ragnhildsholmen (se d. o.), och i början av
1300-talet uppfördes ett nytt fäste, Bohus
(se d. o.). Konungahälla, som flera gånger
härjades, bl. a. 1368 av hanseaterna samt
1563 och 1612 av svenskarna, flyttades 1612
på Kristian IV:s befallning till Bohus. Den
nya staden, som kallades K., led mycket av
gränskrigen (brändes 1645 och 1676) och
flyttades omkr. 1680 till sin nuv. plats. Den
erhöll 1762 stapelstadsrätt. Jfr E. Olän, »Bohus
fästning och Kungälvs stad» (1923). Å. S-n.
Kungörelse, av offentlig myndighet, i vissa
fall även av enskilda, meddelad föreskrift
eller underrättelse, som skall lända till
allmän efterrättelse. Enl. k. kung. 4 jan. 1928
skola k., utfärdade av K. m:t, hovrätter,
centrala ämbetsverk o. a. myndigheter,
införas i »Svensk författningssamling» och
underrättelse om dem i Post- och Inrikes
Tidningar. K. el. k:s rubrik och datum skola,
om så finnes på k. utsatt, uppläsas från
predikstolen. Enl. lag 1 juni 1894 träder en k.
i kraft, om annan tid ej finnes i k. utsatt,
fyra veckor efter den dag, då k. enl. därpå
meddelad uppgift utkommit från trycket.
Länsstyrelsernas k. införas enl. k. kung. 23
okt. 1915 i länens Länskungörelser. Lagligen
åligger det myndigheter och enskilda att
införa vissa k. i Post- och Inrikes Tidningar (s.k.
legala annonser). K. om enskilda
sammanträden o. dyl. införas ofta i dagliga tidningar.
Någon bestämd skillnad mellan k. och övriga
av K. m:t i administrativ väg utfärdade
författningar finns ej. En k. innehåller dock
icke rättssatser. Ldht.
Kunigu’nda, Den h e 1 i g a (d. 1039), var
dotter till greve Siegfried av Luxemburg
och g. m. kejsar Henrik II. Som änka ingick
hon i det av henne stiftade klostret
Kauf-ungen vid Kassel. Om K:s äktenskap se ty.
monogr. av H. Koch (1908).
Kunik [ko7-], Arist Aristovitj, ty.
Ernst Eduard Ku n i c k, tysk-rysk
historiker (1814—99). Lämnade många
värdefulla bidrag till utforskandet av Rysslands
äldsta historia, främst »Die Berufung der
schwedischen Rodsen dureh die Finnen und
Slaven» (2 dir, 1844—45). H. A-t.*
Ku’nimund, se G e p i d e r.
Kunkel [ko’n-] (Kunckel), Johann (som
sv. adelsman hette han von L ö w en s te r
n-Kunckel), tysk kemist (1630—1702). Var
anställd som alkemist hos flera tyska furstar
men kallades 1688 till Sverige, där han kom
i stor gunst hos Karl XI och 1693 adlades.
K. riktade experimentalkemien med många
värdefulla rön och är bekant för viktiga
insatser på den praktiska kemiens område,
t. ex. inom glasfabrikationen (»Ars vitraria»,
1679). Han blottade andra alkemisters
bedrägerier men var dock även själv fast övertygad
om möjligheten av metallförädling, vilket
hade skadligt inflytande på hans kemiska
forskning. (N. Zn.)
Kun-lun, K u e n -1 u n, K w e n - 1 u n,
bergskedja, som från Pamir sträcker sig mot
ö. tvärs genom Centralasien och skiljer Tibet
från Tariin—Gobiområdet samt sänder
utlö-pare långt in i Egentliga Kina. Västra K.,
den smalaste och högsta delen av
bergssystemet, har toppar, som flerstädes nå omkr. 7,000
m, och pass, som vanl. ligga över 5,000 m.
Mot n. reser det sig brant över
Tarimbäcke-net, höjdskillnaden är delvis mer än 4,000 m
De vattenrika floderna, Jarkand-darja,
Cho-tan-darja m. fl., genombryta berget i djupa
klyftor. Snögränsen ligger högt, men
gla-ciationen är betydande. I mellersta K.
grenar bergssystemet ut sig; den nordligaste
kedjan bildas av Altyn-tag och Nan-shan,
vilka nå upp mot 6,000 m ö. h. S. härom och
skilda från dessa av den breda saltöknen
Tsai-dam (omkr. 2,700 m ö. h.) Arka-tag (upp
till 7,720 m) el. Przewalskibergen och Marco
Polobergen m. fl., vilka fylla ö. Tibet och v.
Kina. Inom östligaste Aityn-tag (Nan-shan)
ha flera kedjor fått särnamn, ss.
Humboldt-bergen, Ritterbergen, Richthofenbergen,
Ku-ku-norbergen, Amnje-ma-chin m. fl. De
avvattnas genom Huang-ho eller till
avlopps-lösa sjöar och saltträsk. I n. ö. begränsas
mellersta K. av Huang-ho. ö. härom övergår
K. i det sydkinesiska berglandet. K:s
direkta fortsättning är Tsin-ling-shan, mot s. ö.
fortsatt av Huai-yang-shan. Från s. ö. Tibet
gå andra utlöpare in i s. Kina och fortsätta
på Bortre Indiska halvön. K. är ett av Asiens
äldsta berg och uppbygges till större delen
av gnejser och kristalliniska el. paleozoiska
bildningar. I mellersta delen märkas även
trias och tertiär. Den sista större veckningen
ägde rum under karbonperioden. Under
tertiär har även en höjning ägt rum, varigenom
kontrasterna mellan höjdplatåerna och de
djupt nedskurna dalgångarna i bergssystemets
yttre delar kommit till stånd. O.Sjn.
Kunschak [ko’n-], Leopold, österrikisk
politiker (f. 1871). Grundade 1892 som
sadel-makargesäll i Wien Kristligt sociala
arbetarföreningen, intog 1895—96 en ledande
ställning vid bildandet av Österrikes kristligt
sociala arbetarparti, vars styrelseordf. han
blev 1899. K. utger Christliche Soziale
Ar-beiterzeitung och är inom Wiens
kommunalrepresentation och österrikiska riksrådet en
av kristligt sociala partiets ledande män.
Kunskap, filos., vetande. K. är en sann
uppfattning, men varje sann uppfattning är
icke k. En gissning kan ju vara riktig men
är fördenskull icke k. Vad som är det för k.
utmärkande är ett problem, som besvaras
olika av olika filosofer. Ur psykologisk syn-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
