Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarn (krossverk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Kvarn
346
och andra järnföremål; 3) trioren, i
vilken havre, ogräsfrö, trasiga korn m. m.
avskiljas; 4) spets- och skalmaskinen,
där de yttersta delarna av skalet avnötas
genom friktion mot smärgelskivor el. mot en
perforerad plåtmantel; 5)
borstmaskinen, i vilken spannmålen befrias från damm
och löst sittande skaldelar.
Vid rensning av vete nöjer man sig i större
k. vanl. ej med denna torra rensning, utan
spannmålen tvättas även. För detta
ändamål användas numera ofta
kombinerade tvättmaskiner (bild 2), i vilka
vetet först befrias från tyngre inblandningar,
därefter tvättas och avspolas samt torkas
genom centrifugering. Innan spannmålen kan
malas, är man vanl. tvungen att ytterligare
torka den, vilket förr skedde i vanliga
spann-målsrior, genom påblåsning av varm luft.
Numera använder man för detta ändamål s. k.
kondition e rings apparater (bild 3).
De skilja sig från vanliga torkapparater
huvudsakl. däri, att de äro försedda med
särskild uppvärmningsanordning, varigenom
spannmålens temp. kan stegras till en
bestämd höjd och sedan hållas vid denna en
viss tid, innan erforderlig torkning företages.
Genom vetets behandling i dessa apparater
utjämnas även fuktigheten i
spannmålskor-nets olika delar. I vissa fall kan man genom
denna värmebehandling av spannmålen
förbättra bakningsförmågan hos det därav
framställda mjölet.
Kvarnen, i mera inskränkt bemärkelse,
utgör den del av kvarnanläggningen, där
själva målningen äger rum med uppgift att
överföra spannmålen i en för dess
användning som näringsmedel lämplig form. Detta
sker enklast genom direkt sönderkrossning
av hela spannmålskornet, såväl mjölkärnan
som skalet. Utföres målningen på detta sätt,
får man s. k. s a m m a n m a 1 e t mjöl.
Man brukar ofta genom siktning avskilja
skalet, enär dess näringsvärde för människan
är mycket lågt. Det siktade mjölet
består huvudsakl. av spannmålskornets inre
del, mjölkärnan el. frövitan, men innehåller
även en större el. mindre mängd finfördelade
skalpartiklar. Halten av skaldelar i mjölet
beror i främsta rummet av utmalningsgraden,
men även målningssättet har stort inflytande.
De viktigaste arbetsmaskinerna i själva k.
äro valsstolen, malgången, plansikten,
cen-trifugalsikten och kärnputsmaskinen.
Målningen sker i större k. vanl. uteslutande med
valsar. I mindre k. användas däremot i stor
utsträckning stenar, särskilt för målning av
råg och foderspannmål.
Bild 4 visar en valsstol i
genomskärning. Genom matarvalsarna fördelas
spannmålen i form av ett jämnt band över
mal-ningsvalsarnas hela längd. Valsarna äro
antingen av stål el. oglaserat porslin, i förra
fallet ofta räfflade. Räfflade valsars verkan
framgår av bild 5. Då valsen I har större
hastighet än valsen II, kommer
spannmålskornet att skäras sönder. Vid glatta valsar
eller valsar med liten eller ingen differential
hastighet blir verkan mera hopplattande.
M algån gens konstruktion framgår av
bild 6. I den undre stenens, liggarens,
mitt är ett hål för bussningen (se d. o.) till
den axel, som uppbär den övre stenen, 1
ö-paren. Genom en ratt kan denna axel
höjas, så att avståndet mellan stenarna
ändras. Stenarna äro försedda med excentriskt
gående räfflor, djupast i stenens mitt; i
löparens mitt finnes ett hål, ögat, varigenom
spannmålen inmatas. Enär räfflorna äro
djupast i närheten av centrum, komma kornen
i början huvudsakl. endast att föras ut mot
periferien. Först på yttersta tredjedelen av
radien äger den egentliga målningen rum.
Plansikten är den numera vanligaste
sikttypen. Bild 7 visar en sådan sikt av
den i Europa vanligaste konstruktionen. Den
består eg. av två självständiga siktsystem,
vartdera sammansatt av 12 ovanpå varandra
anbragta siktramar. De båda siktsystemen
äro förenade genom ett gemensamt ramverk
av järn, som vanl. är upphängt i taket med
rottingstänger el. stållinor. Siktens rörelse
åstadkommes genom rotation av en i dess
mittpunkt excentriskt lagrad vikt.
Siktra-marna äro vanl. försedda med brons- el.
sidensiktduk av olika grovlek, så att man med
hjälp av en enda sikt kan få siktgodset
uppdelat i flera produkter av olika grovlek.
— Centrifugalsikten består av en
med siktduk överklädd cylindrisk trumma,
som sakta roterar kring en horisontal axel.
Inuti cylindern finnas hastigt gående
slaglister, som kasta mjölet mot siktduken.
Centrifugalsikten, ännu för trettio år sedan den
allmännast använda sikttypen, förekommer
numera huvudsakl. i mindre kvarnar. I de
stora vetekvarnarna är den praktiskt taget
helt undanträngd av plansikten.
Bild 8 visar en modern typ av k ä r
n-putsmaskin. Kärnan matas i en jämn
ström ned på ett svagt lutande, skakande
så 11, genom vilket en luftström suges i
riktning nedifrån och uppåt. Luftströmmarnas
styrka avpassas, så att de tyngre, skalfria
kärnpartiklarna falla igenom duken, medan
de lättare, skalhaltiga partiklarna av
luftströmmen hindras att göra detta och erhållas
såsom överslag vid maskinens utloppssida.
Malningsmetoder. I samband med
den under 1800-talet hastigt ökade
vetemjöls-konsumtionen började anspråken på att få
rent och vitt mjöl alltmer stegras.
Strävandena att förbättra kvarntekniken gingo
därför under denna tid mest ut på att
möjliggöra framställandet av ett mjöl av största
möjliga renhet från skaldelar (k 1 i). Males
spannmålen på valsar el. stenar med litet
inbördes avstånd, utsättes sädeskornet för en
mycket kraftig påverkan, varigenom en del
av skalet rives sönder i små bitar och
blandas med mjölet. Därför började man övergå
till att mala med högt ställda valsar, s. k.
högm al n in g. På detta sätt får man, för
varje gång spannmålen passerar ett par
valsar, betydligt mindre mjöl än enl. den äldre
metoden med lågt ställda valsar, s. k. p 1 a
11-målning, men i stället mera krossgryn el.
kärna, varav efter putsning och därpå
följande målning ett renare mjöl kan erhållas.
Vid rågmaln in g brukar man i regel
alltjämt mala med lågt ställda valsar. Någon
kärnputsning brukar i detta fall ej heller
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
