Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvicksund - Kvicktionde - Kvidd - Kvidinge - Kivdja - Kviðuháttr - Kvietism - Kviga - Kviinge - Kvikkjokk - Kvillajabark - Kville (härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Kvicksund—Kville
366
Kvicksund, sund och enda
farled mellan Mälarens båda
västligaste fjärdar, Galten
och Blacken, bildat av en
sänka i Strömsholmsåsen;
omkr. 100 m brett. Utgör
gräns mellan Västmanland
(Nyckelön) och
Södermanlands fastland, över K., som
är gammalt viktigt färj ställe,
går svängbar järnvägs- och
landsvägsbro (Oxelösund—
Flen—Västmanlands järnväg).
Kvicktionde, se
Prästtionde och Tionde.
Kvidd, zool., se E 1 r i t s a.
Kvidinge, socken i
Kristianstads län, S. Åsbo härad,
på Söderåsens nordsluttning
och närliggande del av
Än-gelholmsslä»tten; 55,81 kvkm, 2,412 inv. (1929).
Begränsas i n. ö. av Rönne å. 3,860 har åker,
1,244 har skogs- och hagmark. I socknen
märkas K. stationssamhälle (omkr. 600 inv.),
Tomarps kungsgård m. fl. egendomar. Ingår
i K. och V. Sönnarslövs pastorat i Lunds
stift, S. Åsbo kontrakt. På den forna
exercisplatsen Kvidinge hed står en minnesvård
över kronprins Karl August (död här 1810).
Kvidja, herrgård i Pargas socken, Finland,
ätten Flemings äldsta stamgods, ägd bl. a. av
Erik Fleming (d. 1548) och dennes son Klas
(d. 1597). Bland senare ägare märkes
apotekaren Lars v. Mell (d. 1791), vars ättlingar,
tillhörande ätten af Heurlin, ännu inneha
gården. 3,500 har, därav omkr. 600 har odlad
jord. Sätesbyggnaden, en fast gråstensborg i
tre våningar, trol. från slutet av 1400-talet,
är den äldsta i sitt slag i Finland. K. A-ll.
Kviduhåttr, versmått, se Fornyrdislag.
KvietPsm (av lat. qui’es, ro, vila),
mystisk-religiös riktning, som på 1500-talet uppstod
inom den romerska kyrkan. Tidigast och
starkast framträdde den i Spanien, där den
bl. a. representerades av Teresa de Jesus (d.
1582) och Juan de la Cruz (d. 1591). Andra
betydande representanter för denna mystik
voro Frans från Sales (d. 1622) och dennes
biktdotter Frangoise de Chantal (d. 1641). I
Spanien nådde k. sin höjdpunkt hos Molinos
(se d. o.). På fransk mark företräddes den av
madame Guyon (se d. o.) och Fénelon (se
d. o.). Riktningen utsattes för svåra, främst
av jesuitorden framdrivna förföljelser, och
åskådningen fördömdes av kyrkan. Mellan k.
och den vanliga av kyrkan accepterade
mystiken finnes knappast någon principiell
skillnad. Hos k. betonas dock starkare det
fullständiga utrotandet av varje egen önskan
eller vilja, den »heliga likgiltigheten».
Människan måste sträva efter den »ointresserade
kärleken», som älskar Gud, även om det
skulle behaga honom att till sin ära döma
henne till helvetet. Bönen blir sålunda blott
ett uttryck för den fullständiga
resignationen inför Gud. K:s ringaktning för de yttre
kyrkliga fromhetsövningarna gjorde den
kyrkligt misstänkt. Anklagelserna mot k. för att
av sin lära om den fullständiga passiviteten
ha dragit antinomistiska konsekvenser synas
Sjön Saggat vid Kvikkjokk.
sakna varje verklig grund. Litt.: H. Heppe,
»Geschichte der quietistischen Mystik» (1875);
J. Denis, »Quiétisme» (i Mémoires de l’Acad.
Nationale de Caen 1894). E. Bg.*
Kviga kallas hos nötkreatur och stundom
även vissa hjortdjur honan före första
kalv-ningen. T. P.
Kviinge, socken i Kristianstads län, ö.
Gö-inge härad, på Kristianstadsslätten, n. v. om
Kristianstad; 31,95 kvkm, 1,140 inv. (1930).
Begränsas i ö. och n. av Helgeån och dess
biå Almaån. 1,482 har åker, 1,492 har
skogs-och hagmark. Egendomar: Hanaskog (se d. o.)
och Västerslöv (under Vanås). Ingår i K. och
Gryts pastorat, Lunds stift, ö. Göinge kontr.
Kvikkjokk, lapska Iluhttän,
kapellförsamling i Jokkmokks (se d. o.) socken,
Norrbottens län, kring fjällbyn K. i Kamajokks
dal, vid älvens storslagna delta i den av
höga berg och fjäll omgivna sjön Saggat
(303 m ö. h.); 265 inv. (1930). För sin
naturskönhet prisas K. som »Lapplands paradis».
Det första kapellet uppfördes 1671, men redan
1661 hade en smälthytta anlagts, nedlagd
1702 (jfr Kerkevare). Turiststation
(anlagd 1928). Byn förbindes med Jokkmokks
station (126 km) genom båtled
(K.—Junkar-hällan) och bussled (13 km).
Kvillajabark, bot., se Q u i 1 1 a j a.
Kville, härad på n. Bohuslänskusten; 207,15
kvkm, 7,010 inv. (1929). Socknar: Kville (se
nedan), Bottna och Svenneby. Kusten upp-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
KVILLE H2
Skala 15OOOOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
