Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Kville—Kvinnors nattarbete
368
delas av talrika vikar ocb kantas av en örik
skärgård, längst i v. Väderöarna (se
kartan). Fastlandet utgöres av bergplatåer och
odlade sprickdalar, vid Kville kyrka och
Fjällbacka (se d. o.) municipalsamhälle
vidgade till mindre slättbygder. 5,485 har åker,
4,350 har skogs- och hagmark (i östra K.).
Jämte jordbruk fiske (fisklägen: Fjällbacka,
Dyngö) och stenindustri. Om järn- och
landsvägar se kartan vid art. Bohuslän.
Tillhör Norrvikens fögderi och domsaga.
Kville, socken, omfattande större delen av
Kville härad (se ovan); 159,95 kvkm, 4,993
inv. (1930). 4,319 har åker, 3,600 har
skogs-och hagmark. I norra K. ligga Fjällbacka
municipalsamhälle och kapellförsaml. (se
Fjällbacka). Ingår i K., Bottna, Svenneby och
Fjällbacka pastorat i Göteborgs stift,
Vikornas södra kontrakt.
Kvillinge, socken i Östergötlands län, Bråbo
härad; 128,46 kvkm, 4,772 inv. (1930). 2,157
har åker, 8,046 har skogs- och hagmark. I K.
Fridhem, tillhörigt prins Karl, Åby
järnvägsknut (omkr. 2,000 inv.) och vid Loddby (omkr.
300 inv.) sulfitfabrik. Ingår i K. och
Simons-torps pastorat i Linköpings stift, Norrköpings
kontrakt. Se vidare Bråbo (med karta).
Kvina, älv i Sorlandet, Norge, huvudsaki.
inom Vestagder fylke; flodområde 1,401 kvkm,
disponibel effekt 194,600 hkr, utbyggd 8,000
hkr. Utfaller i Fedafjorden s. om Flekkefjord.
Kvinkvennät, tid av fem år.
Kvinnestad, socken i Älvsborgs län, Gäsene
(se d. o.) härad, inom Svältorna, s. v. om
Herrljunga; 20,32 kvkm, 296 inv. (1930). 405
har åker, 1,363 har skogs- och hagmark.
Ingår i Nårunga, Skogsbygdens, Ljurs,
Orn-unga, K:s och Asklanda pastorat i Skara stift,
Kullings kontrakt.
Kvinnliga kontoristföreningen i Stockholm,
se Kontoristföreningar.
Kvinnliga missions arbetare, en 1894 på
initiativ av fröken Fredda Hammar grundad
missionsorganisation, som understödjer andra
missionssällskap och driver självständig
verksamhet. Dess viktigaste missionsfält äro i
Nordafrika (bland muhammedanska kvinnor
i städerna Bizerte och Tunis) samt i staten
Cöoch Behar i n. ö. Bengalen. Organ: När
och Fjärran (10 nummer årligen). G. Lbrg.
Kvinnlig idrott. Kvinnor ha sedan länge
deltagit i, förutom gymnastik och lek.
täv-lingsmässigt utövade sport- och
idrottsöv-ningar, t. ex. simning, lawntennis, ridning,
golf, fäktning samt vinteridrotter. Efter
världskriget började de intressera sig även
för allmän idrott. Ett internationellt
förbund, Fédération sportive féminine
internatio-nale (F. S. F. I.), bildades 1921 i Paris och
anordnade 1922 där de »första olympiska
spelen för kvinnor» med tävlingar i löpning,
hopp och kast. Efter ett besök av en engelsk
kvinnlig idrottstrupp i Göteborg och
Falkenberg sept. 1925 uppstod Sveriges
kvinnliga idrottsförbund, som arrangerade
»andra internationella kvinnliga
idrottsspe-len» (då internationella olympiska kommittén
ansåg sig ha ensamrätt till namnet olympiska
spel, måste detta namn tagas) 27—29 aug. 1926
i Göteborg. Åtta nationer deltogo, och
Sve
rige blev tredje, efter England och Frankrike.
»Tredje internationella kvinnliga
idrottsspe-len» skola hållas 1930 i Prag. — Sveriges
kvinnliga idrottsförbund ersattes nov. 1927
med en kommitté i Svenska idrottsförbundet,
som instiftgt såväl distrikts- som svenska
mästerskapstävlingar i kvinnlig allmän idrott.
Jfr Idrottsmärke, sp. 428—429. —
Medan de flesta äro ense om övningsidrottens
och lekens välgörande inflytande på
kvinnorna, äro meningarna synnerligen delade
beträffande tävlingsidrotten, särskilt utpräglat
manliga grenar av allmän idrott. Litt.: J. F.
Rogers, »Athletics for women» (1924). Jfr
uppsatser av G. Frostell och E. Lilie i
Sveriges Centralförening för Idrottens
Främjande, Årsbok (1929). Å. S-n.
Kvinnoemancipation, beteckning för
kvinnans höjande till rättslig och social
likställighet med mannen. Jfr Kvinnorörelsen.
Kvinnofrid (fsv. qvinnafriper), den särskilda
frid (jfr d. o.), som skyddade kvinnan. Brott
mot k., d. v. s. våldtäkt, kvinnorov, blevo enl.
edsöreslagarna edsöresbrott (se Ed söre). I
1734 års lag räknas de ej som
edsöresförbry-telser. Jfr Fridsbrott. K. G. Wn.
Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar,
stiftat 1895, har till ändamål att sprida
kunskap om och intresse för Sveriges sjöförsvar.
K. verkar genom föredrag, skrifter m. m. och
genom att utdela pris för yrkesskicklighet
till flottans manskap. 1905 anskaffade k.
fullständig utrustning för 100 sjuksängar till
ett lasarettsfartyg. ö-g.
Kvinnoklubben, i Stockholm 1887 bildad
sammanslutning av kvinnor för rekreerande
umgänge, föredrags- och diskussionsaftnar etc.
K. hyr från 1919 lokal med bibliotek,
klubbrum o. dyl. i ett hus, som tillhör ett av
klubbmedlemmar bildat och lett fastighets-a.-b.
Sommarhem hyres i stadens närhet. Inom K.
finnes en systuga, urspr. stiftad till förmån
för Rädda barnen. Ärl. sändes en större mängd
här sydda kläder till utdelning bland fattiga
barn i Norrbotten. K:s medlemsantal har
varierat mellan 300 och 400. H. Bin.
Kvinnors nattarbete. Frågan om kvinnors
nattarbete har behandlats vid flera
internationella kongresser, och 1906 antogs en
internationell konvention med
förbudsbestämmel-ser ang. sådant arbete, vilken underställdes
regeringarna i ett flertal länder. Sverige
ratificerade denna konvention 1909 och antog en
lag av 20 nov. s. å., som förbjuder nattarbete
för kvinnor inom sådan industriell
verksamhet, vari flera än 10 arb. sysselsättas. Vid
dylikt arbetsställe skall kvinna tillförsäkras
oavbruten ledighet från arbetet minst 11 tim.
varje dygn, vilka vid säsongarbete kunna få
inskränkas till 10; tiden 10 e. m.—5 f. m.
skall ingå i denna ledighet. Undantag äro
medgivna, då arbetets regelbundna gång
avbrutits av naturhinder el. olyckshändelse samt
vid arbete med varor, som äro underkastade
hastig förskämning. — Krav på
nattarbetslagens upphävande el. revidering ha från vissa
håll framställts. Den har ansetts medföra
inskränkning i kvinnornas förvärvsarbete och
vara mindre nödvändig efter 8-timmarslagens
införande. G. H. v. K.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
