- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
389-390

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389

Kväveoxid—Küchler

390

1913 härrörde endast omkr. 10 % av den
totala världsproduktionen av kväve från de
syntetiska kväveindustrierna, under det att
1928/29 nära 60 % framställdes på syntetisk
väg, samtidigt som produktionen under den
tid tabellen omfattar nära tredubblats. Till
denna enorma utveckling har bidragit dels
världskrigets stora efterfrågan på
salpetersyra för krigsändamål, dels jordbrukets
ständigt ökade behov av kvävegödselmedel. Att
ha tillgång till kväve är lika viktigt i
freds-8om i krigstid, och de flesta betydande länder
ha därför numera förskaffat sig möjligheter
att inom det egna landet tillverka syntetiskt
kväve. — Litt.: E. Hägglund, »Kvävet, dess
tillgodogörande och betydelse» (1921); B.
Col-björnsen, »Om konstgödselmedel och deras
framställning» (1929). B. C.

Kväveoxid, Kväveoxidül, Kvävepentoxld,
kem-, se Kväveföreningar.

Kvävesamlande bakterier el.
Kväve-fixerande bakterier, de
bakteriegrupper, som ha förmågan att för sitt
kvävebehov tillgodogöra sig elementärt kväve ur
atmosfären. De viktigaste hithörande
organismerna äro de i symbios med baljväxterna
levande bakterierna (se Ba 1 j väx t b a k t
e-r i e r) samt de fritt levande
Azotobacter-arterna (se Azotobacter) och de
anae-roba smörsyrebakterierna. Chr. B-l.

Kvävetetroxld, Kvävetrioxld, kem., se
Kväveföreningar

Kvävevätesyra, ooiganisk kväveförening,
HN3, vars salter kallas azider. Natriumazid,
Na N3, framställes genom inverkan av
kväve-oxidul på natriumamid, Na NH2, vid 190° C,
och ur aziden frigöres syran genom försiktig
destillation med utspädd svavelsyra. K. är
en vattenklar, flyktig vätska, med oangenäm
lukt och svagt giftig samt, liksom vissa av
dess salter, ytterst explosiv. Av dem har
blyazid, Pb(N3)2, fått användning bl. a. som
antiknackmedel i bensinmotorer. Se A z i d e r
och Initialsprängämnen. G. S-ck.

Kvävning, upphörande av gasutbytet
mellan en organism och det omgivande mediet.
Orsaken kan ligga i den inre andningen (se
Andning), ss. vid vissa förgiftningar
(cy-anväte), i otillräcklig blodström, blodets
ändrade egenskaper (koloxidförgiftning) eller i
yttre andningen genom gasutbytets
upphörande i lungorna. Mekaniskt hinder för
andningsrörelserna (yttre tryck, sammanfallna
lungor, t. ex. vid sår genom bröstväggen),
förlamning av andningscentrum (»asfyxi») el.
förlamning, resp, kramp i andningsmusklerna,
mekaniskt hinder för luftstiömmen
(drunkning) el. gastransporten genom lungblåsorna
(lungödem m. m.) el. olämplig
sammansättning av den inandade luften (t. ex. i
brunnar) kunna sålunda framkalla kvävning. Ljd.

Ky., förk. för Kentucky.

Kyathos [ky’-], grek., mindre dryckeskärl
av lera med högt uppskjutande grepe (se
bild). Det
begagnades till att ur
blandningskärlet
(se Krater) hälla
vinet i
dryckesbä-garna. I det at-

tiska målkärlssystemet var k. den minsta
enheten = 0,0456 L

Kya’xares [ky-], medisk konung (reg. omkr.
630—585 f. Kr.), det mediska rikets
egentlige grundläggare. Frigjorde helt landet från
Assyrien och förstörde (trol. 606), i förening
med Babyloniens härskare, Nineve. Han
efterträddes av sonen Astyages (se d. o.).

Kybele och Attis. Romersk skulptur, omkr. 300 e. Kr.

Kybele [ky’-] (grek. Kybe’le, lat. Cy’bele),
grek, och rom. myt., det frygiska namnet på
den i Mindre Asien dyrkade naturgudinna,
som ofta kallades Magna Mater (Den stora
modern) och identifierades med den grekiska
gudinnan Rhea, Zeus’ moder. Hon dyrkades
på bergen; hennes heliga djur var lejonet.
Senare blev hon också borggudinna och
framställdes med murkrona på huvudet. Hennes
älskade var Attis (se d. o.), och i en vilt
extatisk kult, som har sin grund i
vegeta-tionskulten, var hon förenad med honom.
Hennes präster voro eunucker. K:s kult kom
tidigt till Grekland utan att där få någon
större betydelse. 204 f. Kr. infördes den i
Rom. Romarna voro själva förbjudna att
deltaga i kulten, men vid början av kejsartiden
blev den mycket populär. Magna Maters
kult var en av kejsartidens viktigaste
religionsformer och ingick förbund med
Mithras-dyrkan. . M. Pn N-n.

Kyburg [ki’bork], slott i schweiz. kantonen
Zürich, 5 km s. om Winterthur; nu historiskt
museum. Tillhörde 1264—1424, såsom arv
efter grevarna av K., huset Habsburg, och
titeln »greve av K.» ingick i österrikiske
kejsarens titel.

Küchenmeister [ky’^onmaistor],
Friedrich, tysk läkare (1821—90), var den förste,
som utredde binnikemaskens utveckling.

Küchler [ky’klor], Albert, dansk målare
(1803—86). Var i Köpenhamn elev av
Eckers-berg, målade humoristiska små genrebilder
och var från 1830 en levnadsglad medlem av
den nordiska konstnärskolonien i Rom, där
han mest målade idylliska genrer ur
folklivet. Påverkad av den tyska nazarenska

Ord, som saknas under

K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 23 20:36:32 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free