Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Kväveindustri
388
Birkeland och E y d e igångsatte sin
försöksanläggning vid Ankerlökken i Norge,
där den av dem uppfunna s. k.
Ijusbågspro-cessen tillämpades. Sedan denna tid ha flera
nya kvävebindningsprocesser sett dagen, och
den vid 1900-talets början befarade
världs-bristen på kväve har blivit avlägsnad.
Syntetisk k. har särskilt under och efter
världskriget undergått en storartad utveckling.
De viktigaste metoderna för luftkvävets
bindande äro följ.: 1) ljusbågsprocessen, 2)
kalkkväveprocessen och 3) den direkta
ammo-niaksyntesen. Ljusbågsprocessen är numera,
framför allt genom den direkta
ammoniak-syntesen, satt på avskrivning, men dess
betydelse som pioniär på
kvävebindningsområ-det kommer dock att för all framtid bli
bestående.
1. Ljusbågsprocessen. Ilär åstadkommes
luftkvävets bindande genom att luft upphettas i
elektrisk ljusbåge till omkr. 3.000°, varvid
luftens kväve och dess syre bilda kväveoxid
(NO), vilken gas med ytterligare mängd syre
överföres till kvävedioxid oeh sedermera till
salpetersyra, som vidare bearbetas på olika
kväveföreningar. Omsättningen till kväveoxid
är synnerligen ofullständig, och den luft, som
lämnar ljusbågen, har en halt kväveoxid, som
A
uppgår till endast omkr. 2 %. Metoden är
synnerligen energislukande; per ton bundet
kväve förbrukas omkr. 70.000 kwt. Metoden
har därför huvudsaki. kommit till
användning i Norge, där man kan räkna med
synnerligen billig vattenkraft.
2. K al kkväveprocessen, som uppfanns
ungefär samtidigt som ljusbågsprocessen började
utnyttjas industriellt, grundar sig på
kalciumkarbids förmåga att vid högre temp.
binda luftens kväve. Den reaktion, som
därvid äger rum, kan åskådliggöras med formeln:
CaC2 H
kalciumkarbid
N,
CaCN2
kväve kalciumcyanamid
C
kol
Fabrikationsschema för framställning av ammoniak
och salpetersyra enligt Fauser. A elektrolysörer för
framställning av vätgas, B gasklocka för vätgas, C
kompressor, D gasklocka för blandning av kvävgas
och vätgas, F, G värmeutbytesapparat, I katalysator,
JU vattenkylare, N värmeutbytesapparat, O
ammoniak-kylare, P ammoniakavskiljare, Q cirkulationspump,
S blandningskammare för ammoniak och luft, T
för-bränningselement, 17 blandningskammare för vätgas
och kvävgas, W absorptionstorn för salpetersyra.
Ord, som saknas under
De grundläggande arbetena ba på detta
område utförts av Frank och C a r o, och
de första större anläggningarna för
framställning av kalkkväve el. karbidkväve, som
produkten stundom brukar kallas, datera sig
från 1905, då fabrikerna i Westregeln och
Piano d’Orta började sin industriella
verksamhet. I Sverige ha försök med
framställning av kalkkväve ägt rum sedan 1906, men
först 1913 kom tillverkningen i gång i större
skala vid Stockholms Superfosfat Fabriks
a.-b:s anläggningar vid Ljungaverk. Ung.
samtidigt upptogs även kalkk
vävetillverk-ning vid Alby, vilket verk numera även
äges av ovannämnda bolag. Jfr
Cyanför-e n i n g a r och K a l k k v ä v e.
3. Den direkta ammoniaksyntesen. Den
direkta ammoniakmetoden var redan före
världskriget tekniskt utformad av H a b e r, men
sitt verkliga uppsving rönte metoden i
Tyskland under själva kriget. Även efter
detsamma har utvecklingen fortskridit i mycket
raskt tempo, och den är nu den absolut
dominerande av alla de syntetiska metoderna för
luftkvävets bindande. Den ursprungliga
Ila-bermetoden (se A m m o n i a k, sp. 855) har
sedermera modifierats och fullkomnats bl. a.
i Frankrike av C 1 a u d e, i Italien av
Fauser och C a s a 1 e, i Amerika av det
statliga forskningslaboratoriet för kvävefrågor
m. fl. Numera fås ammoniaken i allm. såsom
100%-ig flytande el. gasformig ammoniak,
vilken ammoniak sedermera kan bearbetas på
ammoniakföreningar eller omvandlas till
salpetersyra genom oxidation med luft el.
syrgas (se Salpetersyra). Vidstående bild
återger ett fabrikationsschema för
ammoniak-framställning och framställning av
salpetersyra enl. Fauser, ett system, som numera
utnyttjas även i Sverige vid Ljungaverk.
Nedanstående tabell anger de olika
kväve-industriernas inbördes förhållande och däri
inträdda förskjutningar. För
fullständighetens skull upptages där även produktionen
av chilesalpeter och ammoniak, erhållen som
biprodukt vid gas- och koksverk.
Världsprodaktionen av kväve i 1,000 ton
(beräknat som kväve):
1913 1923 1926 1927 1928
-24 -27 -28 -29
Biproduktsammoniak 270 315 371 422 427
Chilesalpeter ...... 410 339 200 390 490
Kalkkväve ........... 40 104 180 204 210
Ljusbåsrsprocessen ... 20 351
Den direkta ammo- / 514 708 986
niakprocessen ......... 10 265’
Summa 750 1,058 1,265 1,724 2,118
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
