Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Kylmaskin
398
el. de kroppar etc., som skola kylas, och att
avge detta värme på annat håll (t. ex. i det
kylvatten, som vanl. kommer till användning
för ändamålet). Till grund för de flesta k.
ligger det förhållandet, att en vätska, då den
avdunstar, el. en sammanpressad
(komprimerad) gas, då den får utvidga sig, absorberar
betydande värmemängder, d. v. s. »alstrar
kyla». Ett ex. på det förra fallet får man,
om man bestryker huden med en lätt
avdunstande vätska, t. ex. eter, då en tydlig
förnimmelse av kyla uppstår. Ett allmänt
begrepp om förloppet får man lättast genom att
följa kretsloppet i en s. k. k a 1 1 u f t m
a-s k i n, i vilken kylmediet är luft. Denna
in-suges medelst en kompressor från det rum,
som skall kylas, och sammanpressas i
kompressorn, varvid den blir varmare. Från
kom-ftressorn ledes den fortfarande komprimerade
uften genom en kylare, i vilken det genom
kompressionen alstrade värmet avges till
fram-strömmande kylvatten och luften får ung.
samma ternp. som detta. Därefter får luften
utvidga sig i en expansionscylinder — varvid
dess temp. sjunker — och går från denna ut
i kylrummet, varefter kretsloppet
återupprepas. —• I stort sett kan man skilja på två
olika slag av k., näml, kompression
s-och absorptionsmaskiner. Kylmediet
är i vanliga fall någon gas, som lätt kan
förtätas till flytande form el. absorberas av en
vätska (vanl. kolsyra el. ammoniakgas men
även t. ex. svavelsyrlighet).
Lindes kompressionskylmaskin t. ex.
arbetar med ammoniak, som befinner sig i ett
kretslopp mellan maskinens tre
huvudapparater, kompressorn, kondensorn och
köldgeneratorn. Kompressorn är en
dubbelverkande sug och tryckpump, vars kolv
för varje slag å ena sidan suger till sig
ammoniakgas från generatorn och å andra sidan
trycker denna vidare till kondensorn. Denna
består av ett rörsystem, omgivet av ständigt
rinnande kylvatten. I kondensorn förtätas
gasen under inverkan av pumptrycket och
den lägre temp. till flytande ammoniak, och
det därvid alstrade värmet bortgår med
kyl-vattnet. Generatorn utgöres likaledes av ett
rörsystem, som upptar den flytande
ammonia-ken från kondensorn och vars rör äro
nedsänkta i en koksalt- el. klorkalciumlösning.
På grund av det i generatorn rådande lägre
trycket —- som dels med nödvändighet
uppstår vid gasens förtätning till vätska och dels
åstadkommes genom pumpens sugverkan —
förgasas animoniaken, varvid saltlösningen
berövas det för förgasningen erforderliga
värmet och får en temp. av —10° till —20° C.
Salthalten gör, att lösningen icke stelnar till
is utan kan ledas i rör till de ställen, som
skola kylas, varifrån den åter får rinna
tillbaka till sin behållare för att på samma sätt
åter nedkylas. Vid isfabrikation nedhängas
fyrkantiga, med vatten fyllda plåthinkar, s. k.
i s c e 1 1 e r, i saltlösningen, där deras
innehåll hastigt fryser till is.
Bild 1 ger ett begrepp om principen för en
periodiskt arbetande absorptionskylmaskins
arbetssätt. Om en behållare, A, innehållande
en konc., flytande ammoniaklösning, upphet-
Ord, som saknas under
tas till omkr. 100° C, avskiljer sig
ammonia-ken i form av gas och går över till den
medelst kylvatten avkylda behållaren B, där
den på grund av trycket och den lägre temp.
kondenseras. Om nu
behållaren A avkyles, avdunstar åter
animoniaken i B och absorbe
ras av vattnet i A, varvid
temp. i B sjunker. Dylika
apparater förekomma även i
praktiskt bruk men äro då
givetvis något mera
komplicerade. Ännu mera
komplicerad blir anläggningen, om
processen skall genomföras i
form av ett kontinuerligt
kretslopp, vilket är det
vanligaste. — Den i Sverige mest
kända och använda kontinu-
erligt arbetande absorptionskylmaskinen är
Platen-Munters’, i vilken kretsloppet
genomföres utan alla ventiler eller rörliga
delar (pumpkolvar etc.), en konstruktion, som
tidigare ansetts nästan omöjlig att
åstadkomma, emedan cirkulationsprocessen icke
kan genomföras utan tryckförändringar. Då
inga ventiler förekomma, måste å andra sidan
det totala trycket överallt i apparaten vara
lika stort men likväl en avdunstning och
kondensering av kylmediet åstadkommas.
Detta möjliggöres genom tillämpning av
vätskors naturliga förmåga att till en viss
gräns avdunsta oberoende av omgivande
in-differenta gasers tryck. Denna avdunstning
fortgår, tills den avdunstade gasen nått
sitt s. k. m ä 11 n i n g s t r y c k. Så förhålla
sig t. ex. ammoniak och vätgas, som
användas i Platen-Munters’ apparat. För att den
nödvändiga minskningen av ammoniakångans
tryck i köldgeneratorn och absorbatorn skall
kunna försiggå, utan att det totala trycket
sän-kes, låter man så mycket vätgas vara
närvarande, att dess tryck motsvarar det önskade
tryckfallet hos ammoniakångan. Om t. ex.
ammoniakångans tryck i kokaren och kondensorn
är 12 kg per kvcm och man önskar, att dess
tryck i generatorn skall vara 3 kg (vilket
motsvarar ammoniakens mättningstryck vid
ung. —10° C), skall vätgasens (partial-)tryck
utgöra 9 kg. Förloppet i apparaten är följ,
(bild 2). .Vid upphettning av den s. k.
kokaren, A, utdrives den i det där befintliga vatt-
Bild 2.
i, torde sökas under C.
Bild 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
