Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Kylon—Kymmene a.-b.
400
net lösta ammoniaken och inträder i ängform
i kondensorn B. Samtidigt utdrives vätgasen
från denna del av apparaten, emedan
ammo-niakångan har högre tryck. I den
vatten-kylda kondensorn förtätas ammoniakångan
på grund av det höga trycket och den
relativt låga temp. till vätska. Denna rinner på
grund av sin tyngd ned i köldgeneratorn C,
där ammoniaken avdunstar i den vätgas, som
utfyller denna del av apparaten. Här är näml,
ammoniakångans tryck lågt (på grund av den
föregående kondenseringen). Emellan
generatorn och absorbatorn D fullgör vätgasen ett
kontinuerligt kretslopp, i det att å ena sidan
blandningen av den tunga ammoniakångan
och vätgasen sjunker till bottnen av
generatorn (på grund av ammoniakångans tyngd)
för att i absorbatorn befrias från ammoniak,
medan å andra sidan den rena, lättare
vätgasen stiger uppåt och åter ingår i
generatorn. I absorbatorn låter man (genom röret
F) praktiskt taget ammoniakfritt vatten från
kokarens botten rinna fram över ett system
av brickor, varvid vattnet absorberar
ammoniaken i den från generatorn kommande
gasblandningen och på så sätt återför den till
kokaren (genom röret E). Denna vattnets
cirkulationsrörelse åstadkommes genom att
återgångsröret E från absorbatorn till
kokaren utvändigt tillföres värme från
värmekällan, varvid ammoniaklösningen stiger uppåt.
Frånvaron av rörliga delar och processens
genomförande utan maskinella anordningar
göra dessa apparater särskilt lämpliga för
hushåll såsom ersättning för isskåp o. s. v. —
I övrigt finnas olika
kylmaskinskonstruktio-ner i mängd.
Konstgjord kylning spelar numera en stor
roll icke blott i varma länder, där man
mångenstädes har anläggningar för avkylning
av bostäder, arbetsrum, teatrar o. dyl., utan
över hela den civiliserade världen, särskilt
vid transport och lagring av livsmedel, där
det gäller att längre tid upprätthålla en
konstant temp. (kött, fisk, smör, frukt).
Järnvägsvagnar, lastrum på fartyg och hela
lagerlokaler förses i sådant syfte med
kylmaski-neri (frysrum, kylskåp el. dyl.). O. B-n.
Kylon [ky’-], högättad atenare, som omkr.
630 f. Kr. (denna tidsuppgift är dock bestridd)
sökte tillvälla sig envåldsmakten i Aten.
Försöket omintetgjordes, varvid alkmaionidernas
släkt ådrog sig en blodskuld, som länge kom
att spela en roll i atensk politik och bl. a.
drev denna släkt i landsflykt. M. Pn N-n.
Külpe [ky’l-], O s w a 1 d, tysk filosof och
psykolog (1862—1915). Var 1887—94 assistent
vid Wundts psykologiska institut och blev
1894 prof, i filosofi och estetik i Würzburg,
1909 i Bonn, 1913 i München. K. var ledaren
av den s. k. Würzburgerskolan, som söker
göra även det högre själslivet, tänkandet och
viljandet, till föremål för experimentella
undersökningar. Bland hans arbeten må nämnas
»Grundriss der Psychologie» (1893),
»Einlei-tung in die Philosophie» (1895) och hans
filosofiska huvudarbete, »Die Realisierung» (d. 1
1912; d. 2—3 1920—23, postumt). G. O-a.
Kylskåp, ett i en fast inredning (t. ex. i
kök, livsmedelsbutiker, fartyg) inbyggt för-
Ord, som saknas under
varingsrum, där låg temp. kan hållas till
födoämnens skyddande mot förskämning o.
dyl. Jfr Is skåp och K y 1 m a s k i n.
Kylvagn, järnvägsvagn för transport av
ömtåliga födoämnen (fisk, kött o. dyl.). Är
utrustad med anordningar för kylning (is,
kylmaskin) samt isolerad med dåliga
värmeledare (se Isolering). G. H-r.
Kylvatten, se Förbränningsmaskin, sp.
188.
Kyma [ky’-], K y m a’t i o n (av grek, kyma,
våg), bladliknande listornering, skulpterad el.
målad, som
utbildats inom den
grekiska byggnadskonsten. Bild 1
återger s. k.
do-riskt k., bild 2
echinus- el. joniskt
k., även kallat
äggstav el. ägglist, bild 3 lesbiskt k.
el. b 1 a d 1 i s t.
Bild 2.
Bild 3.
Kymas [kymä’s], kem., se Löpe.
Kymbo, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, s. ö. om Falköping; 19,80 kvkm, 295
inv. (1930). Begränsas i ö. av Tidan och
tillhör i v. Falbygden (se d. o.). 717 har åker,
1,047 har skogs- och hagmark (i ö.). Ingår i
Valstads, K., Vättaks och Suntaks pastorat
i Skara stift, Vartofta kontrakt.
Kyme [ky’-], forngrekisk stad i landskapet
Eolien, på Mindre Asiens v. kust. Koloni från
K. var Cumae (se d. o.) i Kampanien.
Kümmel [ky’-], ett slags tyskt
kumminbrännvin.
Kymmene [ky’-], fi. Ky’mi, socken i Viborgs
län, Finland, vid Kymmene älvs mynning;
240 kvkm, 17,069 inv. (1929), finsktalande.
Betydande träförädlingsindustri: Karhula (se
d. o.) fabriker m. fl. I K. ligger även
Svensksund (se d. o.). O. Brn.
Kymmene a.-b. [ky’-], industriföretag i
Finland och landets största papperstillverkare
(aktiekap. 225 mill. fmk). Äger och förvaltar
omedelbart Kymmene fabriker i Kuusankoski
socken invid Kymmene älv, bestående av
Voikka bruk (grundat 1897) vid Voikka fors
och de ett stycke längre ned vid
Kuusankoski fors belägna Kymmene och
Kuusankoski bruk, båda grundade 1872—74. Dessa
tre bruk anlades urspr. av tre särskilda
bolag, vilka 1904 sammanslötos till
Kymmene a.-b. Ärstillv. 65,000 ton
tidnings-och 20,000 ton skriv- och tryckpapper samt
60,000 ton trämassa och 50,000 ton
sulfitcellulosa. Dessutom innehar bolaget
bestämmanderätten i följ, dotterbolag: 1)
Kis-sakoski a.-b., med träsliperi i Hirvensalmi
socken, tillv. 5,000 ton; 2) a.-b.
Strömsdal-Juantehdas, som äger Strömsdals bruk i
Muu-ruvesi socken, tillv. 3,000 ton trämassa och
K, torde sökas under C.
Bild 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
