Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Köligruppen—Köln
484
strand medelst spel och vindor kullvända ett
fartyg, så att hela ena sidan och kölen komma
över vattnet, till underlättande av reparation,
förhydning el. dyl. K. förekommer numera
sällan, enär docka el. upphalningsslip vanl.
står till buds. J. G. B.*
Köligruppen, seKaledoniska
bergskedjan och Sverige, geologi.
Köiingared, socken i Redvägs härad,
Älvsborgs län, och Vartofta härad, Skaraborgs
län; 73,33 kvkm, 645 inv. (1930), därav i
Vartofta 13,75 kvkm, 86 inv. Genomflytes i
sjö-rikt lopp av Tidan och begränsas i n. v. av
sjön Lönnern (i Ätrans system); höglänt
skogstrakt (240—330 m ö. h.). 832 har åker, 5,148
har skogs- o. hagmark. Egendomar: Ärås och
Kölingsholm. Ingår i Böne, Knätte. Liareds,
Fivlereds o. K:s pastorat, Skara stift,
Redvägs kontr.
Köliskiffi ar, se Sverige, geologi.
Köller [kö’-], Ernst Matthias von,
preussisk ämbetsman (1841—1916). Var 1881
—88 konservativ led. av tyska riksdagen, blev
1889 understatssekr. för Elsass-Lothringen
samt var okt. 1894—dec. 1895 preussisk
inrikesminister och 1897—1901 överpresident i
prov. Schleswig-Holstein. Som sådan sökte
han genom hänsynslösa kraftätgärder
undertrycka alla danska nationalitetssträvanden
bland befolkningen i Nordslesvig. Hans
metoder (»Köllerpolitiken») åsyftade bl. a. att
genom stränga polisåtgärder till det yttersta
försvåra det danska föreningslivet, att
omöjliggöra skolbesök i Danmark genom att
fråntaga de föräldiar, som sände sina barn till
danska skolor, målsmanskapet över barnen
o. s. v. Tvångsåtgärderna väckte mycken
bitterhet, och de dansksinnade vunno under
trycket i inre konsolidering och nationell
motståndskraft. Förflyttad 1901 till
Elsass-Lothringen som statssekr., förde K. där en
hänsynsfullare gränsmarkspolitik. ITan avgick
1908. Jfr M. Mackeprang, »Nordslesvig 1864
—1909» (1910). V. S-g.
Kölleryds hed (S k ä 1 1 i n g e hed), hed i
Skällinge socken, Halland. Där överraskades
natten till 22 febr. 1612 Kristian IV av
svenska trupper under hertig Johan och Jesper
Mattson Krus, blev slagen och flydde till
Var-berg. Jfr Barneko w, Chr. (1556—1612).
Kölliker [kö’-], Albert von,
schweizisktysk anatom (1817—1905); prof, i Würzburg
1847—1902, som då
blev den anatomiska
forskningens
medelpunkt. K. var en av
den moderna
vävnads-lärans främsta
ban-brytare; hans
»Hand-bucb der Gewebelehre
des Menschen» (1852)
blev förebilden för all
senare behandling av
ämnet. Detsamma
gäller »Entwicklungsge-schichte des Menschen
und der höheren Thie-
re» (1861). På histologiens alla områden
gjorde K. viktiga upptäckter: han fastslog,
att spermierna äro en könsprodukt, icke
parasiter, som man tidigare trott, han
isolerade den glatta muskulaturens element
och utredde deras förekomst särskilt i
blodkärlen; han undersökte gangliecellernas
byggnad och förbindelse med nervtrådarna. Även
hans »Entwicklungsgeschichte der
Cephalo-poden» (1844) var banbrytande. Mot
darwinismen uppträdde han fientligt. Bland hans
lärjungar märkas Gegenbaur, Haeckel och G.
Retzius. Led. av sv. Vet.-akad. 1882. E-k N-d.
Kölln [kö-], se Berlin, sp. 56.
Köln [kö-], Köln am Rhein, preuss.
Rhenprovinsens största stad och huvudstad i
reg.-omr. K. (3,977,83 kvkm, 1,432,191 inv.
1925), vid Rhen, på den mellan Rhenska
skifferbergen trattformigt inträngande
brunkols-förande slätten Kölner Bucht; 693,319 inv.
K:s Altstadt ligger halvcirkelformigt på v.
flodstranden innanför Ringgatorna, ståtliga
promenader på platsen för de forna
befästningarna. Dessa uppfördes mellan 1200 och
1250 och utbyggdes med nio porttorn men
raserades efter 1881. Neustadt växte
därefter strålformigt ut från Ringgatorna, och
senare ha förstäder införlivats, så att K. nu
sträcker sig 12 km längs vänstra
Rhenstran-den och 8 km längs högra. Här ligga, mitt
emot Altstadt, Deutz, ö. därom
industriförstaden Kalk och längre nedför floden
Miil-heim. Till Deutz leda från Altstadt tre broar,
den imposanta Hohenzollernbron, Hängbron,
uppförd 1913—15, och Sydbron, huvudsaki.
för järnvägstrafik. 1929 öppnades för trafik
en bro till Mülheim, Europas största hängbro,
1,3 km lång; mellersta spannvidd 315 m.
K. var under medeltiden en kyrkornas stad
och bär alltjämt denna prägel. I Altstadt
med dess trånga gator finnas även flera väl
bevarade medeltida profanbyggnader. Nära
Hohenzollernbron ligger centralstationen,
uppförd 1890—94, senare utvidgad och nu en av de
största i Europa. Nära denna, 19 m över flodens
yta, ligger den berömda domen, ett storslaget
exempel på tysk höggotik (bild 1, 4, 6—9).
Grundstenen till domkyrkan, en femskeppig
anläggning med treskeppigt tvärskepp och
po-lygont kor, lades 1248 på platsen för en s. å.
eldhärjad katedral från 800-talet. Domens
förste arkitekt torde ha varit mäster Gerhard
von Rile. Hans sonson mäster Johannes
fullbordade koret, som invigdes 1322. Koret
avskildes från det under byggnad stående
långhuset med en mur, vilken först 1863 kunde
rivas ned. Västtornen påbörjades 1347 efter
ritningar av mäster Miehael, vilken
sannolikt även förändrade det som treskeppigt
påbörjade långhuset till femskeppigt, i
överensstämmelse med koret. 1560 avstannade
arbetet alldeles, och långhuset täcktes med
provisoriskt tak samt uppläts till gudstjänst.
Främst genom konstforskaren Sulpice
Bois-serées praktverk över domen 1822—31
väcktes intresset för den storartade anläggningen,
och 1842—80 färdigbyggdes den av E. F.
Zwirner och R. Voigtel i anslutning till de
ursprungliga planerna. Västfasadens två torn,
161 m höga, ha genombrutna spiror. I koret
och i de sju kapellen runt detta finnas
konstnärligt betydande skulpturarbeten och
målningar, bl. a. en triptyk från 1420-talet av
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
