Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kökkenmödding, Kjökkenmödding el. Skaldynge - Kökslatin - Köksträdgård - Köl - Köl (botanik) - Köla - Kölaby - Kölbåge - Kölcsey, Ferenc - Köldblandning - Köldfront - Köldpoler - Köldsinne - Kölen - Kölfotingar - Kölhalning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Kökslatin—Kölhalning
482
kjökkenmöddingar» (i Ymer 1902); J.
Déche-lette, »Manuel d’archéologie préhistorique», I
(1908; med litt.-anv.). H. R-h.
Kökslatin, spenamn på felaktigt och
barbariskt latin.
Köksträdgård, se Trädgård.
Köl, i en fartygskropp en av de viktigaste
byggnadsdelarna, som förenar spant, stävar
ooh bordläggning med varandra. På
träfartyg (bild 1) består k.
av ett eller flera
sammanfogade, fyrkantiga
timmer (A). I övre
delen och i k:s
längdriktning upphugges en
ränna, spunning (B),
där den understa
bord-läggningsgången inpassas. Är k.
hopfogad av två timmer
över varandra med spunningen h. o. h. i det
övre, kallas den säkerhetsköl. Under
k. spikas 1 ö s k ö 1 e n (C) för att skydda
fartyget vid grundstötning. — På järnfartyg
är k. antingen
vertikal (bild 2)
och består då av
ett valsat
plattjärn (A), till
vilket kölstråksplå-tarna (B) äro
ned-bockade och nita
de, eller också
horisontal (bild 3),
då ingen egentlig
köl förekommer utan endast en grövre
kölplåt (A), till vilken kölstråksplåtarna nitas.
På större fartyg begagnas vanl. dubbel kölplåt
och stundom under
denna en dockköl,
motsvarande
löskölen på träfartyg.
Till minskande
av rullningen,
särskilt vid
horisontal k., förses
större faityg med
särskilda slingerkö-
lar. Undervattensbåtar förses som en
säkerhetsåtgärd med lösköl av bly el. järn, avsedd
att lösgöras inifrån båten och därigenom
minska dess vikt. Ax. L.;ö-g.
Köl, bot., se Fjärillik.
Köla, socken i Värmlands län, Jösse (se
d. o.) härad, vid norska gränsen; 239,90 kvkm,
2,465 inv. (1930). Genomflytes av Kölaälven.
3,245 har åker, 17,654 har skogs- och
hagmark. Egendom och fabrik: Adolfsfors (se
d. o.). Ingår i K., Järnskogs och Skillingmarks
pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Kölaby, socken i Älvsborgs län, Redvägs
härad, n. om Ulricehamn, vid länsgränsen;
32,43 kvkm, 641 inv. (1930). Genomflytes från
Falbygden i n. av Ätran. 1,055 har åker,
1,936 har skogs- och hagmark. Ingår i N.
Äsarps, Smula, K. och Solberga pastorat i
Skara stift, Redvägs kontrakt.
Kölbåge, se Båge 4 och bild 11.
Kölcsey [köJtJej], F e r e n c, ungersk
politiker och skald (1790—1838). Kämpade för
Bild 1. Köl och kölsvin
på ett träfartyg.
Bild 2. Vertikal köl samt
kölsvin på ett järnfartyg.
magyariska språket och för livegenskapens
upphävande. Hans patriotiska ode »Isten
äldd meg a magyart» (Gud välsigne ungraren)
blev ungrarnas mest sjungna nationalhymn.
K:s samlade verk utgåvos 1840—48 i 6 bd,
3:e uppl. 1886—87 i 10 bd. Valda skrifter
av K. utkommo 1903. B. L-r.
Köldblandning, blandning el. lösning av
ämnen, som av sig själv antager en lägra
temp., än den ingredienserna hade. Vid
upplösning i vatten av vissa lättlösliga ämnen
nås ofta stark kylverkan, t. ex. av 23 dir
salmiak i 77 dir vatten en
temperatursänkning av 18° C. Om dylika ämnen i stället
blandas med is (el. snö), tvingas isen att
smälta, varigenom värme ytterligare bindes
och lägre temp. nås. En blandning av 1 d.
koksalt vid 0° med 3,5 dir is antager temp.
—21°; 10 dir kristalliserat klorkalcium av 0°
med 7 dir is ge —55°; 10 dir 66-procentig
svavelsyra av 0° med 11 dir is ge —37°,
och genom att tillräckligt kyla
ingredienserna (t. ex. i samma bad) före
sammanblandandet kan man nå ända ned till —60°.
Temp. i en k. kan aldrig understiga smpt för
det kryohydrat (jfr d. o.), som kan bildas. —
Orn »kolsyresnö» se Kolsyra. J. T.
Köldfront, se C y k 1 o n, sp. 247.
Köldpoler, de punkter på jordytan, som ha
de lägsta genomsnittliga lufttemperaturerna.
Södra halvklotets köldpol synes i det
närmaste sammanfalla med den geografiska polen.
På norra halvklotet torde det lägsta
års-medeltalet av temp. (omkr. —20° C)
förekomma på n. Grönland på 81° n. br.
(Grönländska höjdplatån är dock kallare, beroende
på dess höjd av omkr. 2,000 m ö. h.) Den
lägsta vintertemperaturen
förekommer däremot i n. ö. Sibirien, ungefär på
polcirkelns bredd, och man talar om en där
belägen andra köldpol. Här uppvisar staden
Ver-chojansk (100 m ö. h.) de lägsta lufttemp., som
någonstädes på jorden blivit avlästa. Nov.
har där medeltemp. -—36,9° C, dec. —47,o°, jan.
—50,5°, febr. —44,i°, mars —31,1°; den lägsta
observerade temp. är —67,8°. Men på grund
av den varma sommaren (juni har medeltemp.
+ 12,5°, juli +15,4°, aug. +9,9°, och temp.
stiger understundom ända till +30°) blir årets
medeltemp. ej lägre än —16,3°, alltså
avsevärt högre än på n. Grönland, där dock
medeltemp. för årets kallaste månad ej torde
understiga —40°. Från Antarktis föreligga endast
ofullständiga temperaturobservationer, varför
det t. v. måste bli en öppen fråga huruvida
den södra köldpolen är varmare eller kallare
än de norra. Otvivelaktigt synes i alla
händelser vara, att Antarktis företer jordens
lägsta sommartemp. (även efter vederbörlig
reduktion till havets nivå), och det är högst
sannolikt, att även jordens lägsta årstemp. är
att finna där. E. P.
Köldsinne, se Hudsinnen.
Kölen, no. Kjölen, äldre benämning på
gränssträckningen, en förment fjällrygg,
mellan Sverige och Norge norrut från sjön
Fä-munden. Någon fortlöpande fjällkam finnes
där emellertid ej.
Kölfotingar, zool., se Snäckor.
Kölhalning, att mot en kaj, en brobänk el.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
XII. 16
Bild 3. Horisontal köl samt
kölsvin på ett järnfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
