Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Königsberg in Preussen - Königsbergska broproblemet - Königshütte - Königsmarck (Königsmark), ätt - Königsmarck, Carl Johan von - Königsmarck, Conrad (Curt) Christoffer von - Königsmarck, Hans Christoffer von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Königsbergska broproblemet—Königsmarck, H. Chr. v.
494
Universitetshuset (t. v.) och slottet i Königsberg in Preussen.
ton. K:s storindustri omfattar maskiner
(Union-Giesserei; lokomotiv, fartyg m. m.), vagnar,
cellulosa, kvarnar, paraplyer och bärnsten (i
bärnstensindustrien sysselsättas omkr. 1,800
pers.). Grosshandelsvaror äro utom nämnda
industriprodukter spannmål, trä, kolonialvaror
och sill. I handelns och industi iens tjänst stå
de stora handelsmässorna (Deutsche
Ostmes-sen), öppnade 1920 och inrymda i hallstaden
i n. v., vars senast (1924/25) uppförda
byggnad, maskinhallen (Haus der Technik), enbart
upptager 15,000 kvm. Flyghamn. Stark
rundradiostation. — Litt.: A. Rohde, »K. Pr.»
(1929; »iStätten der Kultur», bd 37). E. L-r.
Historia. K., som vuxit upp kring ett av
Tyska orden uppfört fäste, erhöll
stadsprivi-legier 1286, tillhörde hansan och var sedan
1457 ordensmästarens residens. 7(17) jan. 1656
slöts i K. fördrag mellan Karl X Gustav och
Fredrik Vilhelm av Brandenburg, enl. vilket
östpreussen ställdes under svensk länshöehet;
jfr G. Wittrock i Karol. Förb:s Årsbok 1921.
Ryssarna intogo K. 1758 och fransmännen
1807. Under 1800-talets senare hälft blev
staden starkt befäst; enl. Versaillestraktaten får
fästningen bibehållas men ej moderniseras. —
Litt.: R. Armstedt, »Geschichte der kgl.
Haupt- und Residenzstadt K.» (1899); E.
Stein, »Das alte K.» (1910—11). Å. S-n.
Königsbergska broproblemet, ett av Euler
uppställt matematiskt problem, som
framkallade ett systematiskt studium av
analysis situs (se d. o.). Sitt namn har
problemet fått därav, att det gällde möjligheten
av att passera staden Königsbergs dåv. sju
broar på så sätt, att man endast en gång
komme över varje bro.
Königshütte [kö’-], po. Krölewska Huta,
stad i po. Schlesien, 7 km n. v. om Katowice;
72,641 inv. (1921). Stenkolsgruvor och
järnverk. K. grundades 1797 av greve Reden,
inköptes 1870 av staten och övertogs följ,
år jämte Laurahütte av A.-G. Königs- und
Laurahütte.
Königsmarck [kö’-] (K ö n i g s m a r k),
brandenburgsk adelsätt (känd från 1164),
varav grenar inkommit till Sverige, först
un
der konung Albrekts tid och sedan på
1600-talet. Ivar K. var 1376 jämte Bo Jonsson
fogde på Stockholms slott. Bengt K. var
1416 hövitsman på Kalmar. — Den yngre
svenska grenen inkom med U. Chr. von K. (se
nedan), som 1651 blev svensk greve. Denna
ätt utdog på manssidan 1694 med Ph. Chr.
von K. (se nedan).
Königsmarck [ko’-], Carl Johan von,
greve, krigare (1659—86), son till C. Chr. von
K. Företog från 1674 för sin utbildning resor
i många länder och stred bl. a. som frivillig
i maltesisk tjänst mot turkarna. Han kom
1680 till England, vann gunst vid Karl II:s
hov och deltog 1681 i en äventyrlig
expedition till Tanger. Därifrån återkom han i
hemlighet och lät 12 febr. 1682 två vänner
och sin ridknekt undanröja Thomas Thynne,
som varit K:s gynnade rival om den unga
arvtagerskan lady Elizabeth Percy. De tre
mördarna dömdes till döden och avrättades,
men K. lyckades bli frikänd. Han var därpå
i fransk krigstjänst och deltog i Otto
Wilhelm v. K:s fälttåg mot turkarna på Morea,
där han avled. Jfr C. Snoilsky. »K. och
Thynne» (i »Minnesteckningar», 1904). V. S-g.
Königsmarck [kö’-], Conrad (Curt)
Christoffer von, greve, krigare (1634
—73), son till H. Chr. v. K. Deltog i slaget
vid Warschau 1656 och övergången över Lilla
Bält 1658, utnämndes 1664 till generalmajor,
blev s. å. viceguvernör i Bremen och Veiden,
1673 rikstygmästare, gick s. å. i holländsk
tjänst som generallöjtnant och dödades vid
belägringen av Bonn. N. W-n.*
Königsmarck [kö’-], Hans
Christoffer von, greve, fältmarskalk (1600 2ä/2—
63 20/a), son till Conrad von K. till Kötzlin.
Gjorde sina lärospån i Italien under
manto-vanska arvföljdskriget, i kejserliga armén.
Ivrig luteran, gick K. därpå i svensk tjänst,
blev 1630 major, utmärkte sig i slaget vid
Hessisch-Oldendorf 1633 och vid erövringen
av Hildesheim 1634, blev 1636 överste och
1640 generalmajor. Från 1639 förde han
befälet över västra svenska sidohären, med
Westfalen som huvudsakligt tillhåll, men del-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
