Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Stadsbeskrivning - Hamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Köpenhamn (Stadsbeskrivning—Hamn)
510
INNEHÅLL:
sp.
Stadsbeskrivning..... 609
Hamn .............. 510
Kommunikationer ... 511
Kyrkor ............ 511
Undervisningsväsen ... 512
Vetenskapliga o. a.
högre institutioner..... 512
Teatrar .......... 512
Tidningar ......... 512
Befolkning........... 512
Administration m. m. 513
Hälsovård och
välgörenhet ............. 513
Näringsliv ......... 513
Banker m. m.......... 514
K:s fasta försvar..... 514
Historia ............ 514
Litteraturanvisningar.. 516
Köpenhamns vapen.
I silverfält tvenne ur blått
vatten uppskjutande röda
torn med blå tak. Det
mellersta tornet, som har
spetsig tornhuv och på
spiran en halvmåne, har
ett öppet portvalv, i
vilket synes en blå riddare
med draget svärd; över
porten är inom en
gyllene ram Fredrik III :s
monogram i guld.
Sjdo-tornen ha kupolformade
tornhuvar och på
spirorna sexuddiga stjärnor.
Stadsbeskrivning. Terrängen är flack och
når i den inre staden blott omkr. 10 m ö. h.;
högsta punkten, vid Brönshöj, är 37,2 m. Helt
el. delvis sammanbyggda med K. äro
kommunerna Frederiks-berg (som helt
inne-slutes av K.),
Hvid-ovre, Rödovre,
Glad-sakse, Gentofte och
Taarnby; längs
stranden sträcker sig en
sammanhängande
bebyggelse ung. 15 km
åt n. Det egentliga K.
utgöres av
stadsdelarna innanför de tre
sjöarna S:t Jörgens sö,
Peblinge sö och
Sorte-dams sö, som i en båge
sträcka sig från s. v.
till n. ö. Kärnan är det
av kanaler omgivna
Slotsholm med
Chris-tiansborg, Det
konge-lige bibliotek och
Rigs-arkivet; på ön Ama
ger ligger Christians
havn, skilt från den
övriga staden genom
en arm av Öresund och
förbundet med denna
genom Knippeisbro
och Langebro. Nära
Slotsholm ligger det stora torget Kongens
nytorv (3,3 har) med Charlottenborg och Det
kongelige teater, och härifrån leda de fem
gatorna (»Ströget») östergade, Amagertorv,
Vimmelskaftet, Nygade och Frederiksberggade i
fortsättning av varandra såsom stadens
huvudgator för handel och samfärdsel till det andra
stora torget, Baadhuspladsen (2,9 har), med
rådhuset och flera stora hotell. Ströget går
över torgen Höjbroplads och Ny- och
Gammel-torv. Där de efter 1867 rivna vallarna lågo,
sträcker sig en rad bulevarder och parker från
n. ö. till s. v., och n. ö. om Kongens nytorv
ligger det förnäma Bredgadekvai ter med
konungens residens Amalienborg samt flottans
bostadsområde Nyboder och den gamla
fästningen Kastellet; s. om Kongens nytorv är
bourgeoisiestadsdelen Gammelholm belägen. I
vallområdet mot s. ligga Hovedbanegaarden
och Tivoli (se d. o.), och utanför
bulevar-derna och sjöarna ligga från s. till n.
förstäderna Sönderbro vid Kalvebodstrand,
Ves-terbro (sammanbyggd med Frederiksberg),
Nörrebro och österbro, som alla under
senare år starkt tillvuxit; de tre nordliga
sammansmälta mer och mer med de 1901
inkorporerade yttre stadsdelarna Brönshöj,
Vanlöse, Husum, Utterslev och Emdrup. S.
om Christiansliavn har på Amager uppvuxit
en stor förstad, Sundbyerne (inkorporerad
1902). — Av parker märkas i den inre
staden Langelinieparken (omkr. 19 har),
Rosenborg el. Kongens have (omkr. 12 har),
örsteds-paiken (6,5 har), Botanisk have (omkr. 10
har), östre anlæg (omkr. 14 bar) och
Biblio-tekshaven; i de yttre kvarteren finnas den
stora Fælledparken (omkr. 68 har), anlagd
1908—14, och flera mindre. Av
kyrkogårdar må nämnas Holmens (5,5 har) i den inre
staden samt på Nörrebro Assistens kirkegaard
(omkr. 20 har), vars ombildning till
minnespark är planerad, på Vesterbro Vestre
kirkegaard (57 har, anlagd 1870) och på
yttersta Nörrebro Bispebjerg kirkegaard (44,6
har), vartill äro anknutna krematorium,
urnkyrkogård och urnhallar. De viktigaste
minnesmärkena äro ryttarstatyerna av
Kristian V på Kongens nytorv (av A. C.
La-moureux 1688), av Fredrik V på Amalienborg
plads (av J. Saly 1771), av Fredrik VII
framför Christiansborg (av H. V. Bissen 1873), av
Kristian IX på Cbristiansborgs ridbana (av
Anne Marie Carl Nielsen 1927) och av
Absa-lon på Höjbroplads (av H. V. Bissen 1902) samt
vidare Frihedsstötten på Vesterbrogade, rest
1797 till minne av bondens frigörelse, Niels
Juels staty vid Holmens kanal (av Th. Stein
1881), Lurbiåsarna på Raadhuspladsen (av
A. Rosen 1914), statyer av II. C. Andersen,
Karolina Amalia och V. Hörup i Rosenborg
have, av H. C. och A. S. örsted i
örstedspar-ken, av P.Griffenfeld och Sören Kierkegaard i
Bibliotekshaven, av L. Holberg och A.
Oehlen-schläger framför Det kongelige teater,
sjö-fartsmonumentet vid Langelinie (1928), R.
Tegners monument över Niels Finsen vid
Rigs-hospitalet (1910). Av fontäner märkas
Stor-kespringvandet på Amagertorv,
Dragespring-vandet vid rådhuset och Gefionfontänen vid
Langelinie (av A. J. Bundgaard 1908).
K. har trots sin ålder icke någon
ålderdomlig prägel, vilket bl. a. beror på de stora
eldsvådorna 1728, 1795 och 1807. Av
byggnader, äldre än från 1600 talet, finnas mycket
få. De förnämsta renässansbyggnaderna, ss.
Rosenborg, börsen, Holmens kyrka och
Re-gensen, ha uppförts av Kristian IV. De
kvarter i den egentliga staden, som uppfördes
efter eldsvådorna, äro nyktra och ofta
smakfulla men utan originalitet; stora delar av
vallområdet och särskilt förstäderna sakna
arkitektonisk skönhet. Däremot finnas
enstaka vackra rokokobyggnader, särskilt det
vackra Amalienborg (1754—60), och hus i
klassisk stil från slutet av 1700-talet. De senaste
tio årens arkitektur saknar enhetsprägel men
har åstadkommit åtskilliga vackra saker, t.
ex. rådhuset, uppfört av Nyrop på 1900-talet
i tillämpad gotik, med landets högsta tornspira
(105,6 m). De mest karakteristiska delarna av
K. äro Slotsholm och de kringliggande
gatorna med lätt holländsk-hanseatisk prägel,
bulevardernas parkanläggningar, Langelinie
och Tivoli.
Hamnen består av en arm av sundet mellan
K. och Amager och är landets största och
bästa; stadens hela ekonomiska utveckling
Ord,
som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
