Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Hamn - Kommunikationer - Kyrkor - Undervisningsväsen - Vetenskapliga och andra högre institutioner - Teatrar - Tidningar - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511 Köpenhamn (Kommunikationer—Befolkning) 512
är betingad av den. 1865—80 underkastades
den en genomgripande omdaning, har sedan
upprepade gånger utvidgats och har nu en
kajlängd på omkr. 35 km; vattenareal 1,815
har, djup 10 m. Hamnen består av
Told-havnen och Frihavnen. Den förstnämnda delas
i Yderhavnen, Inderhavnen och Sydhavnen;
genom uppdämningsarbeten ha under senare
år företagits stora utvidgningar av
hamnplatser och kajer med anläggande av betydande
industriella etablissemang. Frihavnen (52 har
land) öppnades 1894 och rymmer väldiga
packhus och lagerbyggnader samt en del fabriker.
Vad kommunikationsförhållandena angår,
är K. utgångspunkt för Själlands viktigaste
järnvägar och utlandslinjerna mot s. (se
kartan vid art. Danmark). Den äldsta banan,
till Roskilde, öppnades 1847 och förlängdes
1856 till Korsör. Hovedbanegaarden, öppnad
1911, ligger v. om Tivoli, och härifrån utgår
en delvis överbyggd bana utmed bulevarderna
till östbanegaarden på Nord- och Kystbanen.
Andra stationer inom staden äro Nörreport,
Valby, Vanlöse, Nörrebro och
Slangerupbane-gaarden. S. om Hovedbanegaarden ligger den
stora godsbangården. Valby, Vanlöse och
Nörrebro stationer skola förenas genom en
yttre ringlinje, som (1930) är under byggnad
och delvis skall befaras av elektriska tåg. —
Den första spårvägen (hästspårvagnar)
öppnades 1863; K. i förening med Frederiksberg
har 17 spårvagnslinjer och en omnibuslinje.
1928 funnos 411 motorvagnar, 430 släpvagnar
och 25 motoromnibussar. — Post- och
telegrafverket har sin centralbyggnad (öppnad
1912) mellan Hoved- och Godsbanegaarden;
statens radiotjänst skall från 1930 få lokaler
i en med Det kongelige teater förenad
byggnad. — Många ångbåtslinjer utgå från K.; de
största rederierna äro östasiatisk kompagni
(1897) o. Det forenede dampskibsselskab (1866).
Ängfärja till Malmö. Flyghamn vid Kastrup..
Kyrkor. K. har 89 kyrkor, därav 25 för
trossamfund utanför folkkyrkan. Den äldsta är
Vor Frue kirke (domkyrka), som stammar från
1100-talet och i sitt nuv. skick är uppförd
1811—29 i nyklassisk stil av C. F. Hansen;
dess inre är smyckat med Thorvaldsens
marmorskulpturer av Kristus och de tolv
apostlarna. Vidare märkas Helligaandskirken,
Tri-nitatis kirke med Rundetaarn, uppförd av
Kristian IV, den tyska S:t Petri kirke,
Brorsons kirke (uppförd av Thorvald Jörgensen
1901), Grundtvigs kirke (blott tornet är
färdigt; planlagd i monumental dansk
lant-kyrkostil av P. V. Jensen-Klint), Holmens
kirke, Garnisons kirke, Frederiks kirke el.
Marmorkirken (planlagd av Fredrik V,
fullföljd 1894 av F. Meldahl), Vor Frelsers kirke
på Christianshavn (uppförd av Kristian V),
Eliaskirken (uppförd 1906—08 av M. Nyrop),
Jesuskirken (uppförd 1884—91 av V.
Dahle-rup), den svenska Gustavskyrkan vid
östbanegaarden (uppförd 1909—11 av Th.
Wåh-lin). En av stadens äldsta kyrkor,
Nikolai-kirken, ödelädes vid branden 1795; blott
tornet blev oskadat; det försågs 1908—10 med en
kopia av den gamla vackra spiran. 1915—17
återuppfördes kyrkan i samma gestalt som
före branden och användes nu bl. a. till bibliotek.
Ord, som saknas under
Undervisningsväsen. K. och Frederiksberg
ha 7 högre allmänna läroverk under staten,
av vilka Metropolitanskolen är det äldsta, 5
kommunala gymnasier och omkr. 60
folkskolor, av vilka de, som tillkommit under senaste
årtiondena, äro utmärkt inrättade, vidare
flera handelsskolor, teknisk skola,
hantver-karskolan Teknologisk institut och
läraraka-demien Statens lærerhöjskole. För sporten
anlades 1908—14 Köbenhavns Idrætspark (9,34
har) i Fælledparken.
Av vetenskapliga institutioner har K. först
och främst sitt universitet (se
Köpenhamns universitet), vidare
Polytek-nisk læreanstalt, farmaceutiskt institut.
Carls-berg laboratorium, meteorologiskt institut,
observatorium m.fl.; här kan ytterligare
nämnas Det kongelige kunstakademi på
Charlot-tenborg. Av samlingar märkas Det kongelige
bibliotek (omkr. 850,000 bd, därav 30.000
handskrifter och 4,000 inkunabler; byggnaden
uppförd av H. J. Holm 1898—1906),
universitetsbiblioteket (omkr. 430.000 bd, omkr. 180,000
akademiska avhandlingar och över 6,500
handskrifter; byggnaden uppförd 1857—61 av J.
D. Herholdt) och Rigsarkivet, av museer
Nationalmuseet i Prinsens palæ, vars byggnader
nu (1930) betydligt utvidgas och vars
samlingar särskilt av nordiska fornsaker och
etnografiskt material äro av betydande värde, de
danska ‘konungarnas kronologiska samling på
Rosenborg, Thorvaldsens museum, vars
byggnad uppfördes 1839—47
avM.G.Bindesböll.Statens museum for kunst, Ny
Carlsberg-glypto-tek (uppfört av V. Dahlerup, invigt 1897,
senare utvidgat av H. Kampmann), skänkt till
staden av bryggare Carl Jacobsen och
inrymmande utomordentliga samlingar av äldre och
nyare skulptur, de Moltkeska och
Hirsch-sprungska samlingarna av målningar,
Kunst-industrimuseum och Zoologisk museum.
Högre institutioner. K. är säte för
regeringen (de flesta dep. på Slotsholm),
riksdagen och Höjesteret (båda på Ohristiansborg),
Östre landsret, biskopen över K:s stift och
stiftamtmanden över Själland, flottans chef,
den kommenderande generalen och
generalstaben; största delen av härens verkstäder och
materiel har samlats hit, och staden har en
relativt betydande garnison (8 bataljoner
infanteri, 6 fältartilleriavdelningar,
kustartilleriet, ingenjörtrupperna, flygkåren m. m.).
Öriogsflottan har sitt huvudsäte här med
verkstäder på örlogsvarvet.
Teatrar. Förutom Det kongelige teater för
skådespel, opera och balett har K. fyra
huvudteatrar, Kasino, Folketeatret, Dagmarteatret
och Det ny teater, en mängd mindre scener
och varietéer (Scala m. fl.).
Tidningar. I K. utgivas följande större
tidningar: de konservativa Berlingske Tidende
och Nationaltidende, den radikala Politiken,
det liberala Morgenbladet,
Social-Demokra-ten och specialorganen Kristeligt Dagblad och
Börsen.
Befolkning. De yttre stadsdelarna tillväxa,
medan den inre staden mer och mer övergår
till rent affärscentrum. 1921 funnos i K.,
Frederiksberg och Gentofte 25,611 personer,
som stodo utanför den evangelisk-luterska
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
