Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Befolkning - Administration m. m. - Hälsovård och välgörenhet - Näringsliv - Banker m. m. - Köpenhamns fasta försvar - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köpenhamn (Administration—Historia)
513
folkkyrkan; härav voro 6,312 romerska
katoliker och 5,482 judar. Där funnos omkr. 20.000
svenskar, 11,000 tyskar och 3,000 norrmän.
Administration. K. styres av magistra
ten och borgerrepræsentationen; författningar
och bevillningar skola beslutas av båda.
Magistraten, som är verkställande myndighet,
ledes av en kungavald overpræsident och
består i övrigt av 5 av repræsentationen valda
borgmestre och 5 raadmænd.
Borgerrepræsentationen utgöres av 55 folkvalda medlemmar,
valda på 4 år. Poliskåren räknar omkr. 1,000
funktionärer, därav 5 kvinnliga konstaplar.
Polisens huvudsäte är i den 1924 öppnade
Po-litigaarden (polishuset) s. om Tivoli, med två
ståtliga pelargårdar i det inre, och i det gamla
Domhus på Nytorv, uppfört 1817 av C. F.
Han-sen i vacker nyklassisk stil. Staden har en
Byret och Sö- og Handelsretten. Ett större
fängelse finnes, Vestre fængsel.
Huvudbrandstationen ligger bakom rådhuset. K. har
omfattande vattenledningsverk i omgivningen,
som kan prestera 43 mill. kbm vatten om året.
Staden har fyra gasverk oeh tre
elektricitetsverk med flera mindre stationer. Av gatorna
äro 5 % asfalterade, 55 % stenlagda, 5 %
asfaltbetonglagda och 35 % makadamiserade.
I kyrkligt hänseende utgör staden med
omnejd ett stift med 4 prosterier.
Tillsammans med Frederiksberg väljer K. 24
folke-tingsmän och 10 landstingsman. — Finanser.
Finansåret 1927—28 balanserade utgifter och
inkomster med omkr. 226 mill. kr.
Tillgångarna utgjorde omkr. 534 mill. kr., skulderna
omkr. 441 mill. kr.
Hälsovård och välgörenhet. De två största
sjukhusen äro Kommunehospitalet (se d.
o.) och Rigshospitalet (1905—10), med omkr.
1,000 sängplatser vartdera; vidare finnas bl. a.
Bispebjerg hospital (uppfört av M. Nyrop
1908—13) med omkr. 700 sängar,
Militærhos-pitalet (1918—28) med 380 sängar,
Blegdams-hospitalet för smittsamma sjukdomar med
omkr. 500, öresundshospitalet för
tuberku-lösa och karantänpatienter med 550, Rudolph
Berghs hospital för veneriska sjukdomar och
hudsjukdomar med 176, Finsens medicinske
lysinstitut, S:t Lukasstiftelsen med 90 sängar
och det katolska S:t Josephs hospital med
400; en medicinsk institution av särskild art
är Statens seruminstitut. Under
försörjnings-väsendet höra Almindelig hospital för
arbets-odugliga, De gamles by (1919) och
arbetsan-stalten Sundholm (1905—08) med 1,050
platser. Bland privata fromma stiftelser
kunna nämnas det urgamla Vartov hospital
med 450 platser, Alderströst, Abel Cathrines
stiftelse och Brödrene Soldenfeldts stiftelse.
Näringsliv. K:s huvudnäring är handel och
industri. Av dess invånare levde 43,3 % av
hantverk och industri 1921, 18,2 % av handel
o. dyl. K. är Danmarks viktigaste handelsstad
och har tills, m. Frederiksbei g 21,000
affärsföretag (över 60 % av hela landets). Den
sammanlagda införseln hade 1927 ett värde av
881 mill. kr.: främst manufakturvaror, båtar,
vagnar, maskiner och instrument,
kolonialvaror, spannmål och obearbetade el. föga
bearbetade mineralier. Från hamnen utfördes
omkr. 1,3 mill. ton, särskilt styckegods,
foder
514
ämnen, gödselämnen, spannmål m. m.
Sammanlagda omsättningen i hamnen var 5,5 mill.
ton. 1928 voro hemmahörande i hamnen 411
fartyg (316 ång-, 81 motor- och 14
segelfartyg). 1927 inkommo 9,568 ång- och
motorfartyg och 5.482 seglare på inalles 5 mill.
bruttoton; över hälften voro från Danmark,
omkr. 4.000 från Sverige. — Av stora
industriella etablissemang i K. kunna nämnas
De danske sukkerfabrikker, Otto Mönsteds
margarinefabrik, Carlsberg bryggerierne, De
forenede bryggerier, Bing & GröndahFs
porce-lænsfabrik, A. S. Burmeister & Wain’s
maskin-og skibsbyggeri oeh ingenjörsfirman F. L.
Smidth & co. Vidare må nämnas varuhuset
Wessel & Vett (Magasin du Nord).
Banker m. m. I K. finnas bankerna
Nationalbanken (1818), Privatbanken (1857),
Haandværkerbanken (1867),
Landmandsban-ken (1871) och Handelsbanken (1873),
förutom en del mindre, sparkassorna
Spare-kassen for Köbenhavn og omegn (1820), Den
sjællandske bondestands sparekasse (1856) och
Bikuben (1857), nio kredit- och
hypoteksför-eningar, talrika försäkringsbolag, bl. a.
Stats-anstalten for livsforsikring, Köbenhavns
brand-forsikring, Danmark, Hafnia, Det kgl.
oktro-jerede brandassurance-compagnie.
K:s fasta försvar. Efter de gamla
vallarnas slopande enl. lag av 1867 var K. en
öppen stad från landsidan. 1886—93
uppfördes efter provisoriska bevillningslagar en
ny befästningslinje, en omkr. 15 km lång
vallinje, Vestenceinten, och på nordväst- och
noi dfronten en rad fort och batterier samt
anläggningar för att satta landet under vatten.
Denna fästningslinje nedlades genom lag av
1922, och K. är nu åter öppet mot landsidan.
Mot sjösidan, där också en del av de
tidigare fästningsverken nedlagts, finnas ännu
Taarbækfortet, Charlottenlundfortet,
Middel-grundsfortet. Flakfortet på ön Saltholm Flak,
Saltholmsbatteriet, Dragörfortet och
Konge-lundsbatteriet samt de gamla forten
Trekro-ner och Lynetten.
Historia. Första ursprunget till K. är den
åkerbrukande byn Havn vid sundet mellan
Amager och Själland och på några öar; den
nämnes f. ggn 1043 men är säkert äldre.
Troligen 1158 skänkte Valdemar I denna
och de kringliggande socknarna till biskop
Absalon, som 1167 på en av småöarna
uppförde K:s borg, det senare Christiansborg;
rester av den äldsta borgen finnas ännu under
slottet. Absalon testamenterade 1186 staden
till Roskilde biskopsstol, men den var under
följande århundraden ett tvistefrö mellan
biskoparna och konungarna. Handelslivet
uppblomstrade, särskilt under hansestädernas
inflytande och ledning, och staden kallades från
1100—1200-talet Köbenhavn, »Köbmandhavn».
Den var föremål för täta angrepp, 1248 från
lybeckarna, 1259 från furst Jarimar av Rügen,
1368 från hansestäderna; under Kristofer II
var den en tid i händerna på tyska
slottsherrar. 1254 fick den sin första stadsrätt,
1294 sin andra. 1416 erövrade Erik av
Pommern staden, som från denna tid icke mer
kom under biskopen; den betraktades mer
och mer som rikets huvudstad och fick 1422
XII. 17
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
