Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Köpenhamn (Historia)
516
Köpenhamn, sett från Valby backe (platsen för Frederiksbergs slott). Kopparstick från 1500-talets senare del.
viktiga privilegier, 1443 en ny stadsrätt, 1478
universitet. De ursprungligen från
Absa-lons tid härrörande befästningarna vidgades
och förbättrades ständigt. Under
inbördeskrigen efter Kristian II:s flykt fick K. utstå
hårda belägringar 1523 och 1536. Den
luterska läran infördes, och välståndet växte
under det nya konungadömet, medan
borgarnas rättigheter begränsades. Hansans
upplösning gagnade K., och från omkr. 1570
började ett stort uppsving, som särskilt tog
fart under Kristian IV. Denne kan betecknas
såsom K:s andre grundläggare; han utvidgade
gränser och befästningar, smyckade staden
med en mängd monumentala byggnader och
främjade dess näringsliv. 1629 hade K. omkr.
25,000 invånare. Efter svenskarnas fruktlösa
belägring 1658—59 fick staden privilegier som
fri riksstad och ett råd på 32 medlemmar. I
K. slöts 27 maj 1660 den fred mellan
Danmark och Sverige, som i huvudsak bekräftade
Köpenhamns belägring 1536. Samtida träsnitt.
Roskildefreden; Sverige avstod emellertid
Trondhjems län och Bornholm, det senare
dock mot vederlag. Kristian V:s regering
betecknade en stor uppblomstring; K. hade
1699 omkr. 62,000 invånare. Pesten 1711
bortryckte omkr. 22,000 människor; 1728
hade inbyggarantalet stigit till 75,000, men
s. å. ödeläde den första stora branden två
femtedelar av staden. Kristian VI rev det
gamla, genom åren betydligt ändrade och
tillbyggda slottet och uppförde det ståtliga
Christiansborg, som efter en brand 1794
återuppbyggdes i nykter klassisk stil.
Under Fredrik V anlades Amaliegadekvarteret.
Mot slutet av 1700-talet växlade lysande
konjunkturer med våldsamma kriser; ur
bygg-nadssynpunkt fick staden en ny prägel efter
den andra stora branden 1795, som ödeläde
en fjärdedel av K., och bombardemanget 1807,
då nära en tolftedel brann ned. Tiden under
och efter kriget med England betecknar en
depressionsperiod, och först från 1830 började
en ny uppgång i förening med den växande
liberala rörelse, som hade sitt centrum i K.
1840 ersattes 32-mannarådet av
borgerrepræ-sentationen. För K:s utvidgning var 1852
en vändpunkt, bebyggelsen kring sjöarna
tog fart, och vallarnas rivning efter 1867
ökade takten. Invånarantalet var 1870 omkr.
181,000. Den fria författningen 1849, vars
hastiga genomdrivande icke minst berodde
på K:s borgare, skapade nya betingelser för
utvecklingen, näringslagens upphävande 1857
likaså. Staden växte starkt följande
årtionden och hade 1901 omkr. 378,000 invånare.
Därefter ha skett betydliga förändringar.
Stora ombyggnader av äldre kvarter gåvo ljus
och luft, nya handels- och industriföretag
upp-stodo, järnvägsförhållandena ordnades,
parker anlades, hamnen utvidgades, det 1884
nedbrunna Christiansborg (se d. o.)
återuppbyggdes (1907—18, efter ritningar av Th. Jörgensen).
Krigsåren 1914—18 gåvo den neutrala
handeln lysande förtjänster, men de uppskruvade
förväntningarna på tiden efter kriget svekos;
införselvärdet sjönk från 1,984,9 mill. kr.
Ord,
som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
