Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Historia - Litteraturanvisningar - Köpenhamns amt - Köpenhamns stift - Köpenhamns universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Köpenhamns amt—Köpenhamns universitet
518
1920 till 880,9 1927, varjämte stora bankkriser
skakade näringslivet. Allt detta synes dock
nu övervunnet. K. behärskar alltjämt
Danmark både andligt och materiellt.
Litteratur anvisning ar: J. P. Trap,
»Köben-havn og Frederiksberg» (4:e uppl. 1929); O.
Nielsen, »Kjöbenhavns diplomatarium» (10 bd,
1870—87) och »Kjöbenhavns historie og
be-skrivelse» (6 bd, 1877—92); C. Bruun,
»Kjö-benhavn» (3 bd, 1887—1901); H. N.
Rosen-kjær, »Fra det underjordiske Köbenhavn»
(1906); G. Borup, A. G. Hassö och P. Linde,
»Vor gamle hovedstad» (1927—29);
Histo-riske Meddelelser om Köbenhavn (1907 ff.);
»Statistiske oplysninger om Köbenhavn (og
Frederiksberg)» (1876—1919); Statistisk
Aar-bog for Köbenhavn, Frederiksberg og
Gen-tofte Kommuner (1919 ff.); Märta Karlgren,
»K. på 8 dagar» (1929). P. E-t.
Köpenhamns amt, da. Köbenhavns amt,
omfattar den närmast s. Öresund och Köge
bugt belägna delen av Själland, utom
Köpenhamn och Frederiksberg; 1,165 kvkm,
180,413 inv. (1925). Städer: Roskilde och
Köge. Bland förstäder till Köpenhamn
Gen-tofte och Kastrup (se d. o.). Större
stationssamhällen: Kongens Lyngby, Holte,
Strand-vejen och Glostrup.
Köpenhamns stift, da. Köbenhavns stift,
omfattar Köpenhamn, Köpenhamns
amts-raadskreds samt Frederiksborg och
Bornholms amt (11 kontrakt, 148 pastorat);
969,607 inv. (1925). Till biskopens i K.
ämbetsområde höra även Färöarna och Grönland.
Köpenhamns universitet, Danmarks enda
fullständiga univ., har 5 fakulteter, den
teologiska, den rätts- och statsvetenskapliga,
den medicinska, de/i filosofiska och den
ma-tematisk-naturvetenskapliga, med tills. 119
lärare (professorer, docenter, lektorer). Alla,
som taga ämbetsexamen, få först undergå
prov inom filosofiska fakulteten. Dessutom
förekomma följ, examina: teologisk, juridisk
och läkarvetenskaplig ämbetsexamen,
statsvetenskaplig examen, examen i
försäkrings-vetenskap och statistik, lägre juridisk
examen, för vilken studentexamen icke är
nödvändig, ämbetsläkarexamen,
skolämbetsexa-men i den filosofiska och
matematisk-natur-vetenskapliga fakulteten och
magisterkonferensen i
samma fakulteter. Av
akademiska grader finnes blott
doktorsgraden;
magistergraden upphävdes 1854 och
licentiatgraden 1917 inom
teologiska fakulteten (där den
kvarstod längst).
Av vetenskapliga
institutioner äro knutna till univ.
22 laboratorier och lärosalar,
9 institut, 5 museer och
samlingar, 3 botaniska
trädgårdar och fridlysta områden
samt 1 observatorium.
Universitetsbiblioteket är från
1930 löst från sin förbindelse
med univ. Antalet studerande
var 1928—29 omkr. 5,000,
därav 4,000 män o. 1,000 kvinnor.
Universitetshuset i Köpenhamn.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Univ. är formellt en självägande
institution under undervisningsdep. Det äger och
drar inkomst av 13 landskyrkor samt har
sammanlagt ett kapital på 4 mill. kr., men dess
inkomster äro icke på långt när tillräckliga
för att täcka utgifterna; praktiskt taget bär
staten budgeten. Donationsfonder finnas på
omkr. 7 mill. kr., och Kommunitetet äger
omkr. 10 mill. Förutom en mängd stipendier
finnas flera fribostäder, ss. Regensen (för 103
studenter), Valkendorfs kollegium (för 20
studenter), Borchs kollegium (för 16 studenter
och kandidater) och Studentergaarden
(»be-talingsregens» för 110 studenter, upprättad
1923). Univ. understödjer vidare studenter
genom billig bespisning i därtill inrättade
lokaler. — Nu gällande statuter för univ:s
styrelse äro av 1921. Dess egna myndigheter
äro akademisk lärarförsamling, konsistorium,
rektor, administratör, fakulteterna och
sti-pendieförvaltningen. Lärarförsamlingen, som
är den högsta myndigheten, består av samtliga
professorer, docenter och lektorer.
Konsistorium består av 20 led., vartill komma rektor,
prorektor och administratör (om de ej förut
äro led.). Till administratör väljer
lärarförsamlingen för 8 år en jur. prof.; han leder
univ:s administration, dock icke den
ekonomiska, som hör under kvesturen, vilken lyder
direkt under dep. Som mellanled mellan
studenterna och univ. infördes 1912 ett
studentråd, som väljes årl. i grupper på 9 för var
fakultet.
Köpenhamns univ. upprättades efter en av
Kristian I utverkad påvebulla av 19 juni
1475, och dess första privilegier utfärdades
4 okt. 1478. Det invigdes 1 juni 1479 och
fick sina första statuter efter mönster av
Kölns univ. 28 nov. s. å. Till en början var
det uteslutande anlagt på skolastisk teologi,
andlig och världslig rätt. Antalet lärare och
elever var mycket ringa; 1520 nåddes
maximum av studenter med 17. Efter
reformationen fick univ. 1539 ny stiftelseurkund efter
wittenbergskt mönster, och under de två
följ. årh. var det huvudsaki. en evangelisk
prästskola. Den juridiska fakulteten fick
betydelse först under förra hälften av
1700-talet och den medicinska ännu senare,
lik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
