Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamns universitet - Köpenick, Cöpenick - Köpenickiad - Köpeskillingslikvid - Köping (handelsplats) - Köping (stad i Västmanlands län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Köpenick—Köping
520
som den filosofiska länge mestadels tjänade
teologiska ändamål. Naturvetenskapen fick
redan på 1600-talet genom betydande
representanter en framskjuten plats. Bruket av
modersmålet i st. f. latin trängde igenom
först omkr. mitten av 1800-talet. 1875 fingo
kvinnor tillträde, och 1911 undervisade f. ggn
en kvinnlig docent där. Univ. hade urspr.
lokaler i Frue kirkes skola s. om Frue kirke
men flyttade redan 1429 till rådhuset vid
hörnet av Nörregade och Raadhusstræde (nu
biskopsgård). Efter reformationen inrymdes det
i den gamla katolska biskopsgården vid
hörnet av Frue plads och Nörregade, och på detta
småningom starkt utvidgade område har det
sedan förblivit. Den nuv. byggnaden är från
1831—36, uppförd av P. Mailing. 1890 indrogs
den polytekniska läroanstaltens äldre bygguad
på S:t Pederstræde och Studiestraxie till univ.
och har senare utvidgats genom uppförandet
av Studiegaarden. Universitetet lider dock
alltjämt av stor brist på utrymme. — Litt.:
H. F. Rördam, »Köbenhavns universitets
his-torie fra 1537 til 1621» (4 bd, 1868—77); W.
Norvin, »Köbenhavns universitet i
middelal-deren» (1929); P. Fönss och E. Rindom,
»Köbenhavns universitet», 1 (1929), och
»Universitetet og samfundet» (1929); S. Dahl, »Danish
theses for the doctorate and commemorative
publications of the university of Copenhagen
1836—1926» (1929). P. E-t.
Köpenick [ko’-], Cöpenick, stadsdel i
s. ö. Berlin, vid Dahmes inlopp i Spree (se
kartskiss vid Berlin, sp. 47—48); före 1920
självständig stad. Kemisk industri och
maskinindustri. Jfr Köpenickiad.
Köpenickiäd, skämtsam beteckning för
uppträdande under falskt namn el. med föregiven
befogenhet för att åtkomma penningar eller
annan fördel. Tillvägagåendet har fått namn
efter orten Köpenick (se d. o.), där 1906
skomakaren Wilhelm Voigt (d. 1922) lyckades,
klädd i preussisk officersuniform
(»Köpenick-kaptenen»), förmå en avdelning soldater att
medfölja till rådhuset, där han skrämde
stadskassören att utlämna kassan. Voigt blev
snart gripen och straffad.
Köpeskillingslikvid, i sv. rättsspråk, ej i
lagens egen text, dels slutlig uppgörelse
om köpeskillingen för egendom (oftast fast),
som sålts frivilligt, dels och vanligare den
slutliga inbetalningen och fördelningen av
köpeskillingen för egendom, som sålts på
exekutiv auktion (el. eljest enl. de för sådan
auktion gällande reglerna). Vid k. av
förstnämnda slag är det icke ovanligt, att en del
av köpeskillingens belopp gäldas medelst
skuldebrev, som intecknas i den sålda
egendomen (»köpeskillingsreverser»; se O g u
1-den köpeskilling). .Det andra slagets
k. äger rum i enlighet med utsökningslagen
kap. 6. Då egendomen är fartyg av viss
storlek el. med n:r i fartygsregistret el. också
fast egendom, tomträtt, vatten fallsrätt el.
åborätt (enl. 1926 års lag), måste denna k.
förrättas på särskilt sammanträde med
borgenärerna och gäldenären inför den
myndighet, som hållit den exekutiva auktionen.
In-teckningshavarnas rättsanspråk upptaga
därvid det huvudsakliga intresset.
Beslutande
Ord, som saknas under
rätt tillkommer de enskilda parterna själva,
om de kunna enas, i annat fall
auktionsförrät-taren, vars beslut dock kan av missnöjd part
dragas under prövning av högre instans, i
sista hand Högsta domstolen. C. G. Bj.
Köping. Under medeltiden förekommer på
flera ställen i Sverige benämningen köpunger
el. köponger för en saluplats el. handelsplats,
som ej hade stadsrättigheter. Åtskilliga av
dessa k. blevo sedan städer, ss. Köping,
Jönköping, Linköping m. fl. Någon särskild
teknisk betydelse torde dock ordet k. icke haft
förrän efter början av 1600-talet, sedan
städernas borgare fått rätt att även på någon
särskild handelsplats, köping, med andras
uteslutande utöva sin verksamhet. Sålunda
uppkommo 1620 några k. i Östergötland och
Småland samt på Öland. Stadsmonopolet över
dessa »lydköpingar» måste delvis vika redan
1667, då den första »friköpingen», Strömmen
(nuv. Strömstad), bildades, och h. o. h., då
den andra, Filipstad, blev k. 1720. Skillnaden
mellan en sådan köping och en stad under
landsrätt var i själva verket liten eller ingen,
och efter 1864, då även landsbygden fick
frihet att utveckla sitt näringsliv, hade
köpings-rättigheterna helt ringa betydelse för
platsens handel och hantverk. Men genom 1862
års förordning om kommunalstyrelse på
landet fingo k., om de ej som socknar hade rätt
att utgöra egen kommun, möjlighet att vinna
denna rätt, som av K. m:t beviljats alla
sedan dess bildade köpingar. Byggnads- och
brandstadgorna samt kap. 1 av lagen om
fastighetsbildning i stad (stadsplanelagen) skola
gälla i k. och, när så av K. m:t bestämmes,
ordningsstadgan och hälsovårdsstadgan för
städerna i tillämpliga delar. 1 jan. 1924 var
antalet k. i Sverige 49, varav 43 bildade egna
kommuner (köpingskommuner). Störst
voro Sandviken (11,665 inv.) och Nynäshamn
(3,909 inv.), minst Pataholm (92 inv.) och
Kristianopel (111 inv.). Litt.: H. Rosman,
»Kungliga bref och förordningar rörande
svenska köpingar» (1904). K. S.*
Köping, sjöstad i Västmanlands län, på
Mälarslätten, där Köpingsåsen och
huvudvägen n. om Mälaren skäras av Köpingsån,
3 km ovan dess mynning; 58,93 kvkm,
därav 58.43 kvkm land, 6,333 inv. (1930).
Det stadsbebyggda
området utbreder sig
på båda sidor om ån
och kantas i s. ö. av
stadsparken
Lärksko-gen. På Stora bron
över ån löper Stora
gatan, som
sammanbinder Västerås- och
Arbogavägarna. Den
korsas i »Gamla
staden» v. om ån av
öster- och
Västerlånggatorna från Stora
torget och ö. om ån av
Glasgatan från Lilla
torget i n. (se kartan).
Dessa huvudgator äro
efter 1889 års svåra
brand till stor del mo-
Köpings vapen.
I gyllene fält ett blått
latinskt kors med korsade
armar, till vänster om
korsets stam bokstaven K,
likaledes blå.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
