Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köping (stad i Västmanlands län) - Köping (kontrakt i Västerås stift)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Köping
522
Köping under 1600-talets senare del. Kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna» efter teckning av Erik
Dahlbergh.
dernt bebyggda med stenhus. V. om ån ligga
vid dem de förnämsta bank- och affärshusen,
Stadshotellet och vid Österlånggatan den gamla
vackra prostgården mitt emot gamla skolan,
»Pedagogien», urspr. inrättad 1608, nu
församlingshus m. m. Vid Stora torget ligga
rådhuset och godtemplarhuset (med konsert- och
teaterlokal) samt i v., på Köpingsåsen, kyrkan,
stadens märkligaste byggnad, av medeltida
ursprung, senare ombyggd, mera ingående på
1700-talet. Där finns ett berömt altarskåp,
tyskt arbete från 1500-talets början.
Invid kyrkan ligger Scheeleparken med Milles’
staty av C. W. Scheele, längre i n. v. Nya
kyrkogården och närmare ån
ålderdomshemmet, invigt 1908. I s. vid hamnens v. sida
gamla järnvägsstationen, nu järnvägskontor.
I östra stadsdelen ligga bl. a. nya
järnvägsstationen, där tre järnvägar mötas (se
kartan), stadens förnämsta industrianläggningar,
epidemisjukhuset, K:s länslasarett och den
ståtliga idrottsplatsen, vidare Åkerbo härads
tingshus, samrealskolan, S:t Olofsskolan och
telegrafen. 1927 omfattade industrien 27
arbetsställen och 526 arb., främst K:s mek.
verkstad (gr. 1856, a.-b. 1872, aktiekap. 540,000
kr., 300 arb., årligt tillv.-värde 1,600,000 kr.)
och K:s hytta (se K o 1 s v a). K. var ännu
1914 en av de förnämsta sjöfartsstäderna vid
Mälaren men har nu betydligt distanserats av
Västerås, Strängnäs m. fl. 1927 ankommo och
avgingo 1,206 fartyg om tills. 116,924 ton.
Hamnens bredd utgör 54 m; kajlängd 1,190
m, djup 3,6—4,5 m. Jan. 1930 beslöto K:s
stadsfullmäktige att för 856,000 kr., därav
330,000 kr. i statsbidrag, anlägga en
djuphamn med 6,2 m djup och 170 m kaj, som
Ord, som saknas under
beräknas färdig 1932. K:s tillgångar voro 1
jan. 1928 2,751,357 kr. och skulder 2,062,304
kr. Tax.-värdet å fast egendom uppgick 1928
till 17,690,000 kr., den bev.-tax. inkomsten
till 5,542,860 kr. K. har eget
vattenlednings-och elektricitetsverk (kraft från egen station,
Ekeby, 4,3 km i n., samt Älvkarleby).
Sparbank och avdelningskontor av affärsbanker
finnas. Tidningar: Bärgslagsbladet,
Köpings-Posten (båda 3 ggr i veckan). 1 jan. 1919
inkorporerades K:s socken och en del av
Kungs-Barkarö, 1 jan. 1920 förenades K:s
stads- o. landsförs. till en förs., som utgör
pastorat i Västerås stift, K:s kontr. G. K-ll.
Historia. Vid K. har legat en gammal
handelsplats, nämnd f. ggn i en urkund av 1257,
då där ett biskopsmöte hölls. Ännu in på
1400-talet möter namnet Laglösa k i
ö-p i n g, trol. för att beteckna en handelsplats
utan stadsprivilegier. Kända sådana
utfärdades först 1474 av Sten Sture d. ä. och
bekräftades av Gustav Vasa 1529. Redan vid denna
tid var K. av ringa betydelse i jämförelse
med Västerås och Arboga. 1866 öppnades
järnvägen K.—Uttersberg och 1867 linjen
Arboga—K. (jfr Köping —• H u 11 s
järnväg). 1889 härjades staden av eld. — Vid
K. låg fogdefästet Köpings hus, nämnt
f. ggn 1375 och förstört av Engelbrekt 1434.
Lämningar funnos kvar, tills järnvägen
an-lades. — Jfr J. G. Hallman, »Beskrifning
öfver Kiöping» (1728), samt uppsats av G.
Gustafsson i »Sveriges städer», 5 (1926); G.
Elgenstierna, »K:s stads tjänstemän 1605—
1905» (1907). (A.S-n.)
Köping, kontrakt i Västerås stift.
Omfattar 8 pastorat: Köping; Björskog och
Kungs-K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
