Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köping (kontrakt i Västerås stift) - Köping (socken i Kalmar län) - Köpinge - Köpingebro - Köpingesandsten - Köping—Hults järnväg - Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg (K. U. R. J.) - Köpkurs - Köpman - Köpmanholm - Köpmanholmen - Köpmannaförening - Köpmannebro - Köppen, Wladimir - Köp på leverans - Köp på prov - Köprili, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Köping—Köprili
524
Barkarö; Odensvi; Skinnskatteberg; Bro;
Gunnilbo; Hed; Malma.
Köping, socken i Kalmar län, Slättbo
härad, kring Köpingsviken på Ölands västkust,
invid Borgholm; 46,16 kvkm, 977 inv. (1930).
Är en av n. Ölands förnämsta och
naturskönaste socknar, bördig, med lummig skog och
ovanligt kuperad. 1,953 har åker, 2,457 har
skogs- och hagmark. Bland K:s talrika
forn-lämningar bronsåldersgraven Blå rör. Ingår
i K:s och Ekby pastorat i Växjö stift, Ölands
n. kontrakt. Från K. avskildes och
inkorporerades med Borgholm 1 jan. 1930 Kolstads
villasamhälle, Rosenfors (tingsställe) m. m.
med tills. 572 inv.
Köpinge. 1. Socken i Kristianstads län,
Gärds härad (se d. o.), på
Kristianstadsslät-ten; 42,16 kvkm, 1,809 inv. (1930).
Genom-flytes av Vramsån till Helgeån, som bildar
gräns i ö. 2,714 har åker, 230 har skogs- och
hagmark. Egendom: Ugerup. Ingår i K. och
Lyngsjö pastorat i Lunds stift, Gärds
kontrakt. — 2. Socken, se Stora Köpinge.
—■ 3. Förr municipalsamhälle, se R a m 1 ö s a
och R a u s.
Köpingebro, Sveriges största råsockerbruk,
i Stora Köpinge socken, Malmöhus län, 7 km
n. ö. om Ystad, vid K. station på Ystad—
Eslövs och Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs
järnvägar. Tillhör Svenska sockerfabriks-a.-b.
Köpingesandsten, se Skåne, geologi.
Köping—Hults järnväg, Sveriges äldsta
järnvägsanläggning, urspr. planerad mellan
Örebro och Hult (se därom Järnväg, sp.
49). Den ursprungliga
koncessionsinnehava-ren, Svenska a.-b. för järnväg mellan Köping
och Hult, kunde endast fullborda sträckorna
Örebro—Ervalla (1856) och Ervalla—Arboga
(1857), tills. 55 km, medan sträckan Arboga—
Köping byggdes av Arboga—Köpings
järn-vägs-a.-b. och sedermera övergick till
förstnämnda a.-b. Sträckan Örebro—Frövi
övertogs 1900 av staten, och sträckan
Frövi—Köping kallas numera Örebro — Köpings
järnväg (se Grängesberg —
Oxelösunds järnvägar, sp. 1157). Se
»Statens järnvägar 1856—1906», I (1906). F. P.
Köping—Uttersberg—Riddarhyttans
järnväg, sign. K. U. R. J., spårvidd 1,093 m, 58,9
km lång, förbinder Köping
(Stockholm—Västerås—Bergslagens och Örebro—Köpings
järnvägar) över Uttersberg med Riddarhyttan,
46,2 km. Järn vägsenheten utgör en
sammanslagning fr. o. m. 1911 av Köping
— Uttersbergs och Uttersberg —
Riddarhyttans järnvägar, den förra
öppnad 1866, den senare 1880. Fem smärre
bibanor ingå, bl. a. från Riddarhyttan till
Källfallet, Bäckegruvan och Lerklockan. F. P.
Köpkurs, se Växelkurs.
Köpman, se Handelsköp och
Kommission.
Köpmanho’lm, se Furusund.
Köpmanholmen, industriort och hamn i
Nätra socken på Ångermanlandskusten, vid
Nätraälvens utlopp, 15 km s. v. om
Örnsköldsvik; omkr. 1,550 inv. (1929). Sulfatfabrik,
sulfitfabrik, sågverk och hyvleri, vilka jämte
kraftstationer i Nätraälven och det
närbelägna Näske sågverk ägas av Forss a.-b., gr.
1877, aktiekap. 3,6 mill. kr., tills, omkr. 700
arb. Årstillv. omkr. 25,000 ton sulfat- och
14,000 ton sulfitcellulosa samt 10,000 stds
trävaror.
Köpmannaförening, sammanslutning av
grosshandlare o. a. större näringsidkare i
syfte att genom ombud på handelsplatser
anskaffa soliditetsupplysningar och verkställa
inkasseringar, att vid betalningsinställelser
och konkurser vidtaga åtgärder i
borgenärernas samfällda intresse, att upptaga andra
handelsfrågor m. m. Den första
sammanslutningen av detta slag var Göteborgs k. (bildad
1857), som följdes av Stockholms k. (1858) och
Malmö k. (1880). Sedan ha liknande k.
bildats i Norrköping, Gävle och Sundsvall m. fl.
städer. För att bevaka medlemmarnas
intressen vid betalningsinställelser och
konkurser inrättades 1908 fast organiserade
ackords-och konkursavd. vid Stockholms, Göteborgs
och Malmö k. samt bildades 1929
Köpmannaföreningarnas central för ackords- och
konkursärenden. Ackordscentralens huvudprincip
är att uteslutande arbeta med affärslivets
sundhet som mål och avser icke
privatekonomisk fördel. Stockholmsavdelningens
verksamhetsområde omfattar Stockholms stad,
Norrland, Dalarna, Uppland, Västmanland,
Närke, Södermanland, Östergötland och
Gotland, Malmöavdelningens Skåne, Blekinge,
Öland och Kalmar län samt G
öteborgsavdelningens återstoden av landet. Varje avd:s
angelägenheter handhavas av en nämnd,
bestående av 24 el. flera led. (varav
vederbörande k:s styrelseledamöter och suppleanter
äro självskrivna och de övriga utses på resp,
förenings årsmöte för ett år i sänder, varvid
hänsyn tages till att de viktigaste
branscherna inom föreningen bli företrädda).
Stockholms k. räknade vid 1930 års början 555
medl. Föreningens ombud i landet uppgå till
220. Dess nu gällande stadgar äro av 21 dec.
1916 (senare delvis ändrade); för
ackordscen trålen gälla specialstadgar. Jfr H a
n-d e 1 s k a m r a r, sp. 461. W. E-m.
Köpmannebro, station på Bergslagernas
järnvägar och omlastningsplats vid
mynningen av Dalslands kanal i Vänern.
Köppen [kö’-], W 1 a d i m i r, tysk
meteo-rolog (f. 1846), anställd vid Deutsche
See-warte i Hamburg 1875—1919, en bland de
främsta av samtidens meteorologer. Inom
klimatologien har han åstadkommit sådana
banbrytande arbeten som »Die Klimate der
Erde» (1923) och (tills, m. A. Wegener) »Die
Klimate der geologischen Vorzeit» (1924). Till
den dynamiska och maritima meteorologien
samt de högre luftlagrens utforskning har
han i talrika uppsatser lämnat betydelsefulla
bidrag. K. redigerade 1884—91 (jämte. J. Hann)
Meteorologische Zeitschrift och 1892—93
An-nalen der Hydrographie und Maritimen
Me-teorologie. E. P.
Köp på leverans, se Köp.
Köp på prov, se öppet köp.
Köprili [kö’-], bemärkt turkisk släkt av
albanskt, möjl. franskt ursprung, bördig från
byn Köprü (»bro»; härav namnet), nära
Ama-sia (se d. o.). — Muhammed K. (1585—
1661) började sin bana som biträde i seraljens
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
