Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lactantius—Laddning
557
av Catlin (se d. o.) framlagda och därefter
ofta upprepade hypotesen, att 1. vore ett
ursprungligen indianskt spel, finnas inga
tillräckliga bevis. L. spelas även i U. S. A.,
England (sedan 1870-talet) och Australien. —
Spelplanen (90—130 m lång, omkr. 75 m bred)
har ett mål på vardera kortsidan. Spelarna,
delade på två lag om vartdera 12 man, skola
med sina slagträn (mellanform av
hockeyklubba och räcket; se bild) fånga bollen (av
kautschuk, omkr. 20 cm i omkrets) och kasta
den vidare. Jfr »Lacrosse» i »Encyclopædia
of sport and games» (1911) samt G. P.
Blaschke, »Geschichte der Bali- und
Lauf-spiele», i »Geschichte des Sports aller Völker
und Zeiten», 1 (1926). Ä. S-n.
Lacta ntius, F i r m i a n u s, lärjunge av
Arnobius, var först lärare i retorik i
Bity-nien, senare (efter 317) lärare åt Konstantin
den stores son Crispus. L. författade
åtskilliga skrifter, »Divinæ institutiones» (i 7
böcker) m. fl., för att utlägga och befästa den
kristna läran. Hans språk är nästan
forn-klassiskt och påminner starkt om Ciceros
(»den kristne Cicero»), R. Tdh.*
Lactärius, bot., se R i s k a.
Lactüca, bot., se Sallatsläktet.
La’cus, lat., sjö. L. B e n ä c u s, romarnas
namn på Gardasjön (se d. o.). — L. C u’r t i u s,
vattensamling på Forum i Rom, uttorkad
redan i forntiden. På dess plats, som
inhägnades och blev belagd med travertinplattor,
fanns ett altare; lämningar återfunnos 1904.
Ang. namnets uppkomst fanns bl. a. den
sägnen, att en spricka uppstått på Forums mark,
som icke skulle kunna fyllas annat än genom
oiffrandet av sådant, som utgjorde det
romerska väldets bästa stöd. Då hade den unge
M. Curtius till häst och i full rustning störtat
sig i sprickan. — L. F u c i n u s, se F u c
i-nosjön. — L. N e m o r e’n s i s, se N e mi.
Lacy [la’si] , Franz Moritz von, greve,
österrikisk krigare (1725—1801), son till P.
v. L. Blev vid 25 års ålder överste i
österrikisk tjänst, deltog med utmärkelse i
sjuåriga kriget och befordrades till
fälttygmäs-tare. Bl. a. framträngde L. hösten 1760 tills,
m. ryska trupper till Berlin och sökte
därifrån förbindelse med svenskarna under
Lan-tingshausen men måste nästan omedelbart gå
tillbaka. Utnämnd till fältmarskalk och
president i hovkrigsrådet 1766, framstod han
såsom en skicklig organisatör. (Wdt.)
Lacy [la’si], Peter von, greve, rysk
fältherre (1678—1751). Var född på Irland
och härstammade från en normandisk släkt.
L. följde 1691 den avsatte konung Jakob II
till Frankrike och var sedan i österrikisk,
polsk och slutligen rysk tjänst. Han sårades
vid Poltava 1709, fick 1719 befälet över den
ryska flottavd., som härjade Roslagens och
Norrlands kuster, samt 1721 överbefälet över
ryska galärflottan vid de förnyade
härjningarna av norrländska kusten, deltog i
polska tronföljdskriget (1733—35) och i 1736—39
års turkiska krig. Under de ryska fälttågen i
Finland 1741—42 var han den ryska arméns
överbefälhavare, vann 23 aug. 1741 slaget vid
Villmanstrand och mottog 24 aug. 1742
svenska härens kapitulation i Helsingfors. I juni
1743 lyckades han med en rysk galäreskader
smyga sig förbi svenska örlogsflottan ut ur
558
Finska viken samt förena sig med Keiths
förut utlupna galärer. L. blev därefter
guvernör över Livland. L. S.*
Lada’kh (L a d a’k), bergprovins i n. ö.
Kashmir, Indien, kring övre Indus med
bifloder; ett av jordens högst belägna länder,
mellan Himalaja och Karakorum. Glest
befolkat, skoglöst, torrt; jordbruk endast i
väl-skyddade dalar, där bevattning är möjlig;
huvudstad: Leh (se d. o.). L. har förr lytt
under Tibet, invånarna äro tibetaner, och
lamakloster finnas i nästan varje by; polyandri
härskar. Landet är genomgångsland för
handeln över Karakorum med Turkestan. —• L.
erövrades 1839 av sikherna, kom 1846 till
England, som lämnade det till Kashmir.
Förvaltas nu i nära förbindelse med
bergprovinsen Baltistan i v. (L. and B a 11 i
s-tan, tills. 73,138 kvkm, 183,476 inv. 1921);
Baltistans huvudstad: Skardo vid Indus;
befolkningen är även här av tibetanskt
ursprung men muhammedaner. L. förenades 1835
med Kashmir. A. B-n.
Lädau, Gustaf Wilhelm, finländsk
ämbetsman, Anjalaman (1766—1833). Var
1788 kapten och C. G. Armfelts adjutant.
L. deltog i officerarnas stämplingar och
överlämnade bl. a. Anjala förbundsakt till
Hast-fehr i Nyslott. Domen över honom blev
aldrig verkställd, emedan han flydde och
inträdde i rysk tjänst. 1810 återvände han till
Finland som postdirektör och blev 1812 led.
av regeringskonseljen (senaten). L. ansågs
begagna sin ställning i postverket för politiskt
spioneri. H. E. P.
Ladd [läd], George Trumbull,
nordamerikansk filosof och psykolog (1842—1921),
en av de förnämsta grundläggarna i Amerika
av den nutida empiriska psykologien, sedan
1881 prof, vid Yaleuniv. Utgående från
erfarenheten, ville L. sammanfatta de enskilda
vetenskapernas resultat till ett sammanhang.
Han utgav »Outlines of physiological
psy-chology» (1890), »Philosophy of knowledge»
(1897), »A theory of reality» (1899),
»Philosophy of religion» (1905) m. fl. G. O-a.
Laddflaska, fys., se L e i d e n f 1 a s k a.
Laddning. 1. (Krigsv.) Dels den krutmängd
(d r i v 1 a d d n i n g), som behöves för att
driva en projektil ur ett eldvapen, dels den
mängd sprängämne (sprängladdning),
som inrymmes i en artilleriprojektil, torped,
mina el. dyl. — Eldvapnen laddades till en
början med löst liggande krut, som infördes
med en s. k. 1 a d d s k y f f e 1. På 1500-talet
infördes kardus (se d. o.), på 1800-talet
enhets-patron (se d. o.). Vid grövre artilleripjäser
inneslutes laddningskardusen numera i en
metallhylsa (1 a d d n i n g s h y 1 s a), som
samtidigt innesluter antändningsmedlet och
ombesörjer tätningen. — Sprängladdningarna
utgjordes fordom av svartkrut, vanl.
finkor-nigt. Numera användas hellre s. k. brisanta
sprängämnen, vilka verka kraftigare. Vid
artilleriprojektiler utgör sprängladdningen
vanl. 10—20 % av projektilens vikt. Jfr
Detonator, Granat och
Sprängämnen. G. af W-dt.
2. (Fys.) Uppsamlandet av elektricitet i en
kondensato’ el. på en konduktor och av energi
i en ackumulator; även själva den
elektricitets- el. energimängd, som uppsamlats. J. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
