Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Lagerborg—Lagerbring, G. O. R.
588
uppgift att expediera och ansvara för en
affärs lager. Liknande innebörd ha orden
lagerchef, lagermästare, magasinsbokhållare. O. Ä.
Lagerborg, svensk-finländsk adlig ätt,
härstammande från överstelöjtnanterna Olof
(1670—1736) och Daniel (1686—1751)
Olofsson Skragge, vilka 1719 adlades med
namnet L. Ätten introducerades 1818 i Finland
och fortlever där men utgick i Sverige 1872
på svärdssidan. Gemensamt ursprung från
Skraggesläkten ha ätterna Hermelin (se d. o.),
Skraggenskiöldh och Skraggenstierna. En
sonsons son till Olof L. var överste Robert
Wilhelm L. (1796—1849), som 1834 blev
landshövding i Uleåborgs län och inlade
betydande förtjänster om förvaltningen. Om
dennes son R. O. L. och sonsons son R. H.
Hj. L. se nedan. Litt.: R. Lagerborg, »Ur en
Värmlandssläkts öden», 1 (1919). H. E. P.
Lagerborg, Robert Olof, finländsk
tidningsman (1835—85); se släktövers.
Avancerade i militärtjänst till stabskapten men
drogs till publicistiken och ingick 1862 i red.
för den nygrundade
liberala tidningen
Helsingfors Dagblad, vars
huvudred. han var
1865—85. Genom sir
kunskapsrikedom,
rättrådighet och
publicistiska förmåga
vann han stort
personligt anseende och
genklang för de
frisinnade idéer han
förfäktade, förutom i
na-tionalitetsfrågan, där
hans och det liberala
partiets medlande ställning på grund av
språkstridens skärpning visade sig ohållbar.
L. var en inflytelserik led. av ridderskapet
och adeln vid lantdagarna 1863—82. H. E. P.
Lagerborg, Rolf Heribert Hjalmar,
finländsk filosof (f. 1874); se släktövers. Blev
1906 docent i filosofi vid Helsingfors univ. och
1929 e. o. prof, vid Äbo akad. L. har
huvudsakligen ägnat sig åt
moralfilosofiska och
psykologiska studier
(särskilt psykoanalys
och sexualpsykologi).
Bland hans skrifter,
ofta i en litterär,
essäistisk form, märkas
»Moralens väsen»
(1900), »Das
Gefühls-problem» (1905; akad.
avh.), »Den platoniska
kärleken» (1915; på
ty. 1926),
essäsamlingen »Invita Minerva»
(1918), »Vetenskapliga vanföreställningar»
(1920), »Om konst och konstnärer» (1924), »Se
glad ut» (1927), »Xantippa och annat om man
och hustru» (1928) samt »Vad vi kunna veta
om själen» (s. å.). L. har om släkten L.
publicerat ett stort genealogiskt verk, »Ur en
Värmlandssläkts öden», 1 (1919). H. E. P.
Lagerbox, dets. som lagerskål (se A x e
1-lager).
Lagerbring, svensk släkt, utgör en gren av
släkten Bring (se d. o.). Prof. Sven Bring ad-
lades 1769 med namnet L. (se nedan). Hans
son Carl L. (se nedan) blev 1818 greve men slöt
sin gren. Prof. Sven L:s brorson, sedermera
krigsrådet Per von Bring (1732—99),
förut tysk adelsman, adopterades 1772 på sin
farbrors adliga ätt. Per L:s son Gustaf Olof
L. (se nedan) blev 1815 frih. och stamfar för
de nu levande grenarna. (B. H-d.)
Lagerbring, Carl, greve, ämbetsman (1751
—1822), son till S. L. Efter studier i Lund
kom han in i verken i huvudstaden och
lyckades vinna Gustav III:s uppmärksamhet.
Vid riksdagen 1786
var han
»bondsekrete-rare». Enl. konungens
önskan blev han
protokollförare i den t. f.
regeringen efter
attentatet 13 mars 1792 och
s. å. statssekr. i
Krigs-expeditionen. Avlägsnad ur styrelsen,
placerades han som
landshövding i Nyköping,
vilken post han måste
lämna såsom
misstänkt, ehuru ej
över
bevisad, för delaktighet i Armfelts
revolutions-ylaner (1794). Rehabiliterad av Gustav IV
Adolf 1796, förestod han Krigsexpeditionen
under hela dennes regering, varvid han bl. a.
fick organisera lantvärnet 1808. L.
sympatiserade med planerna på regeringsskifte men
var ytterst försiktig och deltog ej i den
äm-betsmannarevolt, som skulle tvinga konungen
att sammankalla riksdag. Efter revolutionen
1809 inkallades han i interimsregeringen men
utestängdes såsom gustavian från det nya
statsrådet. Som reträttplats fick han den av
honom tidigare beklädda
överpostdirektörs-befattningen. Vid riksdagen i Örebro 1812
var L. lantmarskalk, vann därvid kronprins
Karl Johans förtroende och blev s. å.
statsråd, vilket ämbete han innehade till sin död.
L. ansågs som ett »förträffligt huvud» men
fallen för bekvämlighet och vällevnad. A. G-de.
Lagerbring, Gustaf Olof, frih.,
generallöjtnant (1769—1847); se släktart. Blev
ryktbar genom sin aktiva roll i v. Döbelns
»stra-tagème» vid evakueringen av Äland i mars
1809, då ryske överbefälhavaren v. Knorring
genom förespeglingar om en snar fred efter
statsvälvningen förmåddes hejda sin offensiv.
I den misslyckade expeditionen till
Västerbotten s. å. deltog L. såsom generaladjutant
hos genera) Wachtmeister. L. blev frih. 1815.
Litt.: A. Hammarskjöld, »Generalen grefve
Gustaf Wachtmeister» (i Hist. Tidskr. 1893—
95); G. Lagerbring, »Erinringar» (ibid. 1897);
Generalstaben, »Sveriges krig 1808—1809», 9
(1922). A. G-de.
Lagerbring, Gustaf Otto Robert, frih.,
ämbetsman och politiker (1847—1921), sonson
till G. O. L. Blev student 1863, underlöjtnant
vid Upplands reg:te 1866, tog avsked som
kapten 1889, var 1884—87 verkst. dir. i
livför-säkrings-a.-b. Viktoria och 1887—97 i
för-säkrings-a.-b. Skandia. 1897—1917 var han
landshövding i Göteborgs och Bohus län. Som
led. av Andra kammaren för Stockholm 1894
—96 tillhörde L. Nya centern, som led. av
Första kammaren 1899—1913 för Göteborgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
