Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerbjelke, Gustaf (1777—1837) - Lagerbjelke, Gustaf (1817—95) - Lagerbjelke, Johan Gustaf (1745—1812) - Lagerbjelke, Johan Gustaf (f. 1860) - Lagerbok (Varubok) - Lagerbokhållare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Lagerbjelke, G.—Lagerbokhållare
586
tern L. v. Engeström, av vilken L. ansåg sig
bortintrigerad ur statsrådet (1810), såg L. en
anledning till sitt entledigande från
envoyéposten i Paris 1811 ävensom till den
mångåriga »tjänstledighet»,
som sedan följde. Karl
XIV Johan gav
honom sent omsider
upprättelse, då hau 1831
insatte honom i
statsrådet. — L. hade stora
vittra intressen och
gjorde lycka som
författare av
tillfällig-hetsskådespel vid
hovet. Hans
direktörskap vid Kungl.
teatern 1823—27 rönte
livligt erkännande,
och hans publicistiska bidrag i Statstidningen
(Post- och Inrikes Tidningar) 1834—36, såväl
politiska artiklar som kåserier, merendels
under sign. Philalethes, förrådde den
sti-listiske mästaren. Led. av Sv. akad. 1809.
Kort före sin död började L. ett
självbiografiskt arbete; det blev ofullbordat (till 1811)
och utgavs 1867 (»Notice biographique sur la
carrière politique du comte Gustave
Lagerbjelke»). Bland märkligare statsskrifter av
L:s hand kan nämnas den till ständerna 1809
avgivna berättelsen om Sveriges förhållande
till främmande makter 13 mars—6 juni 1809,
publicerad av O. Alin i »Hist. studier.
Festskrift till C. G. Malmström» (1897). Jfr A.
Grade, »Sverige och Tilsit-alliansen» (1913),
och H. Lundh, »Gustaf IV Adolf och Sveriges
utrikespolitik 1801—1804» (1926). A. G-de.
Lagerbjelke, Gustaf, greve, politiker,
Sveriges siste lantmarskalk (1817 °/io—95 ®/a);
se släktartikeln. Blev 1838 jur. kand, i
Uppsala och övertog s. å. skötseln av
släktfideikommisset Älvsjö, där
han bosatte sig. Vid
1844 års riksdag
intog L. sin ätts säte på
riddarhuset och blev
till följd av sitt höga
riddarhusnummer
genast ordf, i
expedi-tionsutskottet. Under
följ, fem riksdagar var
han ordf, i resp,
be-villnings-, konstitutions- och
statsutskotten. Han var ock ordf,
för riksgälds- 1848—57
och riksbanksfullmäktige 1857—58 samt
därefter 1858—88 landshövding i Södermanlands
län. På riddarhuset blev L. jämte Henning
Hamilton, Gillis Bildt och Erik Sparre en av
ledarna för det s. k. junkerpartiet. I de
dåtida livliga debatterna om en
representationsreform deltog L. med intresse och framlade
riksdagen 1850—51 ett eget förslag om
bibehållande av ståndsprincipen men upphävande
av all personlig självskrivenhet. Adeln skulle
i likhet med övriga stånd bestå av 75 valda
ledamöter, bland vilka ofrälse godsägare med
kunglig fullmakt ägde utse 15. De fyra
stånden hade att sammanträda dels gemensamt
som »riksnämnd», dels vart och ett för sig.
L:s förslag upptogs av konstitutionsutskottet
som dess eget, antogs av förstärkta
konstitutionsutskottet med en rösts majoritet till
vilande men bifölls nästa riksdag endast av
borgarståndet och föll sålunda. Vid riksdagen
1853—54 gav L. genom sitt förslag om en
särskild administrativ domstol, en
»regeringsrätt», för att befria statsrådet från de
administrativa besvärsmålen, ett uppslag, som
först långt senare förverkligades. I
ekonomiska frågor tillhörde L. mycket tidigt den
frihandelsvänliga riktningen. Sin bemärkta
plats i Sveriges historia vann L. förnämligast
som ridderskapets och adelns siste
lantmarskalk (riksdagarna 1862—63, 1865—66) och
som Första kammarens förste talman (1867—
76, 1881—mars 1891). Det föll på hans lott
att de historiska decemberdagarna 1865
klubb-fästa adelns beslut om ståndsförfattningens
utbyte mot en riksdagsordning, byggd på
allmänna val. Historiska blevo den siste
lantmarskalkens sista ord på riddarhuset: »Lagar
kunna förändras, rättigheter kunna upphöra,
men kvar stå plikterna emot fäderneslandet;
och bliva dessa plikter väl uppfyllda, föga
bekymrar det den sanna adeln, var uti
samhället dess plats ställes». Som talman visade
L. oväld, formsäkerhet, klarhet i uppfattning
och framställning samt åtnjöt obestridd
auktoritet. I Första kammaren representerade L.
Södermanlands län riksdagarna 1867—94.
Såväl vid 1870 års ministärförändring som vid
flera andra tillfällen var hans inträde i
statsrådet påtänkt men avböjdes av honom själv.
L. var ordf, i flera betydelsefulla kommittéer
och led. av unionskommittén (1865—67). Han
blev jur. hedersdr. i Uppsala 1893. Ths.*
Lagerbjelke, Johan Gustaf, greve,
överamiral och president (1745—1812), son till A.
L. Var under ryska kriget 1788—90 t. f. chef
vid Stockholmseskadern, blev 1802 amiral i
rikets flottor, 1803 chef för Förvaltningen av
sjöärendena och 1809 överamiral. 1811 erhöll
han avsked från militärtjänsten och blev
president i Kammarrätten. I sina många civila
uppdrag visade L. stor administrativ
förmåga. Han var bl. a. ordf, i diskontverket
för diskontering av Riksgäldskontorets
sedlar 1789—92 och ordf, i Riksgäldskontoret
1792—1810. L. blev 1796 medlem av
Stats-beredningen och inkallades efter revolutionen
13 mars 1809 i riksföreståndarens konselj.
Han erhöll 1809 grevlig värdighet och blev
1804 led. av Vet.-akad. (ö-g.)
Lagerbjelke, Johan Gustaf, greve,
politiker (f. 1860 3/e), son till lantmarskalken
Gustaf L. Blev jur. kand, i Uppsala 1882,
tjänstgjorde i Civildep. samt från 1896 i
Patent- och registreringsverket, där han blev
byråchef 1914. Sedan 1909 är L. led. av Första
kammaren (höger) och sedan 1912
riksgälds-fullmäktig samt är förste deputerad i
Riksgäldskontoret. Han var ordf, i 1913 års
kommitté om jordbrukskreditens ordnande och
har verksamt främjat förstadsbebyggelsen i
Brännkyrka, där han innehar fideikommisset
Älvsjö.
Lagerbok (V a r u b o k), bok med
specificerade uppgifter om ingående och
utgåendevarukvantiteter, med el. utan angivande av
motsv. penningbelopp, som i senare fallet
föras på resp, varukonton i huvudboken. O. A.
Lagerbokhållare, den person, som har till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
