Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Lagerman—Lagerroth
600
föras, där deras kall binder dem. — Sedan
följde ånyo några smärre arbeten,
»Kristuslegender» (1904), »Herr Arnes penningar»
(s. å.), en brottmålshistoria från 1500-talet —
dramatiserad av Gerhart Hauptmann i
»Win-terballade» —, och »En saga om en saga och
andra sagor» (1908). Dessutom skrev hon för
skolbarnen läseboken »Nils Holgerssons
underbara resa» (2 bd, 1906—07), en
beundransvärt organisk enhet av äventyr och episoder,
som poetiskt skildrar Sveriges natur och folk.
Återvändandet till barndomshemmet har
inspirerat större delen av hennes senare
arbeten. »Liljecronas hem» (1911) har Mårbacka
till scen. »Körkarlen» (1912) är en gripande
omvändelsehistoria. »Kejsarn av
Portugal-lien» (1914) är en samtidsberättelse från
Värmland med en fattig allmogeman, som blir
tokig av sorg över sin dotter, till
huvudperson; han är skildrad med ömsint förstående.
Smärre sägner och berättelser ingå i »Troll
och människor» (2 bd, 1915 och 1921).
Romanen »Bannlyst» (1919) är präglad av smärta
och förtvivlan över världskriget och dess
för-vildning. Efter att ha övervunnit den kris
detta framkallade hos henne har hon återvänt
till motiven från det gamla Värmland.
»Mårbacka» (1922) skildrar förhållandena där
under hennes fars tid med innerlig stämning och
karakteristisk tidsfärg. Till Gösta Berlings
epok hör trilogien »Löwensköldska ringen»
(1925), »Charlotte Löwensköld» (s. å.), den
livligaste och mest humorfyllda av hennes senare
böcker, och »Anna Svärd» (1928). — Av
författarinnans övriga verk må nämnas »Hem
och stat» (1911), ett tal för kvinnorösträtten,
»Zachris Topelius» (1920), som berättar hans
ungdomshistoria, och »Minne av Albrekt
Theo-dor Gellerstedt» (1915; hennes inträdestal i
Sv. akad.). Själv har hon dramatiserat
»Dunungen» (1914) och »En herrgårdssägen» (1929).
Selma Lagerlöf tillhör de stora berättarna;
man kan icke avläsa hennes inre historia i
hennes verk, som aldrig utgöra subjektiva
bekännelser utan ägnas människoöden och
karaktärsteckningar. Liksom Walter Scott har
hon framför allt varit rösten, som tolkar ett
folks tänkesätt, uppenbarar urgrunden i dess
väsen. Hennes diktning är icke analys utan
intuition; den kännetecknas av levnadsglädje,
samkänsla, människokärlek. Utomordentlig
rikedom och åskådlighet, glans och kraft
utmärka hennes fantasi, som når sina mest
överraskande verkningar genom att göra
övernaturliga skeenden naturligt trovärdiga. —
Ehuru många av hennes smärre berättelser
äro mästerliga (t. ex. »Dunungen», »Morbror
Ruben», »Gudsfreden», »Kejsarinnans
kassakista», »Tösen från Stormyrtorpet»), får
hennes begåvning dock sitt fullaste uttryck i de
stora verken. Genom det sunda och
förtröstansfulla i sin livsåskådning, som stundom
framträder utpräglat didaktiskt, den till
muntlig berättarkonst starkt närmade
formen, vilken är mäktig den mest övertygande
verkan, och den allmänmänskliga karaktären
av de ämnen hon behandlar, har hon trots sin
nationella och provinsiella egenart vunnit den
största publik utom Sverige, som någon
modern svensk författare erhållit. Hon är
översatt till mei än 30 språk. Litt.: O. Levertin i
»Svenska gestalter» (1903); R. G:son Berg i
»Svenska skalder från nittitalet» (4:e uppl.
1922); J. Mortensen, »Från Röda rummet till
sekelskiftet», II (1919); Fr. Böök i »Svenska
litteraturens historia», III (2:a uppl. 1929);
W. Berendsohn, »S. L.» (1927). —• Selma L:s
porträtt återges på vidstående plansch. R-n B.
Lagerman, Alexander, ingenjör,
uppfinnare (1836—1904). Fäste redan vid unga år
uppmärksamheten vid sig genom talangfulla
konstruktioner och belönades 1864 av
Vet.-akad. med
Wallmark-ska priset för en
automatisk tändsticks-maskin. L.
anställdes 1870 vid
Jönköpings tändsticksfabrik, där han under
årens lopp utförde ett
stort antal originella
och epokgörande
specialmaskiner för
tänd-stick stillverkningen.
Även som uppfinnare
av typografiska
hjälpmedel och
tryckeri
maskiner gjorde sig L. ett nämn. — Av sin
efterlämnade förmögenhet testamenterade L.
ett betydande belopp till understöd åt
svenska uppfinnare genom instiftande av L a g e
r-manska donationsfon d.e n, som efter
änkans död 1923 blev tillgänglig. Fondens
tillgångar uppgå f. n. (1930) till omkr. 240,000
kr. och förvaltas av Jönköpings
stadsfullmäktige, som årl. utdela understöd från denna
på rekommendation av Svenska
uppfinnareföreningens styrelse. G. H-r.
Lagermetaller, gemensam benämning på en
mängd olika metallegeringar, som inom
maskintekniken användas i axellager för att
minska friktionen. L. äro ofta sammansatta av
zink el. tenn samt mindre delar koppar och
antimon. En mycket använd sort, s. k.
bab-bits, består av bly med mindre delar tenn och
antimon. L. kallas även vitmetall och
anti-friktionsmetall. Jfr Axellager.
Lagermästare, se Lagerbokhållare.
Lagerolja, farm., se Lager.
Lagerqvist, Carl Fredrik, skådespelare
(1819—97). Anställd bl. a. 1854—57 och 1858
—63 vid Mindre teatern samt 1857—58 och
1866—88 vid de kungl. teatrarna. Bland L:s
roller märkas Orgon i »Tartuffe», Öländer i
»Ett resande teatersällskap», Giboyer i
»Moderna vinglare» och »Giboyers son» samt
Lundestad i »De ungas förbund». Han var
en komisk karaktärsskådespelare med saftig
fantasi, drastisk och träffsäker i den yttre
gestaltningen. G. K-g.
Lagerroth, Lars Fredrik Barthold,
statsvetenskaplig författare (f. 1885 10/9). Blev
1915 fil. dr på avh. »Frihetstidens
författning», 1917 docent och 1929 prof, i
statskunskap vid Lunds univ. L. har även varit
läroverkslärare, bl. a. 1925—29 lektor vid
Nya elementarskolan i Stockholm. Bland
hans skrifter märkas »Psykologisk verklighet
och juridisk fiktion vid tillämpningen av
Sveriges grundlagar» (1925), »Indelnings- och
grundskatteväsendets avskrivning» (1927),
»Statsreglering och finansförvaltning i Sverige
intill frihetstidens början» (1928) och »Platons
stats- och rättsbegrepp» (s. å.). E. N-nn.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
