Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerström, Reinhold - Lagerström, Victor Emanuel - Lagersvärd, Johan Claes - Lagerwall, Axel Julius - Lagerväxter - Lageröl - Lagfara - Lagfaren - Lagfarenhet - Lagfart - Lagfartsbevis - Lagfartsbok - Lagfartsprotokoll - Lagfors bruk - Lagförklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerström, V. E.—Lagförklaring
603
kansk tonsättare (f. 1861 12/8), f. i Minnesota,
utbildad i Chicago och Stockholm, sedan
musiklärare i S:t Peter, Minnesota, 1892 dr mus.
L. har komponerat flera kantater (bl. a. till
minnet av Uppsala möte 1893) och utgivit
tidskr. Kyrkosången. T. N.
Lagerström, Victor Emanuel, målare
(f. 1864 28/8), bror till J. H. L. och C. A. L.
Elev vid Konstakad. 1887—91 och 1894—96,
studieresor till Frankrike, Tyskland och
Italien. Har varit tecknare i olika tidningar etc.,
bl. a. i Svenska Dagbladet (1897—1902) och i
Stockholms-Tidningen (1897—1903), samt sekr.
i Konstnärsklubben i olika repriser. L. har
mest målat Stockholms- och Visbymotiv.
Lagersvärd, Johan Claes, diplomat (1756
—1836). Blev 1788 andre sekr. i kabinettet
och 1789 kommissionssekr. i Italien. Av
Reu-terholm fick L. 1793 i uppdrag att spionera
på sin chef G. M. Armfelt och till regeringen
inberätta hans åtgärder. L. bidrog genom
sina rapporter till anklagelsen mot Armfelt
1794 för högmålsbrott. 1793 blev L. chargé
d’affaires i Italien och hade som sådan den
kinkiga uppgiften att söka hindra de
avslöjanden, varmed den landsflyktige A. F. Munck
hotade. Han blev 1814 ministerresident och
dog i Florens. (B. H-d.)
Lagerwall, Axel Julius, filosof,
pedagog (1870—1920). Var folkskolinspektör i
Göteborg och deltog kraftigt i utvecklingen
av Göteborgs folkskolors överbyggnader
genom högre folkskolor och yrkesbestämda
fort-sättningsskolor. L:s gradualavh. behandlar
»Transcendentalfilosofiens problem och metod
hos Kant» (1904). Ett urval av hans många
uppsatser i tidskrifter och tidningar utgavs
av E. Åkesson (1921). — L. sysslade
övervägande med kulturfilosofiska problem, som
han betraktade från idealistisk synpunkt
under anslutning till H. Rickert och Vitalis
Nor-ström. G. O-a.
Lagerväxter, Lauräceae, fam. bland
koripe-talerna, närstående berberisfamiljen. De
hithörande omkr. 1,000 arterna äro i regel träd
el. buskar med spiralställda, oftast hela, vanl.
läderartade blad och växa företrädesvis i
tropiska och subtropiska länder i Amerika och
Asien. Blommorna äro två- el. enkönade, små,
vanl. tretaliga. L. hysa i nästan alla växtens
delar flyktiga oljor, och man erhåller från
dem kraftiga, aromatiska läkemedel och
kryddor (se Kamfe r, Kanel och Lage r). De
ända till 1 dm långa stenfrukterna av Persea
gratissima (från tropiska Amerika), a h u ä c a,
a v o c a t o, »advokatpäron», utgöra en av
varma länders viktigaste fruktsorter. Många 1.
lämna värdefullt virke. Det avvikande släktet
Cassytha är parasitiskt och liknar till utseende
och förekomstsätt snarrevorna. G. M-e.
Lageröl, se Maltdrycker.
Lagfara, söka lagfart (se d. o.) å förvärv.
Lagfaren, förfaren i lagkunskap, särskilt
den, som avlagt sådan akademisk examen,
som medför behörighet till domarbefattning,
d. v. s. jur. kand.-examen eller (den numera
avskaffade) examen till rättegångsverken
(»hovrättsexamen»), C. G. Bj.
Lagfarenhet, vanl. dets. som rättskunskap
el. t. o. m. rättsvetenskap.
Lagfart, inskrivning av fastighetsförvärv
i domstols protokoll. Den nu gällande
sven
604
ska rättens 1. härstammar från de
offentlig-hetsåtgärder vid fastighetsköp, som redan i
de äldsta rättsböckerna voro föreskrivna (se
Fasta, Fastebrev, Inteckning, K
ö-pebrev och Uppbud). 1734 års lag
påbjöd ett lagfartsförfarande, som bestod av
(i regel) tre uppbud å häradsting el.
rådstuga samt därpå, sedan bördsanspråk (se
Bördsrätt) avvaktats, utfärdande av
fastebrev (även kallat j ordabrev). I
huvudsak är detta alltjämt gällande rätt i
Finland. Det nuv. sv. lagfartsinstitutet är
genom k. f. 16 juni 1875 reglerat på
väsentligen följ. sätt. Varje förvärv av äganderätt
till fast egendom (även fideikommiss) skall
lagfaras. Ägaren skall inom viss tid efter
sitt förvärv söka lagfart hos underrätt
och därvid uppvisa sin fångeshandling samt
styrka, att jämväl fångesmannen
behörigen åtkommit egendomen och själv
vunnit 1. I vissa fall skall därjämte
stämpelavgift erläggas. Företes ej behörig
fångeshandling, skall ansökningen om 1. avslås;
underlåtenhet att styrka fångesmannens
åtkomst el. 1. föranleder däremot, att
ansökningen förklaras vilande, d. v. s. kan
sedermera, efter det att bristen avhjälpts,
fullföljas med bibehållen tidsprioritet från
ansökningens dag. Så snart förutsättningarna
för 1. uppfyllts, besluter rätten att m e
d-d e 1 a (bevilja) 1. och inskriver detta i
lagfa rtsp rotoko llet, varjämte
anteckning göres i fastighetsboken (se
Fasti g h e t s b o k, sp. 151) och ett särskilt bevis
(lagfartsbevis) utfärdas. Ett av
huvudsyftena med 1. är offentlighet i de
förhållanden, som röra äganderätt till
fastigheter; ett annat är att bereda fastighetsägare
större trygghet (särskilt gentemot andra, som
härleda anspråk på fastigheten från samme
fångesman). Emellertid tryggar 1. ingalunda
fullständigt mot främmande anspråk;
tvärtom heter det, att »utan hinder av 1. må talan
å fång lagligen prövas». Först tjuguårig hävd
(se Hävd) efter 1. utesluter sådan talan.
Däremot har det »införande i grundboken»,
som i främmande, särskilt tyska, rättssystem
motsvarar svensk L, mera vittgående
verkningar i fråga om uteslutande av andras
emot grundbokens innehåll stridande
rättigheter. — Frälseränta betraktas
rättsligen som fast egendom, och förvärv därav
skall alltså lagfaras (jfr Frälseränta, sp.
1258). Om lagfart å enskild järnväg se
Järnväg, sp. 54. C. G. Bj.
Lagfartsbevis, se Fastebrev och Lagfart.
Lagfartsbok, den fastighetsbok hos
häradsrätt, som enl. 1875 års lagstiftning föres som
bihang och sakregister till
lagfartsprotokol-let. Den motsvaras hos rådstuvurätterna av
fastighetsbokens lagfartsspalt. I. Afz.*
Lagfartsprotokoll, se Lagfart.
Lagfors bruk, se L j u s t o r p.
Lagförklaring, en autentisk, d. v. s. med
lagstiftarens auktoritet given och därför för
framtiden bindande tolkning av ett lagbud.
I visst avseende ter sig 1. som en utläggning
av lagens stadganden; men den stannar ej
vid lagtolkning (se d. o.) utan innebär
ett skapande av en ny lagnorm rörande
innebörden i det stadgande, som är föremål för
1.; denna är alltså en lagstiftningsakt. Sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
