Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagophthalmus - Lagopus - La Gorce, Pierre François Gustave de - Lagos (Nigeria) - Lagos (Portugal) - Làgosta - Lagothrix - La Goulette - Lagrad bergart - La Grange, Charles Varlet - Lagrange, Giuseppe Luigi (Joseph Louis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Lagophthalmus—Lagrange
614
Lagophtha’Imus, »haröga», oförmåga att
sluta ögat (haren troddes sova med öppna
ögon). L. förekommer vid ansiktsförlamning
(se Facial i sförlam ning), ärr i ögonlocken
etc. Åkomman kräver ofta lämpligt förband
under sömnen, för att ej sår skola uppstå å
hornhinnan genom intorkning. K. G. P-n.
Lagöpus, zool., se Ripsläktet.
La Gorce [la gå’rs], Pierre Frangois
Gustave de, fransk hävdatecknare (f.
1846). Anställdes efter vunnen jur.
doktorsgrad vid appellationsdomstolen i Arras men
avgick på grund av
dekreten 1880 mot
kongregationerna och
ägnade sig åt
historiskt författarskap. L.
har bl. a. utgivit
»His-toire de la seconde
république frangaise»
(2 bd, 1887), en
skildring av huru
Frankrike under republiken
(1848—51) mognade
för cesarismen, och
det berömda, delvis på
otryckt material
vi
lande arbetet »Histoire du second empire» (7
bd, 1894—1905), som behandlar Napoleon III:s
välde. L. blev 1914 led. av Franska akad.
Hans största arbete, »Histoire religieuse de
la révolution franpaise» (5 dir, 1909—23), är
ibland alltför partiskt för ultramontan
katolicism. Ännu på sena ålderdomen har L.
utgivit »La restauration» (2 dir: »Louis XVIII»,
1926, och »Charles X», 1928), korta och
välskrivna sammanfattningar, där han bemödar
sig om objektivitet. L. W-m.
Lagos [léFgås], huvudstad i Britt. Nigeria,
Västafrika, belägen på en ö i kustlagunen,
numera Nigerias huvudhamn. Genom broar är
L. över ön Iddo förenad med fastlandet (Apapa)
och (från Apapa) utgångspunkt för järnvägen
till Kano. L. har med Iddo och Apapa omkr.
100,000 inv. Betydande hamnanläggningar.
Ansenliga regeringsbyggnader; blandad
negerbefolkning. — ön L. var i äldre tid ett
av Slavkustens främsta stamhåll för
slavhandeln, kom 1861 till England och blev
huvudorten i kolonien Lagos, varifrån
protektorat upprättades över jorubastammen i det
inre (se Joruba). Kolonien och
protektoratet (Colony and protectorate of Lagos)
upp-gingo från 1906 i Nigeria (se d. o.).
Lagos [Ia’goj’], stad på Portugals sydkust;
9,443 inv. (1920). L. var utgångspunkt för
många av Henrik Sjöfararens expeditioner.
Förstördes genom jordbävningen 1755 men
återuppbyggdes; gamla murarna i ruiner.
Lågo’sta, slav. Lastovo, syddalmatisk ö,
1920 tillerkänd Italien; ingår i ital. prov.
Zara; med småöar 52,7 kvkm, 1,558 inv.
(1921), serbokroater. Huvudort: Lägosta.
Lagöthrix, zool., se U 11 a p o r.
La Goulette [la golä’t], se G o u 1 e 11 e, L a.
Lagrad bergart, se Lager och Lagring
La Grange [la grä’$], Charles Varlet
(sieur d e L.), fransk skådespelare (omkr.
1639—92). Spelade från 1658 älskarrollerna
vid Molières teater i Paris, sammanhöll och
ledde efter mästarens död 1673 sällskapet i
dess nya hem och var med i den franska na-
tionalscenens första uppsättning 1680. L. har
i sitt »Régistre de la Grange 1658—85» (Utg.
1876) efterlämnat teaterhistoriskt viktiga
anteckningar och utgav tills, m. Vinot 1682 den
första Molièreupplagan. G. K-g.
Lagrange [lagrä’$], Giuseppe Luigi
(J o s e p h Louis), greve, italiensk-fransk
matematiker (1736 —1813 10lt), av en fransk,
på 1600-talet till Italien inflyttad familj. Blev
vid 19 års ålder prof,
vid artillerihögskolan
i Turin och grundläde
1758 ett lärt sällskap,
sedermera ombildat
till vet.-akad. 1766
kallades L. av
Fredrik II till Berlin som
dir. för vet.-akad:s
matematiska klass.
Efter Fredriks död
flyttade han 1787 till
Paris, där han av
en själssjukdom en
längre tid hindrades
från vetenskapliga arbeten. Han var 1792’
en kortare tid administratör för myntverket,
sedan prof, vid École normale, efter denna»
upphörande vid École polytechnique samt led.
av Bureau des longitudes. Under Napoleon
blev han medlem av senaten och greve.
I matematikens historia intar L. en av de
allra främsta hedersplatserna, och man har
med skäl räknat den moderna matematiken»
början från hans uppträdande. Euler hade
under form av lösning av isoperimetriska
problem behandlat en del av matematiken, som
undandrog sig den egentliga
infinitesimalkal-kylens herravälde. L. lyckades (1755; i tryck
1762) genom att frigöra sig från varje
geometriskt betraktelsesätt väsentligen
generalisera den av Euler använda metoden och
därigenom grundlägga en ny gren av
matematiken, var ia ti on ak al ky le n, vars stora
betydelse även för den tillämpade
matematiken han sedan ådagalade i sin »Mécanique
ana-lytique» (1788; 4:e uppl. 1888—89), där han
konsekvent härledde den analytiska
mekaniken ur en enda princip, näml, principen för
de virtuella hastigheterna. På nästan alla
områden inom den matematiska analysen var
L. banbrytande el. omgestaltande. Så
grundläde han den allmänna teorien för partiella
differentialekvationer, icke blott av första
utan även av andra ordningen,
utvecklade väsentligen teorien för
differentialekvationers singulära lösningar, talteorien,
ekva-tionsteorien och särskilt teorien för
numeriska ekvationers lösning, vidare
sannolikhetskalkylen, interpolationsmetoderna och
angav den första metoden att addera två
ellip-tiska integraler. Bland övriga av L.
behandlade ämnen torde i främsta rummet böra
nämnas störningsteorien, vars utveckling han
väsentligt främjade. I nära samband härmed
står hans lösning av den viktiga frågan om
planetsystemets stabilitet, varvid han
ådagalade medelrörelsernas invariabilitet, under
förutsättning att hänsyn tages blott till
första och andra potensen av massorna. Inom
fysiken utförde han bl. a. undersökningar av
vibrerande strängar, ljudets rörelse och
vätskors rörelse. L. utgav ytterligare bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
